fredag 31 december 2010

Gott Nytt År!

Den sista skälvande timmen av år 2010.. Hela familjen har varit samlad, vi har ätit fläskfilé med potatisgratäng, sallad och tomat (Vemund ville enbart ha tomaten) och till efterrätt hallon-cheesecake och marängsuisse. *burp* Efter maten har vi sett film, ätit godis och chips och haft mysigt i soffan.

Nu somnade Vemund alldeles nyss, medan Vendel ännu hänger med, sockerspeedad som han är. ;) De stora barnen spelar spel eller ser amerikanska serier nere på Tins rum. Förr om åren har jag velat ha alla barn vakna vid tolvslaget.. nu inser jag att de mår bättre av att få sova om de behöver, de är ju med oss i tanken när vi skålar ändå.

Jag brukar inte ge nyårslöften, men jag lovar i alla fall att försöka att uppdatera min blogg lite oftare nästa år, och med fler bilder. (Happy now Bästis? ;))

Till alla mina bloggläsare: Ett riktigt Gott och Lyckligt Nytt År 2011!!!

onsdag 22 december 2010

Vendels luciafirande 13 december 2010.

Inte Vendels lussetåg! (Bild lånad av Crochetra.)


Självklart firades det Lucia på Vendels dagis, jag har bara inte orkat blogga om det. Bästisen frågade nämligen när vi talades vid senast.

Jo, kl. 07.15 skulle vi befinna oss på dagis, ombytta och klara. Herregud, jag är inte ens vaken vid den tiden i vanliga fall. Vendel var inte alls på humör, han ville inte ha frukost och han ville verkligen inte klä ut sig till tomte. Till slut fick jag på honom en tomteluva utanpå Blixten McQueen-mössan i alla fall. Det är nämligen tradition att fira Lucia utomhus på hans dagis. Visst, det blir kanske väldans trångt om alla ska samlas i ett rum där, men det är kaaallt att stå ute där på morgonen.

Nu kunde vi ha struntat i det hela, eftersom Vendel inte var så "på", men saken var den att han var övertygad om att de skulle åka tåg, och det ville han ju verkligen inte missa. Jag försökte förklara att ett luciatåg inte är som vanliga tåg, men det trodde han inte på. Om vi inte hade varit där hade han säkert gått och trott att alla andra fått åka tåg, men nu fick han ju själv se att så inte var fallet..

Inte kom vi i tid och inte fick vi någon parkeringsplats nära dagis heller, men vi var inte de enda som var sena, så det gjorde inte så mycket. Jag lämnade in Vendel på hans avdelning och gick sedan runt och ställde mig på gården och frös, trots långkalsonger under byxorna och tredubbla tröjor, vantar, mössa och dunjacka.

Till slut, efter många om och men, kom så de rara små huliganerna ut och tågade runt halva gården för att ställa upp sig där föräldrarna minst hade anat det. Full ommöblering på föräldrar, barnvagnar och de som skulle fotografera rusade runt i panik över att gå miste om bästa fotoplatsen. *suckar lite* Själv hade jag "glömt" kameran hemma. ;)

Ungarna sjöng, och sjöng, och sjöng och just när jag hoppades att det var slut tog de om några visor bara för att lärarna tyckte att det lät så bra. I vanliga fall kan man ju få en tår i ögat när de små liven står där så fint och sjunger (i otakt) och bara strålar.. I år däremot fick jag faktiskt både en och två tårar i ögonen, och det berodde inte bara på den kalla snålblåsten. Nej, jag såg att min söta Vendel faktiskt sjöng han också! Eller ja, han rörde på läpparna någorlunda i takt med de andra och han lyckades få till rätt rörelser i "Tipp tapp" också. Det hade jag aldrig trott för ett år sedan och så sent som i somras - före medicineringen - sjöng han ju aldrig.

När det så äntligen var slut och jag trodde att vi skulle få gå in och värma oss insåg jag till min fasa att fikat serverades utomhus. *burr* Vi ställde oss i kön och väntade snällt på en mugg te, några söta hembakta pepparkakor och mjuka lussebullar. Lagom när vi kom fram sa Vendel att han inte ville ha fika! *suck* Jag tog lite till honom ändå och nog fick han i sig både ett par "peppisar" och två lussebullar till slut. :D Bättre frukost än inget alls, även om jag inte är förtjust i att ge barnen sött på morgonen.

Ja, det var väl Vendels lussefirande i korta drag. Nästa år har vi två små dagis-lussefirare, det ser jag fram mot! :)

fredag 17 december 2010

Hur tänkte de då?

Hur tänkte de som sagt? När jag var hos tandläkaren sa jag att jag inte har råd att betala något den här månaden och för att alls få tandvård måste jag betala minst hälften av summan som min tandläkare räknat ut att det kommer att kosta att fixa mina tänder (det mest akuta). Tandläkaren själv försökte vara lite positiv och menade att det kanske inte blir så många julklappar köpta. Damn right, det blir inte en enda julklapp, ingen resa, ingen julmat, ingen f*cking jul alls om jag ska betala de pengar som behövs!

Totalsumman landade på dryga 11 000:- men man får någon form av rabatt, så slutligen blir det "bara" runt 8000:- Det innebär i vilket fall som helst att jag måste betala minst 4000:- innan han ens kollar i min mun igen. Som sagt, jag sa att jag har inte råd nu, med strulande a-kassa (varför strular de alltid?? Jag orkar inte!!) ingen fp (Försäkringskassan har börjat strula de också!) och resande och julklappsinköp. Nähä, säger tandsköterskan och sätter upp en tid i januari istället - som ska betalas senast 12 januari = med de pengar jag (inte) får in nu i december!! Hallåååå?!?! När får de lön egentligen? Vi vanliga dödliga brukar få det i slutet av månaden, inte före den 12 i varje fall. *sur*

Nu fick jag dessutom brev från a-kassan som saknar intyg för perioden 9-28 november, fast jag skickade med ett intyg specifikt för den perioden i min ansökan! *gaaaah*

Nästa brev var från Försäkringskassan som kommit på att de inte kan ge mig ersättning för just den perioden eftersom jag inte har SGI-dagar kvar. Näää, det var just därför jag begärde att få ut mina lägsta-nivå-dagar för den perioden istället!!! *spunk*

Åh, jag får panik på alla kantiga och byråkratiska personer som inte kan vara lite flexibla i sin yrkesutövning. Dessutom är det fredag idag, så jag har inte möjlighet att rätta till någonting förrän på måndag och känner jag a-kassan rätt lär det inte hjälpa ändå. Baaaajs!!

Nej, jag får lugna ner mig och acceptera att jag inget kan göra just nu. *suuuck*

onsdag 15 december 2010

Lugna gatan!

Weeiii, första dagen på flera veckor som vi inte har något inbokat. Vemund och jag har bara softat hela förmiddagen och nu har han somnat efter en lunch bestående av glutenfria makaroner och lite stekt lax med vitlökspeppar på. Det var nog så att Bamse fick det mesta av laxen, men Vemund verkade mätt och nöjd ändå. Vi shoppade massor av frukt igår, så han har småätit vindruvor, äpple och lite russin redan före maten.

Nu sitter jag och slappar varvat med lite julångest. Inte har jag köpt några klappar och inte har jag bokat resan. Det visade sig iofs vara tur, för jag kan inte ta bilen som jag hade tänkt för det blev visst körförbud på den lagom tills vi ska åka och inga besiktningstider så långt ögat kan nå. :( Jag vill verkligen inte åka kommunalt med två små huliganer, men å andra sidan har jag ju inget val om jag ska få fira julen med syrran och hennes familj samt mamma och mormor.

Jag ska kolla igenom alla alternativ med maken när han kommer hem efter skolan i eftermiddag och sen får jag väl boka resan ändå.. Saga skulle försöka åka direkt från Småland till Stockholm så kan hon följa med oss hem efter firandet, och Tin verkar bli kvar på ön. Tonårstid och kompisar, vad säger man?

Förresten, några klappar har jag ju köpt. Saga ska få ett tjockt paket med blodigt innehåll.. ;) Vemund har fått några nya (större) bodies och byxor att ha så att han är fin och välklädd när det är dags för "dagis". Jag ringde förskolan idag och vi är välkomna att komma dit och titta på måndag den 20/12. Det ska bli kul att se. Jag har hört mycket bra om den förskolan, så jag hoppas att de lever upp till mina förväntningar. :)

På tal om förväntningar. Nu har jag fått sova nästan hela natten ett par nätter. Vemund har inte fått i sig gluten och jag har också uteslutit det ur min kost eftersom jag fortfarande ammar honom. Det verkar som att han sover mycket bättre nu. Inättras sov han mellan 20 och 02, då han vaknade och ville ha lite tutte. Vid 02.30 somnade han om och sov till 08.50! Najjs!! När jag själv har ätit gluten och sedan ammar får Vemund ont i magen och sover oroligt och vaknar minst en gång i timmen och gnäller eller skriker. Om det är så enkelt som att utesluta gluten får det vara värt det, även om jag gärna skulle vilja ha en pepparkaka eller lussekatt att knapra på i adventstid. :)

Nu ska jag surfa runt lite och kolla hur det ser ut på husfronten här på ön. :)

Ps. Sorry Bästisen, inga bilder i det här inlägget heller. Jag SKA tömma kameran snart.. lovar! Ds.

lördag 11 december 2010

Fullbokade veckor..

Jag sitter här med almanackan framför mig och tänker att det är tur att vi har varit föräldralediga, arbetslösa och nu studerar/söker jobb. Hur skulle vi annars hinna med alla möten på BUP, habiliteringen, sjukhuset, hos arbetsterapeuten etc. etc.? Den här veckan har jag haft minst ett möte varje dag, vissa dagar har det varit två per dag och nästa vecka är nästan lika fullbokad. Jag skulle ju vara tvungen att ta ledigt på halvtid från ett arbete för att hinna med. :)

Häromdagen ringde chefen för förskoleområdet vi tillhör och ställde in ett av alla planerade möten (vi skulle diskutera talpedagogens utredning av Vendel) och sa att vi får boka en ny tid. Däremot så har hon pratat med en av de placeringsansvariga inom ett annat område där Vemund kan få en förskoleplats redan från januari. Vi vill ju egentligen ha båda småsorkarna på samma förskola, men finns det inte plats så gör det inte. Det känns helt skumt att lille Vemund redan är så stor så han ska börja på "dagis" och jag vet inte om jag är redo att släppa honom heller, men han gillar ju att leka med Vendel och kanske behöver han lite fler kompisar och stimulans om dagarna han också? Som arbetssökande så måste jag ju ha barnomsorg ordnad i vilket fall som helst, så det är väl bara att köra!

Med Vendel var det en annan sak, han behövde verkligen aktiveras mer än vi kunde erbjuda hemma och så är det ju fortfarande, men Vemund är en lite annan typ. Nåja, jag ska ringa den här assistenten (eller vad det heter) nästa vecka och prata placering med henne. Jag hoppas att det finns plats på den förskola som ligger närmast vårt hem i så fall, för den har jag hört mycket bra om. :) När det blir aktuellt med flytt så får vi fundera på hur vi gör med placeringen då.

Nästa vecka ska jag till tandläkaren också och få ett kostnadsförslag på vad det kostar att åtgärda det värsta i mitt kaos. Jag vet ju redan nu att jag inte kommer att ha råd att genomföra det än på ett halvår eller så, eftersom jag måste betala halva den summan i förskott för att de ens ska påbörja behandling. Visst, de vill väl ha sina pengar, men inte brukar man betala för ett jobb innan det är utfört, eller? Får man pengarna tillbaka om man inte är nöjd? Skulle inte tro det..

Igår ringde damen som ska hyra min lägenhet. Hon kan flytta in 1 februari, så det är ju en månads mindre hyra för mig att betala, skönt. Visserligen har jag bostadsbidrag, men det täcker knappt halva hyran, så de extra pengarna blir välkomna sen. Nu måste jag bara ta mig i hampan och plocka ur det sista och städa så att både kvinnan i fråga och Gotlandshem blir nöjda och jag slipper betala för extra städning. Det blir en extra kostnad ändå. Låset kommer de nämligen att få byta för jag är inte säker på var alla nycklar är, men så är det alltid med mig. *förvirrad*

Nej, nu måste jag gå och äta något innan jag svimmar av hunger. Jag lovar att bli bättre på uppdateringar, bara det lugnar ner sig lite med alla möten här. :)

tisdag 30 november 2010

Tredje gången gillt på hörselkollen!

Igår var jag med Vendel på hörselkontroll igen och visst är det som man säger, tredje gången gillt! Själva morgonen innan vi kom iväg var rätt strulig, men sen flöt allt som smör i varmvatten. ;) Den här gången fick vi komma till Hörcentralen nere på lasarettet och det var nog lite spännande tyckte Vendel. Vi kollade fiskar nere i centralhallens akvarium och han visste att efter kollen skulle vi gå och fika.

Kvinnan som genomförde kontrollen var otroligt mjuk, vänlig och pedagogisk och Vendel gjorde precis vad hon bad om, utan minsta krångel. Hon fick till och med stoppa in en prob i hans öra och göra en kurva över hörseln. Han satt snällt still i mitt knä och tittade dit hon bad honom titta. En fin plansch med hundar för högerörat och på själva apparaten för vänsterörat. :)

Sedan fick han sätta på sig hörlurar (det som absolut inte fungerade på bvc) och det som gjorde att det gick så bra var nog att hon sa "Nu får bara du lyssna. Mamma får inte höra något!" Det är ju alltid kul för en busig liten 4-åring att mamma får vara utanför. ;) Hon gav honom ringar att stapla på en speciell ställning för varje pip han hörde och den här gången fixade han det klockrent! Det enda som störde lite var att han missade några toner i de övre diskanterna på höger öra (när hon körde samma toner på vänster tvekade han inte alls!) De tonerna ligger på mellan 6 och 8 000 Hz, så hon sa att det inte kommer att påverka varken hörseln eller hans förmåga att uppfatta tal alls, och det känns ju bra!

Efteråt gick vi och tittade på fiskarna igen. Vendel ville ta med några hem, men jag övertygade honom om att de har det bättre i akvariet på lassis istället för att åka kall bil med honom. Kanske kan han få ett akvarium på sitt rum när han blir lite äldre istället. När han lyckades slita sig från firrarna gick vi och tog en liten snabbfika i kafeterian innan det var dags att åka till förskolan. Att besöket kostade 75:- istället för att vara gratis som på bvc får man ju bara ta när det går så här bra!

Uppdaterar väl lite då...

Ja, vad ska man säga. Här finns dåligt med tid för både det ena och det andra. Samtidigt som vissa dagar känns sega som sirap och minuterna segar sig fram känns det som att veckorna bara rusar förbi. Jag hinner inte med i svängarna.

Nu är min föräldraledighet officiellt över i alla fall. *snyft* Igår var jag på Arbetsförnedr.. förlåt, Arbetsförmedlingen och skrev in mig och den 7/12 ska jag dit och göra upp en "handlingsplan". Haha, ursäkta mitt asgarv! Jag vet inte hur många sådana planer jag gjort upp, men inte har de lett till några arbeten (för mig) i alla fall. Förmodligen föregår mitt rykte mig (lat, elak, ointresserad av att jobba) så när jag söker jobb - hittills har det väl blivit ett hundratal bara - så får jag inte ens ett "tack för visat intresse, men tjänsten är tillsatt av annan sökande" tillbaka. Nej, bara tystnad.. Kul! Dessutom inser jag att jag, trots allt, valde fel inriktning. Jag vill inte sitta på ett kontor och bedöma människor, jag vill arbeta med barn eller åtminstone med något socialt t.ex. på ett café eller i en mysig liten butik. *drömmer* Snacka kan jag ju och trivs jag på ett ställe kan jag nog tala mig varm för vilken vara som helst. ;)

Häromdagen var jag på ett Tupperware-party hos en tjej jag känner. Säljaren föreslog att jag skulle börja sälja plast jag också och visst, det skulle väl gå bra, bara jag hade en bil! Utan egen bil är det liiite svårt att ta sig någonstans på den här ön, speciellt med tre enorma väskor fyllda med plastburkar! Även barnkläder kan jag tänka mig att sälja, men det var fortfarande det där med bilen då. Visst kan jag säkert få låna makens ibland, men det kan man ju inte alltid förlita sig på. Nej, vi får väl hoppas att jag hittar någon arbetsgivare som står ut med mig till slut ändå. ;)

Förra måndagen firade maken och jag bröllopsdag! 7 år har vi varit gifta, tänka sig. Han lagade till lövbiff och gjorde det lite mysigt vid maten. Tyvärr blev det inte mer firande än så, men huvudsaken är ju att vi älskar varandra, eller hur? ;) Vi tänkte äta något gott till "efterrätt" när ungarna somnat, men även jag slocknade, så det fick vänta till några dagar senare..

Just nu sitter jag och ska försöka få ihop en vårdbidragsansökan till Försenings.. förlåt igen, Försäkringskassan! Den måste in senast idag för att jag ska ha en chans att få ersättning retroaktivt för november (om jag får något alls vill säga) men när jag skulle ändra lite i dokumentet har det låst sig och jag fattar inte hur man ska låsa upp. Gaaah! Så är det alltid när man är under tidspress. *suckar igen*

Jo, igår kollade vi hus igen förresten. Ett som också ligger i Klinte och som är sååå mysigt. Visst, lite mycket furu och panel, men det går ju faktiskt att måla eller fixa lite smidigt för att få det som man vill ha det. Det är bättre än det andra huset vi tittade på (det där som säljaren lät oss buda på i 3 veckor utan att få det ni vet.) Nu när Värmdö kommun och Hassela inte var intresserade längre kom säljaren på att vi visst kunde få köpa det ändå. "Nja, vi ska kolla på ett annat hus, så vi kan återkomma i slutet av nästa vecka!" svarade vi. Hehe! *elakt skratt* Dessutom kunde han inte tänka sig att gå ner i pris och med tanke på vad som behövdes göra vid det huset så är det inte värt det ekonomiskt. Det hus vi tittade på nu kan vi inte få tillträde till förrän i april, men det kanske är bra ändå, för då kan vi lägga ut vårt hus till försäljning efter julhelgerna, vilket enligt den här mäklaren var en stor vinst. Tyvärr innebär det att vi sitter i samma sits som tidigare med förskola till Vemund. Nåja, det löser sig sa han som ....

Nu ska jag bråka vidare med mitt word-dokument, så får jag återkomma när jag stressat ner en aning. :) Ha en bra dag allihop!

söndag 21 november 2010

Sömnbrist hos småbarnsföräldrar - it blows your mind!

Vårt kök, lördag morgon klockan 08.32:

Han: Älskling... Ligger det en dildo i diskhon?
Hon: Nej, det är Vendels choklad-påskhare!
Han: Ahaaa...

Ps. Jag tror inte ens att han har sett det berömda avsnittet av Sex and the city där tjejerna stiftar bekantskap med Mr. Rabbit! Ds. ;-)

onsdag 17 november 2010

Resan till Stockholm med Vemund 9-11/11 2010

Ja, nu är vi hemma igen, sedan nästan en vecka tillbaka, men tid och ork till bloggande har inte riktigt funnits.

Resan upp var en katastrof. Båtens avgång blev ju senarelagd med totalt 12 timmar, jämfört med när vi skulle åkt egentligen. Eftersom vi hade sjukresa hade vi en hytt och det var banne mig räddningen. Vemund har jättesvårt att sova om det inte är mörkt och nu hade jag ju möjlighet att släcka ner hela hytten. Att det gungade något otroligt bidrog ju inte till någon god nattsömn precis. Vemund gnällde och grät och ville tutta och klänga om vartannat. Till slut somnade han och sov oroligt. Då kände jag att jag var tvungen att .. kräkas! .. för första gången på båten sedan jag flyttade till ön - typ. Det var knappt att jag kom upp på benen, så hårt gungade det, och inte hann jag till toan heller så jag fick spy i papperskorgen. *rodnar* Lagom när jag står och hulkar vaknar Vemund och kommer krypande, försöker ställa sig mot mina ben men håller på att ramla. Det var bara att vingla tillbaka och försöka söva om bebisen med en otäck bismak i munnen.

När vi väl var framme, en timme försenade, och skulle på bussen stod jag med en unge under ena armen och försökte fälla ihop vagnen (som har tvåhandsgrepp för hopfällning) med andra handen. Till slut var det ett trevligt äldre par som förbarmade sig över mig. Kvinnan fick hålla Vemund medan jag fällde vagnen och hennes karl langade in min väska och vagnen i bagageutrymmet. Vi fick plats allra längst bak i bussen, så jag var rädd att jag skulle bli åksjuk igen, men när Vemund somnat sött fastspänd med enbart midjebälte och min jacka som kudde/stöd så halvslumrade jag också resten av resan. Framme i Stockholm hjälpte det rara paret till att packa ut mina grejer också. Änglar finns!

Cityterminalen var stängd så vi fick ta oss över gatan i mörker, regn och snöslask till Centralstationen. Där funkade inte hissarna så det blev rulltrappa ner till gatuplanet. Därifrån går ingen rulltrappa ner till tunnelbanestationen, men en väktare förbarmade sig över oss och låste upp hissen. Tänk, två änglamöten på en dag. :)

För 40:- fick vi en biljett till Slussen och därifrån vidare med buss ut till syrran.Vi var framme där runt 1.20. Egentligen skulle vi varit där vid 22! Snälla syrran (och hennes ännu snällare man) lät mig och Vemund sova i dubbelsängen medan mannen lagt sig på soffan. Tack!

Dagen efter sov Vemund till 10.30! Han går alltid upp 7.30 utan undantag hemma. Till slut var jag på väg att väcka honom, men då vaknade han av sig självt. På med snygga kläder, varm overall och nya mössan och vantarna och ner i åkpåsen med honom. En liten matsäck med russin och äppelbitar blev frukost för Vemund på bussen ut till Karolinska i Solna. Trots att vi åkte hemifrån syrran vid 11 och jag tyckte att vi hade gott om tid på oss kom vi fram 20 minuter före utsatt besökstid. Det tar tid att ta sig fram med lokaltrafiken i Stockholm... Väl inne hos Dysmeliteamet på Astrid Lindgrens barnsjukhus fick vi bara beröm för Vemund. De tyckte att han var väldigt duktig med sin lillhand och var imponerade av hans snabbhet när han tog sig fram på golvet och hur han greppade saker. *stolt mamma*

När vi var klara åt vi en sen lunch nere i kafeterian och sedan tog vi bussen till Sumpan där mamma väntade på oss. Vemund slocknade direkt när jag la honom i vagnen. Tror jag det. Jobbigt med full uppmärksamhet från läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast och allt vad där var. Hemma hos mamma åt vi god mat och jag fuskade lite med en bit mörk chokladkaka. ;) Vemund åt som en hel karl, men så fick han lite magknip senare på kvällen också. Vi hade i alla fall väldigt trevligt, firade både mamma och Vemund på årsdagarna lite i förskott och Vemund fick fina presenter av mamma med sambo och syrran med familj som kom över och gjorde oss sällskap till maten. Kusinerna fick leka lite med varandra också, det är ju inte så vanligt.

På torsdagen, vilket även var Vemunds 1-årsdag!! kom maken och Vendel och hämtade oss med bil ute hos syrran och sedan for vi vidare till IKEA i Kungens kurva. Där provade vi sängar som vi ska köpa nångång i framtiden när vi har råd. När vi flyttar tar vi inte med de över 20 år gamla, nedlegade resårbottnarna i alla fall!! Det bra med de sängar vi kollade på var att man kan beställa dem med hemkörning så man slipper ta med släp upp med båten. :) Det enda jag köpte var en låda leksaksmat till ungarna och nya kuddar.. Ja, och så lite mat i matsalen då.

Båtresan hem gick mycket bättre än på vägen upp. Ingen av ungarna sov, vilket gjorde att vi vuxna också fick vara vakna, men hellre det än att ligga och må dåligt. Hemma vid halv ett på natten vacklade alla i säng och somnade ganska omgående. Ungarna hade såklart somnat i bilen de sista 10 minuterna på vägen hem, men de somnade om i sina sängar.

Jag har inte hunnit tömma kameran än, men så småningom ska det komma några bilder från ALB och på nyblivne 1-åringen!

tisdag 9 november 2010

Ännu senare båttur...

Vi skulle ju åkt med båten 07.05 i morse, men den blev flyttad till 16.45 (ordinarie tur) och nu fick jag ett sms om att den blivit senarelagd till 19 på grund av hårt väder. Jobbigt, för då kommer jag att komma fram runt midatt hos syrran. Å andra sidan står det inget på deras webplats om att turen är senarelagd, så nu vet jag inte vad jag ska tro.

Jag har i alla fall hunnit packa allt som ska med - hoppas jag - men det är några småprylar kvar som ska ner i väskan bara. Har laddat kamerabatteriet också, det kan vara kul att ha lite bilder från besöket på Astrid Lindgren, ett år senare. :)

Nu måste jag byta blöja på en nedbajsad Vemund och sedan ta en dusch själv innan vi äter något och drar iväg. En fördel om båten blir sen är att då hinner jag träffa Vendel en stund efter dagis också och så får maken handla dricka till mig i affären innan vi ska ner till båten. 23 spänn för en halvliters Loka ger jag bara inte!

Wish us luck på resan, jag vill inte må illa!

måndag 8 november 2010

Mycket resande blir det...

Nu har bästisen med make varit här igen - och åkt. Det blir alltid lika tomt och Vendel går och frågar om "Jica" kommer snart. Han tror att hon bara är i affären eller nå't, fast vi berättat att hon och hennes man skulle ta båten hem och Vendel vinkade av dem och allt. Inte lätt att förstå stora förflyttningar när man är en liten sork..

Vi hade jättetrevligt i alla fall. På fredagskvällen var vi ute och åt, bara bästisen och jag. Vi var på en restaurang som heter Etage. På fredagar och lördagar mellan 18 och 20 har de något som kallas "Hundralappen". Man får då välja en av sju rätter från en speciell meny för bara 100:- Det är ju väldigt angenämt, när man egentligen inte anser att man har råd till så'na utsvävningar. Den här hade jag dock sparat pengar till, för vi skulle ut och äta, bara vi två och fira att vi varit bästa vänner i hela 10 år!

Vi valde grillat kött med klyftpotatis (men tyvärr hade de fått en felleverans så det blev pommes, men jag skulle ju inte ha potatis i vilket fall som helst). Till det drack vi mineralvatten och till efterrätt (icke LCHF) blev det en gudomligt god chokladkaka med valnötter i och vispad grädde till. En kaffe blev pricken över i:t. Mums! Trevlig underhållning av vissjungande karlar i "Slödder" fick vi också. ;) Jag måste ordna barnvakt så maken och jag kan gå ut och äta tillsammans någon gång med.

På lördagen firade vi Vemunds ettårsdag lite i förväg och av sin gudfar med fru (=bästisen o hennes man) han fick en jättefin och rolig giraff från Fisher Price, som man kan stoppa bollar i eller trycka på olika knappar på för olika ljud. Både Vendel och Vemund leker med den så fort de får chansen. Jag tänkte ju köpa en när Vendel var liten, men det blev aldrig av. Det var ju tur nu, för det var inte lätt att komma på en bra present till en liten sork som har en storebror med världens bästa gudmor, som redan köpt allt en ettåring behöver. :)

Annars har vi mest tagit det lugnt i helgen, sett lite film och Vendel har underhållit och underhållits av min bästis och framförallt hennes man som ännu har barnasinnet (och orken) i behåll! :)

I morse blev det till att gå upp tidigt och vinka av Tin som skulle med båten till Stockholm, för vidare transport till London - via flyg - ikväll. Jag hoppas att allt går bra och att han får det kanonkul i storstaden. Vilket äventyr när man är 15 år och aldrig har varit utomlands förr. (Det är inte mitt "fel". Vi har försökt locka med honom på semester, men han har inte velat.)

Senare under dagen var vi en sväng på BUP och sedan var vi till läkaren på ettårskontroll med Vemund. Tänk att han fyller 1 år på torsdag! :) Allt såg bra ut och så fick han två vaccinationer, en i varje lår. Han grät en skvätt när sköterskan stack honom, men det var snabbt glömt. Vikten har segat sig upp till 10 405 g och längden 76,5 cm. Det går långsamt, men nu ligger han i alla fall precis på "normalkurvan" för pojkar. :) Huvudmått 46, 7 cm.

Mäklaren hörde av sig och berättade att Värmdö kommun tänker lägga bud på huset vi vill ha. That's it! Det var droppen. Då får de faktiskt göra det, tycker både maken och jag, och sedan tänker vi dra tillbaka vårt bud! Vi la det budet (begärt utropspris) den 21 oktober och säljaren har bara krånglat och förhalat det hela sedan dess. Nu har vi tröttnat och vill han hellre sälja till kommunen så varsågod! Period! Vi hade tyckt att huset var perfekt till vår relativt stora familj, nära till förskola, skola, livsmedelsbutik och Klinte centrum, men är det så han vill ha det så får det bli så. Vi orkar inte gå och vänta, uppdatera för att se om någon annan budat, se att bara vårt bud ligger, hoppas och så bli besvikna igen längre. Nej, det får bli till att leta vidare efter andra intressanta objekt.

Imorgon åker Vemund och jag till Stockholm och besöker syrran (Vemunds gudmor) och Astrid Lindgrens dysmeliteam. Vi har en tid inbokad där på onsdag klockan 13 så jag tänkte ta morgonbåten imorgon och gå en runda på sta'n innan jag åker ut till syrran. De planerna grusades när jag fick sms från Destination Gotland i förmiddags, morgonturen är inställd pga hårt väder, det ryktas om 24 m/s och 9 meter höga vågor, så jag fick ringa och boka om biljetten till imorgon em istället. Tur att det fanns plats. Kommunen står ju för vår resa iom att det är en sjukresa, så vi får en egen hytt. Skönt att slippa jaga en uttråkad Vemund runt hela restaurangtorget om det dessutom är dåligt väder. Då ligger jag hellre still i hytten och låter honom busa runt bäst han vill där. :)

Nu är maken och sätter på vinterdäcken på bilen, för här haglade det idag. Det ryktas om snö i Stockholmstrakten också, men det får vi väl se.

Barnen leker snällt med varandra (och giraffen) så jag ska smyga iväg och ta en kopp te så länge.

måndag 1 november 2010

Tandläkarbesök och lite annat strul...

Idag var det dags att släpa sig iväg till tandläkaren igen. Hela natten - från 1 till 7.30 har småsorkarna turats om att väcka oss, så vid 5 gick maken och lade sig i Vendels rum - så jag var inte det minsta utvilad om man säger så. Kanske var det lite bra ändå. Jag var så trött att jag inte orkade engagera mig i undersökningarna. Det blev några nya röntgenbilder, lite obehagligt men överkomligt och sedan borttagning av tandsten, inte heller skönt, men det kunde varit värre. Han ska göra ett kostnadsförslag och skicka hem till mig så får jag se hur jag gör. Det vore ju skönt att få allt fixat en gång för alla, men just nu njuter jag bara av att jag överlevde!

När jag ändå var nere på lassis passade jag på att boka resan till Stockholm för mig och Vemund. Det var inte det enklaste. De behövde intyg från någon läkare, så jag fick knata iväg till barnmottagningen och be dem skriva nåt (fast det egentligen inte är deras uppgift väl?) och sedan tillbaka till reseservice och få biljetten i handen. När jag var på väg hem såg jag att utresan var bokad i makens och Vendels namn! Bara att vända tillbaka och be dem rätta till det. Damen bakom disken var väldigt vänlig och tillmötesgående och allt löste sig snabbt och smidigt. Om jag hade bättre ekonomi skulle jag sätta in en "Dagens ros" i tidningen till henne! :)

Nu sitter jag i valet och kvalet om jag ska dra till Arbetsförmedlingen och skriva in mig där redan idag, eller om jag ska ta ut mina allra sista föräldrapenningsdagar (med SGI-nivå) fram tills vi har varit i Stockholm. Ständigt dessa val. Av erfarenhet vet jag ju att min a-kassa alltid strular när den ska igång och jag har inte tid och ork att bråka om det just nu, så det lutar väl åt att ta ut fp-dagarna istället trots allt.

Idag måste jag dessutom tömma och städa ur det sista ur lägenheten. Jobbigt när jag är så fruktansvärt trött, men det är väl bara att kavla upp ärmarna och sätta igång. :)

söndag 31 oktober 2010

Vendel spekulerar...

Vendel är ju rolig ibland, fråga inte vad han fick det här ifrån:

Vendel: Pappa kanske har en bebis i magen, stackars pappa.
Mamma: Jaha, hur kommer den bebisen ut då?
Vendel: Genom rumpan.. Aaajjj!
Mamma: Jaha..? Hur kommer bebisar ut ur mamman då?
Vendel: Genom snippan och den bebisen var Vemund och han har lite muskler. Nu har han inte starka muskler, men sen får han det.

Hmm, givande samtal en söndagmorgon i oktober. ;)

Loppisresultatet...

Igår hade jag alltså loppis hemma i lägenheten. Det är inte klokt vad en del har mage att pruta på sådant som redan är billigt. Jag sålde mina köksstolar för 20:-/styck. En dam ville ge 10:-/st och eftersom jag ville bli av med så mycket som möjligt gick jag med på det till slut. När hon betalat kom en annan dam och sa att hon var intresserad av stolarna och hon blev helt chockad när hon fick höra att den första prutat på något som redan var så billigt. "Jag hade betalat utan tvekan!" tyckte hon. Attans att inte hon hann först då. ;)

Jag blev i alla fall av med lite kläder, köksbordet, stolar, lite plastburkar, porslin, ett grytset (som egentligen inte var till salu!!) trädgårdsmöbler, ett sängbord och en teve. Nu blir det liiite mindre att försöka få med i flyttlasset idag. Några hundralappar rikare blev jag också. Tin och hans kompis kom över och hjälpte mig att slänga sopor (gammal mat, glas, plast, papper etc.) och för det fick de några hundra så att de kunde gå ut och äta antingen pizza eller hamburgare. Det var det värt för att slippa bära tunga kassar tycker jag. :D Tack grabbar!

Idag kommer en kvinna och hämtar några leksaker jag sålt på tradera och senare i em ska vi kanske ta en sväng till marknaden/loppisen ute på Lövsta. Nu ska jag inte köpa på mig massor av saker, utan jag ska "bara titta". ;)

Sedan blir det att packa, bära och köra saker från lägenheten och sedan storstäda där. *samlar kraft* Tur att Tin och maken lovat att hjälpa till. :D Nu måste jag nog lägga Vemund, för han låter väldigt trött där han sitter ute i köket med sin pappa.

lördag 30 oktober 2010

Flyttloppis och andra funderingar

Idag ska jag ha flyttloppis i lägenheten och hoppas på att bli av med lite möbler, porslin och annat som vi inte behöver släpa med till nya huset. Det som inte går åt får jag väl köra till Laila Hellgrens loppis ute i Endre. Då kommer pengarna lettiska barnhemsbarn till godo. :)

Igår var makens kompis med ute och besiktade huset vi vill köpa i Klinte. Det är många fel och brister, som snarast bör åtgärdas, men vi hoppas ändå att huset blir vårt. Det skulle passa våra behov perfekt, på många vis. Säljaren har meddelat att Värmdö Kommun har flaggat intresse, men han hänvisade dem till mäklaren. Va? Tänkte de göra upp under bordet, trots att vi lagt bud? :o Fult i så fall. Hoppas att vi missuppfattade något där!

Inte har vi något att sätta emot om en kommun lägger ett högt bud, så vi kan bara hoppas att säljaren förstår vårt intresse för huset och väljer oss ändå. :) Snääälla!

Nej, nu ska jag byta blöja på Fisen-Grisen och sedan göra mig i ordning för 5 timmars loppis i lägenheten. Wish me luck! :)

onsdag 27 oktober 2010

Slappar...

Sitter här framför datorn med en mugg kokosdoftande kaffe och en påse fläsksvålar framför mig. Vadan detta? Jag borde ju vara borta i lägenheten och packa klart allt som ska därifrån. Det är bara det att det är så fruktansvärt trist att packa och städa! ;) I måndags packade jag ungefär 5 flyttlådor och lika många banankartonger, men det märks knappt att saker försvunnit.. *pust* På lördag ska jag ha flyttloppis och hoppas på att bli av med det jag inte vill ta med till ett nytt boende i alla fall. :) På söndag är sista dagen jag har tillträde till lägenheten så allt måste bort innan dess. *samlar styrka*

Idag for bästisen iväg på en veckas solsemester. Jag är inte alls avis! *fingrarna i kors* Nästa helg däremot får jag besök av henne och hennes man. Det ser jag verkligen fram mot! :D Hon och jag ska gå ut och äta god mat och fira att vi varit bästa vänner i hela 10 år! Det ni..

Nej, jag får väl dricka upp kaffet och "spark mi själv i rövi". :)

söndag 24 oktober 2010

Gotländsk pallkant!

Gotland är känt för sina pallkanter...

lördag 23 oktober 2010

Vemund 11 månader 11 oktober 2010

Grattis brorsan!
Åh, tack! Puss på dig..
11 månader och med "nästan" tre tänder.
Ni tycker att jag är ganska söt va?
Men jag kan vara farlig också..
Kolla bara! Wolfman! Groooaaarrr...
Blev ni rädda? Jag skojade ju bara!

fredag 22 oktober 2010

Vendel en dag vid sjön - 22 oktober 2010.

Vendel ville absolut ner till stranden efter dagis!
Sagt och gjort. Tyvärr var det väldigt kallt, men
några fina bilder blev det ju. :)








onsdag 20 oktober 2010

Buzzador Pampers Active Fit!

Som ni kanske sett har jag en liten logga längst ner på sidan där det står Buzzador Blog?

Buzzador är en kul grej. Man får testa varor och prylar gratis och gör sedan "reklam" för dem genom att ha små "buzzningar", alltså promotion bland släkt, vänner och bekanta.

Just nu buzzar jag Pampers Active Fit, strl 4. Egentligen är jag ju inbiten tygblöjeanvändare, men just nu har Vemund varit så röd i rumpan av sina tygisar att jag får köra engångare, åtminstone nattetid. Jag är lite skeptisk till de "stora" blöjtillverkarna, men för en gångs skull är jag positivt överraskad. Pampers Active Fit är mycket tunnare än de vanliga blöjorna (20 % tunnare!) och det gör ju att de inte tar så mycket plats, varken i skötväskan eller soptunnan och så måste det väl vara så att det går åt mindre material i produktionen? :) Vemund är nöjd iaf, och det är vi också. Trots att de är så tunna håller de en hel natt, även för min storkissare!

I, A och L.. Era småttingar är ju i lagom storlek för de blöjor jag har hemma nu. Hör av er (eller så hör jag av mig till er, kanske bäst så) så får ni testa några (4 st) gratis. Det enda jag vill är att ni berättar vad ni tycker och tänker om blöjorna sen! :)

Senaste nytt..

Här händer ju en del saker, men jag har verkligen inte ork att skriva. Jag är så fruktansvärt trött om dagarna, så jag går och lägger mig samtidigt med ungarna vid 20-tiden. Vuxentid, vad är det?

Vi kollade ju huset i Klintehamn iaf och blev helt kära! <3 Nu har vi haft mäklaren här också för en värdering av huset vi bor i. Det bästa vore ju om han kunde hjälpa oss att göra någon deal så att vi får huset där mot att det här blir sålt (vilket borde gå lätt enligt honom) så blir alla nöjda och glada. Till huset fanns en stor tomt, en uthyrningsdel (lgh) och en lillstuga (som också går att hyra ut sommartid) samt ett enormt garagekomplex som man kan använda som verkstad, lagerutrymme, loppisbod och naturligtvis för att ha bilen i. Kanske man kan hyra ut en del där med? Inne i själva boningshuset fanns inte mindre än 5 sovrum så alla barn kan få eget rum, vidare ett rejält vardagsrum, hyfsat bra kök/matdel, nyrenoverad badrum (fast bara med dusch och wc) och så källaravdelning med tvättstuga och bastu (!) Me löööv! Snälla, låt oss få det! :)

Häromdagen ringde jag placeringsassistenen för barnomsorgen i Klintehamn också. De ska öppna en ny förskoleavdelning bara ett par hundra meter från huset och där kan båda småsorkarna få plats redan i januari! Här i sta'n tror handläggaren att det kan dröja till april innan Vemund kan få plats på samma förskola som Vendel går på. :o Våra föräldradagar börjar ta slut och jag vet inte hur det ska gå ihop sig fram till april!

Min lägenhet är i alla fall på gång att bli uthyrd. Dumt med dubbla kostnader om det går att lösa på annat sätt. Dock blir det ett hästjobb att tömma den på alla möbler, eftersom de som ville hyra den (i andrahand) inte ville ha den möblerad. :D Jag har alltså cirka 10 dagar på mig att tokstäda och tömma den.. *samlar kraft* Nästa problem blir att hitta någonstans att lagra all bråte, men den dagen - den sorgen som Tin säger. ;)

Idag ska vi förmodligen skriva kontrakt på uthyrningen av lägenheten och så har vi sålt en av Vemunds två spjälsängar. Det rör på sig.. ;)

Nu ska jag få Vemund att sova (i den för honom nya sängen) så att han är pigg och glad i eftermiddag när jag ska iväg en sväng.

tisdag 12 oktober 2010

Tand 3 och hustitt...

Lilla Fisengrisen (alternativt namn på Minivalpen) har fått sin tredje tand! Men hallå, 6 månader efter att de två första kom!? Dessutom sitter den här framme till vänster, bredvid de två andra i underkäken, tänker han inte få några tänder alls i överkäken? ;) Avsaknaden av huggtänder verkar inte bekymra honom i alla fall. Han smaskar glatt i sig glutenfria makaroner och pannkakor, linfröbullar och annat som hans förvirrade föräldrar kan få för sig att lägga på hans matbord. Vi har givit upp försöken att låta honom ha egen tallrik. Att ha all mat på samma plats har visat sig vara ett dåligt drag om vi vill få i honom den, eftersom han snabbt och skickligt lyfter tallriken och vänder ut allt över kanten, ner till den överlyckliga - och raskt allt fetare - hunden (aka. "Slasktratten".) Portionerar man istället ut maten i små bitar och lägger på hans brickbord ökar chansen med ett par hundra procent att han ska få i sig åtminstone några matbitar.

Saga är här en hel vecka nu. Hon gör praktik på Vendels dagis. :) Vi är väldigt spända på att få veta om Vendel beter sig som han brukar på dagis nu när hon är där, eller om han tar med beteendet hemifrån även till dagis nu när storasyrran finns att "imponera" på. Jag fick i alla fall beröm av personalen för att jag har en så fin dotter! *pöser över av stolthet* Själva uppfostran får jag väl ge hennes far den mesta äran för, men det är i alla fall mycket av mina gener i henne, framförallt utseendemässigt.. ( Javisst, väldigt ytligt, jag vet!)

Nu i eftermiddag har Saga lovat att ta med Vendel hem när hon slutar för dagen. Maken, Vemund och jag ska nämligen åka iväg och titta på ett annat hus nere i Klintehamn. Vi har inga stora förhoppningar om att få det, eftersom vi inte sålt det här än, men som jag brukar säga; Det skadar ju inte att titta.

I ett led att komma ifrån huset brukar vi rensa och sälja av massor av saker. I helgen började maken tömma köksskåp och jag lägger ut barnkläder på Tradera med jämna mellanrum. Nu läste jag i tidningen om en kvinna som kör hjälpsändningar till Lettland, så då fick jag ett infall och ringde henne. På så vis kan jag bli av med massor av sängkläder, vuxenkläder, gamla barnkläder, någon barnvagn och annat smått och gott som jag inte orkar göra mig omaket att sälja och som annars bara blir liggande och tar plats. Kan man göra en god gärning för dem som inte har det så gott ställt samtidigt så känns det bra!

På tal om goda gärningar söker jag jobb med ljus och lykta så har ni behov av en trött småbarnsmamma med svaga leder så hör av er! ;) Haha, nä så illa är det inte. Jag är bara så sugen på att komma ut på arbetsmarknaden igen, men de tjänster jag söker har jag inte hört mer om efter att jag skickat ansökan. Är det för mycket begärt att åtminstone få ett "tack för visat intresse, men tjänsten är tillsatt av annan sökande" när man bemödar sig om att skriva ett personligt brev och skicka med alla bilagor de vill ha? Tycker faktiskt inte det..

Nä, nu har Fisengrisen sovit en bra stund, dags att kolla till honom och se om han kanske är sugen på lite mer pannkaka. Jag börjar i alla fall bli hungrig. :)

Gillar inte..

..när folk ringer från skyddat/okänt nummer utan att lämna meddelande. Den senaste veckan har jag missat flera samtal på min mobil och nyfiken av mig som jag är så blir jag så frustrerad när jag inte vet vem som ringt.

Min läkare visade sig vara "skyldig" till ett av samtalen i alla fall. Alla blodvärden/prover var bra och jag har inte längre brist på något, trots att jag inte tagit några vitamintillskott sedan i april. Hur var det nu med LCHF och vitaminbrist? ;) Förvirrad som hon är glömde hon bort varför jag kontaktade henne från första början så hon meddelade bara provsvaren och ansåg väl sedan att hon gjort sitt för mig. Icke! Jag har fortfarande ont i lederna, även om det blivit mycket bättre med omlagd kost och viktnedgång. Jag vill veta varför jag har ont och vad som kan göras för att jag ska må bättre.

Ett annat av samtalen kom från BUP. Vi har så många tider inbokade där nu, så det blir dubbelbokat till höger och vänster, från både deras och vår sida. :)

Nu är det bara ett par samtal till jag undrar över. Om du vet med dig att du ringt min mobil från okänt nummer, kom ihåg att lämna ett meddelande nästa gång så jag får ro i mitt nyfikna sinne!

lördag 9 oktober 2010

Föräldraträff på Hab.

I torsdags var det alltså en form av föräldraträff på Habiliteringen för föräldrar till barn med dysmeli. Jag fick äran att ta Vendel till dagis först, eftersom jag skulle ha bilen. Trots att Vemund slet upp mig redan strax efter 7 blev det stressigt mot slutet och jag kom ett par minuter för sent till träffen. Det gjorde nu inte så mycket för det var ett avslappnat och trevligt gäng som hade samlats.

Vi fick presentera oss och våra små dysmelister och sedan var det lite föreläsning med en kvinna från Röda Korsets sjukhus i Stockholm och arbetsterapeuten från Habiliteringen. De bjöd på kaffe och så fick vi prata lite fritt. På eftermiddagen följde maken och Vemund med också så nu har de andra föräldrarna fått se honom "live".

Ett par hade en dotter som är ungefär en månad yngre än Vemund och vi bestämde att vi ska träffas och fika lite och låta barnen leka så vi kan prata och utbyta erfarenheter. En av de andra mammorna har en dotter som är runt 3, och hon ville också vara med. Det kan bli roligt tror jag.

Inte för att jag är så jättesocial av mig nuförtiden (nästan tvärtom, umgås ju aldrig med någon!) men det kan vara kul att träffa någon som har jämnåriga barn med dysmeli på riktigt, inte bara via Internet så att man kan se hur barnen löser praktiska saker och hur föräldrarna gör, eller inte gör, för att fixa hjälpmedel osv.

I fredags (igår) hade Vemund en egen tid inbokad med arbetsterapeuterna och han visade hur duktig han är med sin lilla hand, hur han tar sig fram snabbt som en iller när han bara vill och hur han gör när han ska resa sig upp.. Allt det där som a-t ville se. :) Snart ska vi träffa handkirurgen och en sjukgymnast igen och i mitten av november bär det av till Astrid Lindgrens Barnsjukhus igen för att träffa dysmeliteamet. Det ska bli kul att visa hur han utvecklats på det år som gått sedan de såg honom senast. :)

Vi har ju funderat på hans små fingrar. De är ju så böjda och jag har tänkt att man kanske kan operera dem raka, men som arbetsterapeuterna sa; Om han har funktion i dem gör man ju ingen operation. Nu har vi även upptäckt att hans "pekfinger" vridit sig lite, så det fungerar nästan som en tumme!! Tänk vad kroppen kan. Vi får höra vad kirurgerna säger, men kan det fungera utan operation så är det ju kanon!

onsdag 6 oktober 2010

Vemund leker.

Vemund satt i sin säng häromkvällen och gjorde allt för att slippa sova. Till slut kom han på en rolig lek där han drog sin snuttefilt över huvudet. Ännu roligare var det när han kom på att när han kikade fram igen så sa mamma; "Tittut!" Han kiknade av skratt och drog filten över huvudet igen. Sedan kikade han fram för att se om det hela skulle upprepas, och det gjorde det såklart. Han höll på så säkert en kvart, innan han var alldeles för trött och stupade på kudden och somnade. Humor har han i alla fall, så liten han är!

Nog är han tidigare än Vendel på mycket också och framförallt talet tror jag. Nu säger han "kack kack" (tack tack) när han ger eller vill ha någonting och tar man honom i handen och säger "goddag", så svarar han "gag". Världens sötaste!!

Lägesrapport...

Här händer mycket saker och min ork att uppdatera bloggen är inte riktigt i fas med det. ;)

Vi kan väl ta lite om förra veckan i alla fall. På tisdagen fick jag äntligen komma till tandläkaren (specialisttandvården på lasarettet). Sköterskan var jättegullig och tandläkaren visade sig vara en ung kille (nåja, i min ålder då) med skäggstubb och hästsvans. Han var väldigt lugn, trevlig och pedagogisk och skämtade en hel del. Det gjorde att jag nästan lyckades slappna av, men inte tillräckligt för mer än en undersökning + röntgen av tänderna. Han märkte hur spänd jag var och frågade flera gånger om jag ville ta en paus och bara det gjorde ju att det gick lättare. Däremot kände jag att tårarna var på väg varje gång han eller sköterskan frågade om det gick bra, det är verkligen en anspänning mentalt för mig att gå till tandläkaren. Nästa gång ska jag få prova en lugnande medicin så då kanske jag slipper muskelvärken som uppstod efter besöket. ;)

Maken och jag fortsätter vårt husletande, om än inte så allvarligt innan det här är i skick för försäljning, men det är ju alltid roligt att "fönstershoppa" lite. Vi har lagt ut lite trevare hos olika mäklare, men vi får se var det slutar nånstans.

För att få ordning på ekonomin försökte jag sälja min bil, eftersom jag ändå inte har råd att köra den och det är dumt att den bara står och förfaller. Jag fick besök av en riktig bilskojare som klämde, kände och körde bilen ett varv. Sedan kom han tillbaka med en lång lista på grejer som behövde åtgärdas och vad det skulle kosta och så ville han dra av den kostnaden från köpesumman. Innan han gick fick jag hans visitkort också och så bad han mig ringa så skulle vi nog komma överens. Haha! Han prutar bort 85 % av det begärda priset och tror att jag ska ringa honom..? Eh, tack för visat intresse! Ring inte mig, för jag tänker inte ringa dig!!

Några besök på BUP har det också blivit under senaste veckan. Båda mina äldsta söner har ju problematik som vi kan få hjälp med och den tas allra tacksammast emot.

Dieten går bra i alla fall, hittills har jag blivit av med 15 kg, vilket kanske chockar min läkare när hon får provresultaten från de blodprover jag tog i morse. Sköterskan bad om en vikt och skrev in den i papprena, men senast jag var hos dem vägde jag alltså 15 kg mer än idag. Läkaren lär ju tro att sköterskan hört fel eller att jag ljög. ;) En fördel till (i tillägg till de jag redan upptäckt med LCHF) är att jag inte var vrålhungrig när jag skulle ta fasteproverna. I vanliga fall brukar jag nästan få panik och vara svimfärdig när jag ska fasta från 20 på kvällen innan, så icke nu. Jag var nästan inte alls hungrig när jag klev upp.

Trött var jag däremot. Båda småsorkarna har tävlat om att hålla oss vakna inättras. Vemund började vid 00.27 och lagom när jag somnat om väckte Vendel mig och pappan. Sedan somnade vi alla om tills Vemund var hungrig igen vid halv 2-tiden och så höll de på, turades om en gång i timmen ungefär. Gaaah! Tortyr.. Till slut fick jag äntligen Vemund att somna vid 07.30, men då ringde makens alarmklocka 5 minuter senare och då gav jag upp!

Vemunds läkare har ringt också och vi ska få komma och ta prover för att se om han är allergisk mot vete. Visar det inget går vi vidare och kollar glutenintolerans. Det är ju skönt att veta hur det ligger till innan han börjar dagis. Idag fick jag en förfrågan om vi vill ha kvar honom i köplats till förskolan. Eh, ja! Jag måste börja söka jobb snart och då är det ju skönt om den biten är ordnad. Jag har varit runt på massor av ställen idag för att försöka få igång en fungerande ekonomi, men det ser lite mörkt ut. Hoppas att morgondagen ger bättre utdelning.

Det roligaste som hänt idag var att jag fick visa leg. på Systembolaget igen. Jag tackade och såg glad ut och kvinnan i kassan sa att hon tror att jag kommer att få visa leg. i många år till. Jo, det får man väl hoppas då. ;) När jag kom ut på Östercentrum kom en helt okänd tjej fram till mig och frågade om hon kunde få en kram. Mysigt såhär i höstkylan tyckte jag, så det är klart att hon fick det. Senare funderade jag på om det var något socialantropologiskt experiment, eller om hon helt enkelt bara behövde en kram. Vem vet. Fler kramar kan ju aldrig vara fel i samhället av idag. :)

Nu sitter jag och dricker en kopp kaffe med kokosfett (med kokossmak!) i. Ganska gott, men mest som "godissubstitut" tror jag. Till vardags ska det nog vara utan smak..

Vendel och jag hittade ett gammalt dockskåp häromdagen och idag har vi tillbringat någon timme med att tillverka möbler till det av gamla äggkartonger, andra sorters kartong och papper. Vad lycklig jag blev när han ville - och hade ro - att sitta ner med mig och pyssla!! Det har nog aldrig hänt förr, men jag hoppas att det ska upprepas många gånger.

Hmm, mer då? Jo, en kvinna från USA (Molly Ryan Stapelman) som jag träffat via Facebook har gjort så fina armband till Vemund och mig! Hennes dotter har också dysmeli och kvinnan har en liten smyckessajt (Bright shiny beads) och hon tillverkar armband som hon ger bort gratis till dysmelister och deras föräldrar. Armbandet består av flera små pärlor och så en stor pärla som påminner om clownfiskens mönster. Armbanden heter "Lucky fin bracelets" och anspelar på den lilla clownfisken Nemo som föds med en liten fena, som inte är något hinder för honom utan istället blir hans "lyckofena". Jag ska bära mitt armband med stolthet och glädje. Framförallt imorgon, för då är det dysmelidag på habiliteringen.

Nu ska jag gå och få i Vemund lite gottis, pannkaka kanske.

söndag 26 september 2010

Mitt i eländet..

.. ja Tins cykel som blev stulen, han själv som åker ifrån oss i hela två veckor och lite allt möjligt strul så får jag ju i alla fall fira att jag har haft 10 000 läsare i bloggen sedan jag lade in besöksräknaren! Yeeeyy! *gör vågen, eller fågeln som syrran och jag och hennes kompis brukar säga* :D

WTF!?!

Nu är jag riktigt förbannad! Tin var iväg hos en kompis som bor ute på landet nu i helgen som gick. Innan de tog bussen ut cyklade de till kiosken och ställde sina cyklar där. Eftersom kompisen inte hade lås på sin cykel så kopplade de ihop cyklarna med en stålvajer fäst med ett hänglås.

Idag var maken ute på landet och hämtade Tin och när de skulle hämta upp hans cykel på vägen så hittade de bara den avklippta vajern, båda grabbarnas cyklar var borta!! Vad faaan!?! rent ut sagt! Nån j*vla idiot har alltså gått ut för att medvetet stjäla en cykel, annars har man väl inte med sig en avbitartång så där utan vidare, eller? Morr!

Sonen behöver sin cykel och han har just varit duktig och bytt bakdäcket som gått sönder. ÅÅÅHHH vad arg jag blir! Det blir till att anmäla den stulen imorgon och hoppas att vi hittar den, i någorlunda skick. Vi har ju inte rååååd att köpa ny cykel åt honom just nu. *morrar igen*

Sorkarna 20 september 2010

Sötaste Vendel!
Sötaste Vemund!

lördag 25 september 2010

Klinte marknad och glutenfritt bröd.

Idag blir det marknad i Klintehamn. Vi har missat de större - Slite och Kräklingbo - men nu är vi lite sugna på att komma ut en sväng. Nog har vi lite baktankar med det hela också, vi har nämligen hittat ett hus i Klinte som verkar intressant, så vi tänkte smyga förbi där med bilen och kika lite idag. Själva marknaden lockar ju inte så mycket, nuförtiden, när vi slutat med godis och sötsaker, men det kan väl vara kul att se lite folk om inte annat och Vendel äter ju fortfarande godis ibland.

Vi sov rätt dåligt inättras, men jag tog upp Vemund i min säng vid 6 och han sov faktiskt till 8 då Vendel ropade från toan att han behövde hjälp. Nåja, vad är väl en bal på slottet? (Läs; Vad är väl en sovmorgon mot att få gosa med sina kids?)

Till frukost skulle jag göra linfröscones, men jag glömde bort att sätta in dem i ugnen och kokade några ägg med smör till istället. Sconesen blev klara nån timme senare, men jag tänkte att dem kan vi ju ta med som mellis på marknaden, de är glutenfria så Vemund kan äta dem - och han gillar dem!

Den 5/10 (nästnästa vecka alltså) ska läkaren ringa och då ska vi besluta hur vi går vidare med ev. utredning om det nu är glutenintolerans Vemund har. Vi märker iaf att han alltid blir gnällig och pruttig om han får i sig mjöl, medan han är sitt vanliga gosiga jag om vi lyckas undvika gluten i hans mat. Själva äter vi ju inget gluten, så det är om vi är lata och ger honom vanligt bröd, burkmat eller barngröt som han blir dålig. Nu bakar jag allt själv till honom och gör även glutenfria LCHF-pannkakor och det går ner med god aptit i lillkorven. Hoppas nu att det inte är gluten, men är det det så vet vi och kan fortsätta som nu - utan mjöl i hans mat.

Nej, nu ska jag göra mig i ordning så vi kan dra iväg några mil söderut! :)

torsdag 23 september 2010

Teknikens under...

Först la torktumlaren av, min käre make lyckades dock lokalisera felet och åtgärda det. Dagen efter kommer Tin och säger att tvättmaskinen gått sönder. Även nu gör maken en felsökning och hittar faktiskt felet. Nu har han beställt reservdelar, som förhoppningsvis kommer imorgon. Ni anar inte hur mycket tvätt det blir i den här familjen på bara ett par dagar! Då har vi ändå givit upp tygisarna och använt engångsblöjor, men bara tills maskinen är lagad..

Häromdagen gick jag ut i köket för att fixa mat till Vemund - och kliver i nå't vått. Diskmaskinen läcker! Som tur var så var det bara något geckigt som kommit i kläm i luckan, men nu börjar jag få nog! Lagom när maken fixat diskmaskinen också - handy man it is - så ger hans dator upp. Som tur var så räckte det att dammsuga ut de 3 kilos dammhundarna som låg och trynade i dess inre. Jag sa till maken att det här är nog husets sätt att få lite fart på oss och få oss härifrån. Tror inte ni det? ;)

Bild på frisyren framifrån.

Eftersom Bästisen ville se bild på frisyren framifrån så lägger jag in Facebook-profilbilden här också. Det var egentligen meningen att man skulle se mitt snygga nagellack också, men maken är lite dålig på det där med verbala instruktioner ibland.. ;) Vemundgosisen fick i alla fall vara med.

onsdag 22 september 2010

Grönt är skönt!

Vad gör man inte för sin son - med autistiska drag -
när han bara vill ha grönt godis!? =)

söndag 19 september 2010

Mot valurnan och vidare..

Jaha, nu har man med en (inte så liten) gnutta ångest gjort sin medborgerliga, demokratiska plikt och röstat för Svea Rikes framtid och välgång. Aldrig har det varit så svårt att veta vad jag ska rösta på! För min egen och familjens del har vi flera fördelar av Alliansens politik, men sett till befolkningen i stort och vad som gynnar den stora massan känns oppositionen som ett bättre val. Jag har nog alltid varit mer vänster än mitten, men det känns inte heller rätt numera. Nä, usch, tur att det bara är valår vart fjärde år! Det är i alla fall sällan nog för att jag ska glömma i vilken lokal jag ska rösta. När jag kom fram till den äldre damen med rullan så upplyste hon mig vänligt men bestämt om att jag var i fel lokal! Ja, helt fel var det ju inte för maken skulle rösta där, men när han var klar var det bara att knata iväg till rätt lokal och lägga sina kuvert i deras urna istället. Nej, nu ska jag gå och få i mig och Vemund lite klok mat och så får jag väl hoppas att jag valde rätt (maträtt?) Haha! Usch så trött humor. Bäst att sluta innan det spårar ur. :)

onsdag 15 september 2010

Ny frisyr som belöning för 5 minuskilon.

Nu har jag tagit mig till frisören igen. Vis av tidigare erfarenhet valde jag inte "Icke-namngiven-salong-i-norra-Visby". Nej, den här gången var jag lite modig och gick till Guteskolans elevsalong. Tjejen som klippte mig var kanonduktig och väldigt noggrann. Jag gav henne så gott som fria händer och jag tycker att hon förvaltade förtroendet väl. :) Hennes lärare övervakade minsta klipp, så det tog ju tid, men jag är faktiskt väldigt nöjd. Det här var min belöning för de första 5 kilona jag gick ner med LCHF. Efter 10 kg piercade jag ju näsan. Det här är bra mycket bättre än att belöna sig med mat eller godis. :)

Frisyren efter att ha sovit med den en natt.
Andra sidan (som jag är väääldigt nöjd med)!
Så här såg det ut igår när jag kom (nästan) direkt från salongen. Jag kan verkligen rekommendera de duktiga tjejerna på Guteskolans frisörprogram!
Egentligen hade jag tänkt klippa mig riktigt kort, typ Lisbeth Salander, men läraren avrådde och så fick det bli den här frisyren, så länge.. Jag går väl ner 5 kilo till så småningom! ;)

Vemund 10 månader 11 september 2010

Sötaste goskorven blev 10 månader 11 september 2010!
Min majskrok!!
Den ska bara jag ha.. ja, Bamse kanske får smaka.

Tiden går..

..alldeles för fort! Jag hinner ju inte med allt jag vill. Nog har jag skrivit det förr, men det tål att upprepas. Det är massor av saker jag vill göra, men varken tid eller ork räcker. Jag vill blogga, scrappa album till ungarna, fixa hus och hem och börja sälja av så att vi en dag kan flytta härifrån. Trots att dygnet har sina lagbundna 24 timmar känns det som att jag skulle behöva det dubbla för att hinna allt.

Just nu känns det som att jag får prioritera Vemund och hans utveckling ändå. Vi har börjat ha honom i hage på golvet för att hunden ska få lite lugn och ro och för att Vemund själv inte ska skada sig i sin upptäckariver. Det har ju hänt mer än en gång på sistone att han lyckats klämma handen i en av skrivbordslådorna på kontoret. Som tur är har han inte skadat sig allvarligt.

Min älskade katt har nu äntligen fått ett nytt hem också. Han har varit mitt dåliga samvete under lång tid när han fått bo så gott som ensam i lägenheten. Jag bad en go tjej jag känner (med stort socialt umgänge) att lägga ut en blänkare bland sina kontakter om att Tjärstin ville ha ett nytt hem. Efter en dag hörde hon av sig med numret till en tjej som var intresserad och igår var hon och hälsade på med sin familj. Allt klickade och Tjärstin har nu flyttat ut till en djurkär familj på landet, som har all tid i världen att gosa med honom hela dagarna. En sten föll från mitt hjärta och det bästa är att de som köpte honom sa att jag är välkommen att hälsa på när jag vill! Härligt! Ibland känner man bara hur allt liksom faller på plats.

lördag 11 september 2010

Hörru Minivalpen, mamma vill sova!

Hallå! Jag vill lämna in en reklamation. Mina 3 övriga barn har följt min dygnsrytm och somnat runt 21-22 på kvällen (ja, jag kanske lagt mig senare, men ändå) och sedan har de vaknat när jag vaknat vid 9-10. Om de vaknat tidigare har det alltid gått att söva om dem och därigenom själv få sova ett par timmar till.

Den här Minivalpen verkar inte riktigt fatta hur det fungerar i den här familjen! Han har nu i över en veckas tid vaknat ett par minuter innan pappans alarmklocka ljudit vid 7.30 och klart och tydligt visat att han inte alls tänker ligga kvar snällt och stilla i sängen. Det hjälper inte ens att erbjuda bröstet. När han snuttat klart i turbofart kravlar han sig målmedvetet ner mot fotändan av sängen, så att jag måste resa på mig och hjälpa honom ner åt rätt håll - fötterna först..

De två senaste dagarna har han drivit saken till sin spets och vaknat kvart i 7! Hallå som sagt.. Tacknämligt nog sover han "middag" en eller två gånger under dagen och har man tur somnar han redan vid 20 så att vi föräldrar får någon timmes vuxentid tillsammans åtminstone. ;)

torsdag 9 september 2010

Misslyckat hörseltest - omigen!

Hmm, Vendel funkar ju bra med medicin, men nu börjar andra sidor komma fram.. De som inte syns när hans överaktivitet överskuggar det mesta. BUP-sköterskan ringde idag och då tog jag upp det. Hon sa att det förmodligen är så att han även har andra diagnoser, förutom ADHD, och närmast tillhands är ju att misstänka autism då. Det var det första hon sa efter att jag berättat för henne om besöket hos hörselkontrollant-tanten igår, se nedan.

Dagis har ju alltid sagt att allt går så bra och att han inte är onormalt sen i talet osv. Igår hade talpedagogen varit där igen och det var tydligen alarmerande dåligt, hans tal. Men vad tusan!! Vi har ju sagt det länge, men bara fått höra att det är vi som är nojjiga.. Gaaaahhh!!! För en månad sedan fanns inget alls att oroa sig över, enligt samma talpedagog!?

Vid nästa utvecklingssamtal ska talpedagogen vara med och då ska vi tillsammans göra upp om hur vi ska gå vidare med hans tal. Antingen kommer hon dit och tränar med honom och det kan tänkas att vi får hem ett träningsprogram, eller så kan det bli tal om att han får flytta över till språkförskolan, vilket ger mig väldigt ambivalenta känslor, men nu ska vi inte ta ut något i förväg, utan vänta till mötet och se vad som kommer fram där.

Ja, så var vi som sagt på hörselkontroll igår.. Det gick inte alls. Vendel GALLSKREK konstant i en halvtimme, från att jag satte honom i bilen (för att han inte fick köra) när vi lämnade bilen (han ville sitta kvar) när vi var inne hos hörseltanten (lurarna och "gubbarna" var inte gröna - då hade jag ändå sagt att lurarna skulle vara svarta och gubbarna röda) tills jag lämnat honom till en av fröknarna (han ville inte till dagis)!!! Han var helt hysterisk, rev sig i ansiktet och tårarna sprutade.. Han upprepade dessutom samma fraser om och omigen och var inte kontaktbar (förrän jag sa att han skulle få välja en glass för att han var duktig och åtminstone följde med in på vårdcentralen.) Riktigt autistiskt och riktigt jobbigt för oss båda. *suuuck*

När vi kom fram till dagis ville han inte ta av sig skorna och inte vara med och leka och ingenting. Jag lämnade honom helt krasst i dagisfrökens famn och gick, medan han fortsatte skrika att allt var fel. Ibland orkar jag inte. Vi hade ändå förberett noga med hörseltestet, pratat om det och han visste precis vad som skulle hända och vad han skulle göra men det sket sig trots det. Förmodligen blev det ju inte som han hade sett det i huvudet. Vi får en ny kallelse till test när han fyller 5 istället. Förhoppningsvis har medicin plus eventuell terapi gjort sitt tills dess.

BUP-sköterskan undrade om vi var intresserade av en s.k. Komet-utbildning. Jo tack! Det är en utbildning för föräldrar där man får verktyg att bemöta, hantera och kanske i viss mån stävja de problem som uppstår hemma med ett barn som är som min älskade lille Vendel. Please, give me!

Författarkväll med Marianne Cedervall

I måndags var jag på "författarkväll" på det lokala biblioteket i mitt kvarter. Det var författaren Marianne Cedervall som var där för att berätta om sina böcker - Svinhugg och Svartvintern - och sitt författarskap. Hon var inte alls som jag förväntat mig, men det var alls inget negativt med det. Hon var lugn och lite smått försynt, precis som jag föreställt mig en av huvudpersonerna i hennes böcker. Till min stora glädje berättade hon att del 3 i serien kommer ut i maj 2011 och hon har skrivit kontrakt med förlaget på två böcker till! :) Jag kan knappt bärga mig till jag får läsa nästa del (som för övrigt kommer att heta Spinnsidan.)

Busy weekend!

I fredags (nästan en vecka sen, skärpning!!) var det ju fullt upp. Efter piercingen var vi iväg på barnkalas. Det var Vemunds söta lilla flickvän A som fyllde 1 år! Grattis sötistösen!! Där åt vi goda cupcakes (icke LCHF) och barnen fick kravla runt lite på golvet med varandra. När alla bebbar började bli trötta och griniga åkte vi hem och jag började rydda inför försäljningen på barnmarknaden ute i Roma. Prismärka det sista, packa allt och köra ut det.. På kvällen hjälptes alla försäljare åt att plocka upp och göra fint.

På lördagen var jag ute vid halv 10. Jag hade fått äran att hjälpa till i caféet! Tusan vad kul det är! En av mina drömmar är ju att ha ett eget litet café nångång i framtiden och det här var en trevlig föraning om hur det kan vara. *ignorerar allt runtomkring som tidiga morgnar, fakturor, städning, etc.* Det kändes i rygg och ben när jag hade stått i nästan 4 timmar, men det var det värt. På eftermiddagen hjälptes alla åt att packa ner det som inte blivit sålt. En del bytesaffärer säljarna emellan gjordes upp också. Numera har Vendel en plastrutschkana att ha inomhus t.ex. :)

På söndagen åkte Saga hem :( men det som gjorde det lättare att uthärda den här gången är vetskapen om att hon kommer tillbaka om en månad redan. Hon ska nämligen göra praktik på Vendels dagis! :D *ser fram emot*

Idag fick jag information om försäljningen.. Jag hade ju inte så mycket saker med mig, men ändå fick jag in lite drygt 1000:- Tyvärr hade jag ju shoppat för 500:- så jag får "bara" in 500:- på mitt konto, men det är ju bättre än inget. Ungarna har iaf flera vinteroveraller vardera nu, så vi ska nog klara den här vintern också. :)

fredag 3 september 2010

Två piercade fjortisar...

Två fnissiga fjortisar hängde på låset när
piercingstudion öppnade..
Modiga Saga var först ut..
Se så fint det blev!
Tänk att jag också vågade! *nöjd*

torsdag 2 september 2010

Lita på rosa. Farväl till ... pengarna!




Jaha, så föll jag då för reklambudskapet om detta fantastiska undermedel som tar bort fläckar utan minsta ansträngning. Min mamma har lovordat medlet förut och nog tycker jag att hennes handdukar ser vita och fräscha ut, trots användningsområdet (torka bebisbajs..)

Meeen.. Jag säger bara en sak; Det enda som försvinner med medlet är pengarna! Inte försvann en enda fläck från plaggen i min tvätt i alla fall! *surar*

onsdag 1 september 2010

Vendels nya GRÖNA jacka!

Wow en ny jacka! En grööön!
Tack mamma!
Är jag snygg nu?
Kolla lappar..
Brand new!
Me löööv!
Den här vill jag ha på dagis!

Vemund frisk och kry igen!

Hänger med farsan en stund..
Fast nu vill jag nog leka på golvet istället.
Mamma, säg åt honom att sätta ner mig!
Hmm, jag menade inte här, men okej då!
Jo, det här var ganska kul..
Har du koll nu så jag inte ramlar ur?
Det här kan vi göra om nångång!

lördag 28 augusti 2010

Loppisrundor är farliga grejer...

Jaja, vi skulle ju inte.. Men det var en bra test med Vendels medicin att låta honom följa med på en loppisrunda.

Vi var positivt överraskade. Från att medicinen började verka strax efter frukost tills den gick ur strax före kvällsmaten var det som att ha en annan unge! Han fick inga utbrott, han gjorde inte en massa dumma onödiga saker, han rev och slet inte i saker, han sprang inte iväg och för första gången på väldigt länge fick maken och jag prata med varandra utan att bli avbrutna hela tiden.

Vendel fick inte ens spel när vi åkte till loppis nummer två, fast han var inställd på att åka hem. Det gick att resonera med honom!! Det blev desto tydligare när medicinen var på väg att lämna systemet. Vendel började springa runt, runt i cirklar som han gör fast vi säger åt honom att låta bli, han tog Vemunds leksaker och han började bråka med hunden..

Hmm, det var riktigt intressant att se hur det började snurra fortare i hans huvud igen, sådär fort så han inte hinner med. Jag tror att medicin kommer att göra honom väldigt gott!
Nedan bilder på några av dagens, och förra helgens fynd:

Tre tröjor till Vendel (Po.p, Me & I + Me & I, alla i strl. 110 för 10:-/st!!

Tröjan med vargar köpte vi till Vemund, men den är till och med

för stor för Vendel än så länge...

Mammut-sängbord som ska matcha Vendels säng i hans rum. 60:-
Kanske kan han börja sova där när han haft sin medicin ett tag. Vi får se. :)
Vendels nya, fina GRÖNA cykel som vi köpte förra lördagen för 50:-
Maken kunde inte motstå det söta varghuvudet! 20 spänn!
Vemund blev lite rädd och jag tycker nog att det är lite -
tja, för mycket? Men söt är den, visst!

Sjuklingar och Sagabesök...

Nog ser det ut som ett bett ändå? Men varför biter de
små krypen just i tinningen så att ögat svullnar - varje gång!?
Lillfisegrisens temp bara stiger och stiger...

Idag såg Vendels blåtira än värre ut, men kanske har han rätt ändå.. Det kanske inte var fallet, utan en mygga (inte lejon) som bitit honom. Nu när det röda och variga lagt sig ser man något som kan vara ett bett vid tinningen. Märkligt att de båda sakerna sammanträffade så precist i tid, men större under har ju skett.
Vemunds temp är än högre idag. I morse låg den på 39,6! Om han inte blir bättre under dagen eller till imorgon får vi ringa sjukvårdsupplysningen och höra om det börjar bli dags att åka in till lassis med honom. Han skriker och gråter om vartannat och vill sova, men lägger man ner honom blir han tokig. Minsta lilla ljud så vaknar han och är hysterisk. Snart blir föräldrarna också det. ;)
En roligare sak är att jag äntligen bokat resa så att Saga kan komma till oss nästa helg. Då ska hon pireca näsan så att hon ser ut som en riktig fjortis! Själv har jag nog inte råd att göra en just nu, men när jag får pengar, då ska jag också bli fjortis! :D

fredag 27 augusti 2010

Vendels flygtur (in i gallret..)

Snyggingen med inte så snygga blåtiran! 27 augusti 2010.

Alltså, att jag inte får en hjärtattack av vad Vendel hittar på.. Igår gick Vemund och jag ner till källaren och slappade lite till ett avsnitt av Sex and the City medan maken fixade maten. Plötsligt hörs världens brak och skrammel uppifrån. Maken säger något och Vendel svarar så jag pustar ut. Då var det väl bara något som ramlade och det är ju en världslig sak - jämfört med om någon människa blir skadad. Jag tänkte att om det var något allvarligt hade maken säkert ropat på mig.

När filmen var slut gick jag upp med Vemund igen och frågar då maken vad det var som hade hänt. Det visar sig att Vendel har dragit fram kökspallen till Panorama-liggvagnen, klättrat upp i den och sedan försökt locka till sig hunden där uppifrån. I sin iver hade han lutat sig för mycket över kanten och vagnen hade såklart vält! Vendel hade farit ner med huvudet rakt in i smidesgallret som sitter som skydd framför hallspegeln (!!) och fått en riktig smäll i tinningen och en jättebula mitt uppe på huvudet. Ändå varken grät eller skrek han.. (Snacka om att han inte känner smärta som vi andra..) Bulan kände jag när han ville att jag skulle kolla igenom hans hår (jag brukar kolla efter löss, men jag tror att han tycker att det är mysigt, för han kommer ofta och ber mig kolla ändå.)

I morse märktes ingenting särskilt, men när han kom hem från dagis såg det ut som om han varit i världens fight! Till oss sa han att han blivit biten av ett lejon (!) men jag tror att det är bulan från smällen igår som brett ut sig i ansiktet. Snart ringer dagis till soc alltså.. Först myggbettet som såg ut som en svullnad/blåtira och nu det här som ser nästan lika illa ut.. :S Det var det där med att lära av sina misstag som inte riktigt går in hos någon med ADHD!!