Iuuh, blä!

Solrosfrön, uppskattade av både ekorrar och vargar?

Vemund gick iväg ensam till köket. Där brukar han raida våra lådor och riva ut lite plastbestick, ljus och (faktiskt) leksaker som ligger där. Lätt och smidigt att bara lägga tillbaka när han lekt klart. Nu blev han dock ovanligt tyst och det vet ju alla att om barn är tysta så har de nå't fuffens för sig. :)

Mycket riktigt! Vemund hade öppnat skafferiet, hittat en påse müsli och satt nu och mulade munnen full med torra flingor, frön och russin. Som tur var så var det mesta i påsen glutenfritt, men eftersom det var min müsli så fanns det såklart lite vanliga flingor i den också.. Nu får vi hoppas att hans mage inte reagerar så starkt på det lilla (?) han lyckades få i sig.

Det värsta var dock när jag såg allt som låg på golvet. Solrosfröna såg först ut som feta, äckliga fästingar.. Blärk!!

En Vemund-dag.

Idag har det varit en riktig "Vemund-dag" som jag skrev på fejjan. Full fart från tidig morgon tills vi båda däckade och sov ett par timmar och sen på med full gas igen. Han är så himla duktig och framåt.

Nu har jag ju bara Vendel att jämföra med, och det blir ju inte riktigt rättvisande, så kanske är Vemund bara en helt normal 17-månaderskille.. Jag blev iaf djupt imponerad när jag efter frukosten frågade om han ville bada och han direkt går in i badrummet och fram till badkaret och försöker kliva i. Samma sak om man frågar om han kan gå ut till pappa i köket och lämna något; han går direkt dit, förutsatt att han är på humör förstås, men han förstår ju vad man säger. :) När han tagit något ur en låda och man ber honom lägga tillbaka det tittar han först på en som om man vore dum; "varför ska jag det?" liksom, men sedan lägger han tvekande ner "vad-han-nu-tagit" och när man då berömmer honom skiner han upp som en solstråle och tycker själv att han är jätteduktig. :D

Hans joller är inte bara ba-ba-ba nu utan det är mer melodiskt med golle-golli-gaa och goj-goj-goj eller kolla-golle-gaj. ;) Det låter så himla sött när han går runt och sjunger för sig själv. Han använder ju vanliga ord också, som jag skrivit förut, men det är fortfarande mest på kroppsspråket man förstår vad han vill. Just nu har han dille på att plocka av korken på sin brors färgpennor, för att sedan sätta tillbaka den igen. Jag är lite orolig att han ska stoppa korken i munnen, men *peppar peppar* så är det roligast att ta av och sätta på den igen just nu. Självklart får man ha koll ändå! Det bästa med sådana lekar är ju att han övar upp sin finmotorik, främst i vänsterhanden, och när han nu själv kommit på en bra övning vill jag ju inte hindra honom.

Nu är maken iväg och hämtar Vendel så det känns som att det börjar bli "mellisdags" även om det inte var så skrämmande längesedan vi åt lunch. Lite te och en kaka är väl aldrig fel ändå? Vemund får nog en liten "MER" med sugrör och en frukt istället förstås. ;)

Bilen fixad.. hoppas jag!

Nu har maken varit iväg med de nya däcken till verksta'n för att få dem fixade så jag har äntligen kunnat boka resan! Nu är det bara att se till att allt vi ska ha med oss verkligen kommer med. Det viktiga är väl lite ombyte till oss båda, blöjor och gröt och kex som Vemund tål och som han kan ha att gnaga på om resan blir för tråkig. :) Fastlandet, here we come!

Däck(ad)...

Det här med att få chansen att vila om dagarna ser ju bra ut i teorin, men funkar rätt sällan i praktiken. Lagom när jag hade plockat undan lite och skulle lägga mig på sängen en stund ringde det på dörren. Vi har ju väldigt sällan besök, så jag blev minst sagt förvånad. När jag öppnade var det brevbäraren som hade med sig våra nya sommardäck - hurra! :) Nu ska vi bara boka in en tid för att få på dem på fälg och ställa in framvagnen och sen är jag redo att åka till bästisen!

När jag ändå hade piggnat till passade jag på att äntligen byta kolsyrepatron i min Wasser Maxx och ta ett glas bubbelvatten. Tyvärr verkar den nya patronen inte bättre än den som satt i, så det kanske är något annat fel..? Jag gjorde i ordning en mugg kaffe istället och nu sitter jag här. Det är ingen idé att lägga sig nu, för maken kommer hem på lunch om en halvtimme och sedan ska jag köra honom ner till skolan igen, eftersom jag kommer att behöva bilen för att hämta småsorkarna i eftermiddag. :)

Skål!

Softar lite...

Igår var jag på FK och lämnade in (ännu) ett intyg till dem. Den här gången var det dock av roligare art, ett moderskapsintyg som krävs för att man ska kunna begära föräldrapenning för den här bebisen när det blir dags. :) Sedan åkte jag vidare till Öster och gjorde lite bankärenden, kollade piercingsmycke till näsan (men köpte inget, skulle bara kolla utbudet) och sen tog jag en cheeseburgare innan det var dags att åka och hämta Vemund på dagis.

När jag hämtat honom var det dags att åka hem och packa väskan med badkläder och skynda till vattengympan för blivande mammor. Det roliga är att en av de andra mammorna har barn på Vemunds dagis så vi har börjat prata en hel del med varandra. Igår blev vi sittande en bra stund i bastun och sen fortsatte vi prata medan vi gjorde oss i ordning och gick därifrån. Man (läs: jag) är ju inte särskilt social nuförtiden, så det behövs verkligen en liten stund av prat, skratt och avslappning de där 90 minuterna i veckan. :)

Till själen blir jag uppfriskad och gladare av gympan, men tyvärr är min kropp inte riktigt av samma uppfattning. Visst använde jag bälte och kryckor igår, men det blev för mycket rörelse ändå. Igår kväll och inättras gjorde det riktigt ont i rygg och bäcken och idag har jag ont i nerven ner på högra sidan av höften/låret också. :( Nu längtar jag ännu mer tills bebisen kommer så att jag - förhoppningsvis - slipper de värsta krämporna.

Torsdag.. Ja, veckorna rullar på i alla fall. Nu tvättar jag det jag inte hann med igår. Snart ska jag ta mig dagens andra kopp kaffe (eller om det blir te, vi får se) och sen ska jag kolla igenom lite "papper" och fixa "lite saker". Solen skiner, så kanske, kanske, att jag sätter mig på vår nystädade altan en stund eller på trappen. Härligt!

Tvättdag!

Björk.. Aaatjooo!

Idag blir det till att ta hand om någon veckas ackumulerade tvätt. Det blir ganska mycket i den här familjen, om man säger så. Stackars tvättmaskinen och tumlaren. Egentligen är det fantastiskt torkväder ute, men både jag och maken är så otroligt pollenallergiska, så att låta tvätten hänga ute nu är ju bara dumt. Det är synd, för det finns väl inget som luktar godare än lakan som fått hänga ute och torka i sol och vind? Jo, det skulle vara lukten av en nyfödd bebis då. Ha en fin dag!

Strulig morgon...

Sitter och njuter i min ensamhet med en mugg kaffe och en bit ostkaka med sylt och grädde. Inte särskilt LCHF men jag är gravid, okej? ;)

Morgonen var lite trögstartad och omtumlande. Vendel är inte trög på morgonen! Han kommer in så fort minsta stråle sol når in i hans rum och förkunnar högt och tydligt (nåja) att nu är det dags att "nakna för det är norron!!" Jag brukar protestera och säga att det är natt och att vi, och framförallt Vemund, måste sova en stund till. Eftersom Vendel inte håller med om det fortsätter han att prata och skrika och föra oväsen tills även Vemund vaknar. Då säger han med illa dold triumf i rösten "se Bemund är också naken!" *suck* Bara att kliva upp och göra i ordning frukosten till två pigga och hungriga sorkar.

Just idag hade Vemund behov av en dusch, så efter frukosten hjälptes maken och jag åt att få Vemund ren och sedan fick lillfisen tulta runt en stund medan vi sprang runt och gjorde oss själva i ordning och klädde på oss. Till slut fick även Vemund på sig de kläder jag lagt fram igår kväll och sen var vi redo att åka iväg.

Framme på dagis var det så många barn som lämnades samtidigt, så jag satt en stund med Vemund i knät i väntan på att en ur personalen skulle bli "ledig" och kunna ta honom när jag gick. Som jag sitter där och gosar med Vemund lägger jag märke till att hans rumpa är mycket mindre, mjukare och slätare än den brukar vara.. Iiihhh, vi glömde att ta på honom en blöja efter duschen! Det var bara att rusa ut till skötrummet och hoppas att jag skulle hinna innan det var för sent. Jag hann! ;)

Hemma igen hade maken fått mail från mäklaren som säljer huset vi vill ha. Helt plötsligt har hon ingen förståelse alls för att vi vill få det här huset sålt innan vi köper det andra, hon tycker att vi är veliga som drar ut på saker och att vi vägrar skriva kontrakt och nu har både hon och säljaren tröttnat och tänker lägga ut huset till försäljning på nytt.. Eh, va? Det var inte vad maken och säljaren pratat om nu i helgen.. Dessutom var mäklaren sur för att vi lagt ut huset till ett högre pris än det "garantipris" som vi lovat att sälja för när vi ska göra affär. Ja, är det konstigt då? Vi lägger ut det för vad vi (maken) vill ha, men lägger någon ett bud som motsvarar garantibudet har vi ju förbundit oss att sälja till det priset, så vad är problemet? Påminn mig om att inte anlita den mäklarfirman om vi någon gång ska sälja vårt nästa hus, vilket det nu blir!

I brevlådan låg ett brev från Försäkringskassan. Jag hoppades att det var ett beslut i vårdbidragsärendet, men det var en kopia på Tins läkarintyg.. Det var lite tungt att få det svart på vitt, hans problematik och tillkortakommanden. Jag vet ju att han har de problem som räknades upp där, men att få det så rakt i ansiktet.. Nej, det var lite mer än jag orkar just idag.

En liten tröst är dock att jag ska åka till bästisen nästa vecka! Det har ju varit på gång länge, men det ena hindret efter det andra dyker upp. Nu struntar jag i allt vad bekymmer heter, bokar resan och åker ändå!! Vemund och jag ska ha några dagar på fastlandet, umgås med hans gudfar och fru och sen ska vi iväg på en liten, halvhemlig, "roadtrip". :) Det ska bli så roligt. Tyvärr blev det lite dålig timing, vi åker dagen innan Vendels årsdag och kommer hem dagen efter makens årsdag, men vi får fira dem stort, antingen helgen innan eller helgen efter, för firas ska de i alla fall.

Nu ska jag dricka upp resten av kaffet innan det kallnar, ta ett djupt andetag och starta om mentalt inför resten av dagen. Rotfyllning i eftermiddag. Yayy!

Räddhare?

Maken tog ett allvarligt snack med påskharen.

Nu har jag också fått ett ägg! :D

Dement hare?

Påskharen var här i morse, eller om det var i nättras och h*n hade gömt ett godisfyllt ägg till Vendel inne i hans rum. :) Tyvärr var haren lite dement eller något, så jag fick hjälpa den att gömma ett ägg till Vemund också.

Nästa år ska jag absolut be om att få en annan hare, för den rackaren hade även glömt att ge mig ett ägg, så jag har nallat lite från Vendels, men berätta det inte för honom. ;)

GLAD PÅSK allihop!

Ett...

Ja, Vendel har lärt sig siffran 1. Glädjestrålande går han runt och pekar ut alla ettor han hittar. Visste ni att världen är full av ettor? ;) Ändå kan man ju inte bli irriterad eller arg när han för sjuttielfte gången berättar att det är en massa ettor på urtavlan och att sekundvisaren pekar på en av dem just nu, han har ju lärt sig något nytt!

När han var ganska liten började jag ju träna färger, siffror och bokstäver med honom. Han lärde sig räkna till 5 och lite senare kunde han räkna till 10. Det var nog i samband med att vi upptäckte hans andra svårigheter, i treårsåldern, som vi märkte att han även "tappade" det han redan lärt sig. Plötsligt kunde han varken räkna eller berätta vad det var för färger på sakerna jag höll upp, fast han kunnat det bara någon vecka tidigare. :(

Nu har hans dagis gjort ett jättejobb med hans träning och han blir bättre och bättre. Dock kan han inte "se vad en siffra är värd" utan han måste räkna för att veta hur stort ett tal är. Om vi visar en siffra så kan det i hans värld vara precis vad som helst, men om jag håller upp samma antal fingrar så kan han räkna sig fram till svaret. Nu har vi i alla fall kommit till "ett" som sagt och där kan han sätta ihop siffran med antalet. "A small step for mankind... but a giant leap for Vendel (och hans mamma)"!! :D

Nu..

...har vi varit och handlat lite inför kvällsmaten och fredagsmyset. Vemund tål ju varken gluten eller glukossirap, den kan vara baserad på vete, och den finns banne mig i allt, så det påskägg hans farmor köpt åt honom får bli extragodis till Vendel istället. Många glutenintoleranta har inga problem med glukossirap, men Vemund blir jättedålig av vissa sorters godis och det är ju dumt att riskera en gnällig bebis med magont nu när vi ska ha en mysig helg. Kanske är han inte bara gluteintolerant utan även sädesallergiker? Nåväl, vi kunde ju inte med att låta Vemund bli helt utan något gott ändå (fast jag vet att han skulle klara sig förstås) så vi införskaffade lite vanlig ren mjölkchoklad att lägga i hans ägg istället. :) Personalen på dagis var förutseende och frågade om Vemund kan äta det godis de hade tänkt bjuda på och det kan han inte, så vi hade med lite choklad dit också igår. :)

Idag var Vendel jätteduktig i affären och följde med oss överallt. Det kan man inte säga att han gjorde häromdagen. Vi var och handlade på Willys då och där har de byggt om så man känner knappt igen sig alls. Det är svårt att hålla koll på var de varor man brukar handla finns och allt är omflyttat.. Känner mig nästan som en pensionär som gnäller över det, men man vänjer sig väl. I vilket fall som helst; Vendel skulle gå med sin pappa medan Vemund och jag var borta vid mejeriavdelningen. Plötsligt springer Vendel ifrån pappa med orden att han hellre vill gå med mamma. När vi (maken och jag) möts efter en liten stund undrar han om jag sett Vendel. Eh, nej, han skulle ju gå med dig! Jaha, leta runt, ingen Vendel. Ett varv till, ingen Vendel! Jag började få lite smått panik. Jag såg framför mig hur han gått ut på parkeringen och blivit påkörd eller rakt ut på den starkt trafikerade vägen utanför.. *ååångest*

Inte finns det något högtalarsystem i butiken heller så man kan efterlysa bortsprungna små barn eller mammor. Till slut fick jag tag i en tjej i personalen som lovade att ringa dem i kassorna och be dem hålla utkik. När jag efter ytterligare ett varv i butiken kommer ner mot kassorna ser jag maken stå utanför och han signalerar att han hittat Vendel. *pheew* Inte roligt! Jag försökte åtminstone att inte trilla i den klassiska fällan och skälla ut Vendel utan istället förklara att vi blir väldigt oroliga och rädda när han försvinner. Han bara skrattade, för honom var det ju ett spännande äventyr. Han hade hittat något annat barn att prata med och saknade inte oss.

Till idag hade vi ett ordentligt "briefing-samtal" och gick igenom gång på gång hur man ska göra i butiken och vad man inte får göra. Vendel repeterade snällt att han skulle vara lugn och hålla sig till oss - hela tiden - och faktiskt så gjorde han det också. Då förtjänar han nog ett litet smakprov på sitt påskägg redan ikväll. Egentligen är det ju imorgon det är äggjakt, men godiset räcker nog till det också. :) Glad Påsk!

Fullt ös...

..som vanligt på senaste tiden. Vi har packat och plockat mer och haft två visningar till, en i fredags för en vecka sedan och en i måndags. Tyvärr verkar spekulanterna inte så begeistrade. Kanske är husbehovet i det här området redan tillgodosett? Det var ju en 3-4 hus på raken som gick i raketfart, men nu är det 3 nya som ligger ute, utan bud.. Vi fortsätter att hoppas och hålla tassarna i alla fall.

Vemund och Vendel har påskpysslat på sina respektive dagis och kommit hem med jättefina (jag menar det verkligen) alster som nu pryder vårt hem. Vem kunde ana att Vemund var så pysslig..? ;) Jag för min del gissar på en del hjälp från personalen.

Idag är det långfredagen och jag minns hur seeeg den var när jag var barn. Inget på teve, inga affärer öppna och det var knappt man fick gå ut på gården. Tur att tiderna förändras trots allt. Nu har Vemund och jag fikat lite medan Vendel sett på film och maken pysslat i sin mors garage. Lite mindre segt än mina barndomslångfredagar. :)

Vemund växer och utvecklas

Vemund är verkligen helt olik sin yngste storebror. Inte bara till utseendet utan också till sättet och lynnet. Om man skulle beskriva sorkarna lite stereotypt så är Vendel den finlemmade poeten, drömmaren som lever i sin egen lilla värld uppe i det blå. Vemund är den jordbundne, stadige praktikern som tar tag i saker och löser dem. Vendel var sen att röra sig, det kan man inte beskylla Vemund för. Nu ska man ju inte jämföra barn sägs det, men det har väl betydelse om man lägger värderingar i omdömena eller ej? Ingen är ju bättre än den andre, de är som sagt bara så olika, vilket är lite lustigt när de ändå är helsyskon. :) Äter gör han själv nu, både med sked och gaffel. (Hurra för dagis!) Det är skönt att kunna ställa fram en tallrik gröt på morgonen och själv få dricka sitt kaffe varmt, utan att behöva tänka på att man har en hungrig, gapande fågelunge bredvid sig. Nu blir han mätt för egen maskin istället! Födgeni har han också. Finns ingen mat framme så rotar han i skafferiet, själv eller med Vendels benägna bistånd, tills han hittar något ätbart. Tyvärr finns det väldigt mycket Vemund inte får äta, pga glutenintoleransen, så extra många blöjbyten blir det ju när han fått tag i någon av Vendels halvätna mackor eller några kvarglömda makaroner någonstans.. Jag funderar på att ta upp den där extra tillsynstiden och passandet i vb-ansökan också, månntro om det går igenom. För övrigt har vi inte hört något alls från FK i det ärendet, trots att alla intyg nu borde vara inne. Vemund tar sig fram överallt, han testar nya lösningar och går det inte på ena viset så provar han på annat vis. Han har temperament för sju, absolut, men det är sällan han blir arg eller ledsen. Så länge han inte har ont eller är hungrig så är han en liten solstråle. Likt Vendel är han inte särskilt pratsam i ord, men han är desto tydligare med vad han vill, genom gester, ljud och mimik. Det är svårt att missa hans budskap om man säger så. De ord han använt hittills är mamma, pappa, kaah (betyder lite av varje beroende på situation) baaah (samma där) bam (banan) och däää.. Förra gången Saga var här hörde vi tydligt att Vemund använde "Kaga" när han ville henne något och nu när hon varit här i nästan två veckor är det ingen tvekan. Han ropar lyckligt "Kaga" och springer fram till henne när han ser henne. Igår när hon hade åkt tultade han runt och ropade "Kaga" med ett betydligt olyckligare tonfall. Lilla fisingen då. :) En annan färdighet som jag minns att jag själv behärskade först i 7-årsåldern är att han kan vissla! För ett par dagar sedan satt maken och visslade i köket, som han ofta gör när han lagar mat eller fixar med något. Vemund iakttog sin far en stund, sedan formade han munnen till en vissling och blåste han också - och lyckades! Ingen melodi förstås, men helt klart en visselton. Först tänkte maken att det var en tillfällighet, men när Vemund upprepat bragden ett tiotal gånger på raken så insåg maken att Vemund kan vissla. Saga lyckades också få honom att vissla för henne. *lite stolt mamma* Ja, hela 17 månader har han ju hunnit bli också. Jag ska lägga in bilder när jag har tillgång till min dator igen. (Vendel har förmodligen skadat den lite, men jag hoppas att den går att laga.) Nu ska jag byta på "underbarnet" och sen är det full fart med städning och fixande inför husvisningen i eftermiddag. Wish us luck! :)

Deppar lite..

..bara allmänt sådär. Det kändes så bra med huset vi tittat på - jag vill verkligen ha det - det är mitt Drömhus, med stooort D! Så ska vi (läs: maken) sälja det här och det går "trögt". Visserligen har det bara gått en vecka än, men mäklaren tycker redan att vi ska sänka priset. :o Varför då liksom? Alla andra hus i området har lagts ut - och sålts - för betydligt mer. Nu börjar jag misströsta ändå (why egentligen? Vårdepp?) Men, tänk om vi inte får det huset? Då blir jag deprimerad på allvar! Om en dryg vecka hade jag tänkt åka och hälsa på bästisen, men då ska bilen ha nya sommardäck, framvagnsinställning och så når bensinpriset oanade höjder. Tack för det liksom! Nu ska jag göra mitt bästa för att resan ska bli av ändå (Vemund ska med och han måste ju få träffa gudfar med fru) men det känns som om jag blir motarbetad hela tiden. Kanske att jag kan skjuta på resan en vecka så att a-kasseersättningen hinner komma in åtminstone så vi kan åka och fika eller göra något trevligt ihop, jag och bästisen - och Vemund. :) Min egen ekonomi är kass (tack FK, CSN och a-kassan, jag ska komma tillbaka och hemsöka er alla när jag en gång dör!) men makens är ännu sämre. Därför vore det så bra om det kunde lösa sig med husaffärerna nu, nyss! Jag tror att vi lättare kan få en bra ekonomi i det huset. Dessutom kan vi/maken då lägga energin på att skapa arbetstillfällen för honom. Själv kommer jag ju att vara föräldraledig till sommaren om allt går som vi önskar, men sen vill jag också ha energi att söka jobb. Det är själsdödande att bara gå hemma och "dra" och inte ha en vettig sysselsättning. Ja, som föräldraledig har man såklart barnen att se efter, men som arbetslös känner man sig bara kass. :( Nej, nu ska jag gå och gosa lite med min man. Det är än viktigare att hålla kärleken levande när man är i en stressad och pressad situation, tror jag, än när allt bara flyter på. *kärlek*

Varför...

...behåller inte min blogg alla fina radavstånd och styckeindelningar jag gör? Jag får spunk på stora textsjok och tycker att det är svårt att läsa när allt bara grötar ihop sig, så därför är jag noga med styckeindelning - men tydligen är bloggen inte enig med mig där. Störande!

Kaos i familjeidyllen...

Wow! Här har varit fullt ös - medvetslös (bokstavligt talat) ska jag säga. Vi fixade ju och donade som tusan inför fotografering av huset och sedan även för en visning som hölls i söndags den 7 april. Allt såg fint ut, både på bilderna och "live" tycker vi, nu håller vi tummarna för att ev. spekulanter också tycker det. Lagom till vi kom hem igen efter visningen på söndagen, efter en trevlig söndagsmiddag på Mc Donald's med hela familjen plus två av Tins kompisar, började Vendel klaga på att han hade ont i magen. Det är iofs inte så ovanligt och han åt väldigt mycket när vi var där, så vi funderade inte så mycket på det, förrän han kräktes rejält över hela golvet i hallen. :( Ett antal tillfällen blev det och vi torkade och skrubbade.. Till slut insåg vi att det inte skulle gå att hålla visning här på måndagen, det vore ju inte skoj att smitta intresserade köpare, eller mäklaren för den delen, med magsjuka. På natten var det Sagas "tur" att insjukna så hon fick stanna hemma från skolan på måndagen. Det kanske var lika bra det, för strax efter 8 ringde Tin och berättade att man hittat en bomb utanför Skatteverkets hus i Visby. Hans skola ligger precis bredvid och blev evakuerad och sedan spärrades ett stort område runtomkring av hela dagen. Polisen kallade ner bombteam från Stockholm och det var ett rejält pådrag.. Tin var nog mest glad över att slippa skolan, men lite spännande är det allt med bomber också. ;) När man funderar över att just Skatteverket blivit utsatt för en bomb ska man ha i åtanke att även CSN, Kronofogden och Försäkringskassan har sina lokaler i samma byggnad och då blir det genast lite mer logiskt, don't you think? ;) På natten började jag må riktigt illa och sedan var det bara att parkera inne i badrummet. Blää! Jag är magsjuk ungefär en gång om året och då brukar det vara i februari nånstans, så om jag klarat mig förbi det så brukar jag känna mig säker, men tydligen blev det en miss här nu. Maken mådde inte heller bra, men han klarade sig utan att kräkas, den lyckosten! Hela dagen var Saga en ängel och tog hand om sina uttråkade småbröder som inte var smittfria/dagiskompatibla medan jag låg och tyckte synd om mig själv och sörplade blåbärssoppa och försökte knapra rostat bröd utan att "lämna tillbaka" det. Jag är så stolt över henne, att hon ställde upp så när vi verkligen behövde det som mest. :) På tisdagen föll siste man i familjen, då ringde Tin från skolan och ville bli hämtad. Nu undrar ni, men Vemund då? Jo, han var förmodligen sjuk redan på fredagen, för då kräktes han ett fåtal gånger på natten och morgonen, men jag trodde att det var förkylningen som spökade eftersom hans första kräkning kom när han hostade på efternatten/morgonkvisten. Sedan åt han massor till frukost och då trodde jag att det var det som var orsaken, men tydligen inte.. Nåväl, nu är vi (någorlunda) krya igen *peppar peppar* så det är bara att köra hårt. Imorgon fredag är det visning igen. Nu har vi inte Saga och Tin hemma som hjälp, för de åkte till sin pappa idag, men vi hoppas att det ska gå bra ändå. Håll tummar och tår är ni snälla!

Ane Brun- Treehouse Song- Fearless Music

Den här låten spelar de under avslappningen på vattengympan. Den är så härlig, både text och melodi, och såklart hennes röst, tilltalar mig. Jag hade inte hört den förut, men nu är jag kär!

Första april.

Än har jag inte blivit lurad, vad jag vet i alla fall. :) Gotlands Tidningar hade ett riktigt bra skämt, men något jag funderat på genom åren är att inte alla skämt är så verklighetsfrämmande och otänkbara inom några år. För ett par år sedan (tror jag det var) skämtade GT om att Destination Gotland tänkte införa betaltoaletter på båtarna. Med tanke på prisökningen på både mat och biljetter skulle jag inte bli förvånad om det blir till verklighet en dag. Det finns även många andra skämt om t.ex. hybridbilar, olika fantastiska bränslen och teknikprylar som jag inte alls tror är otänkbara att vi får se om några år.

Mina barn är, som tur är, för små eller trötta för att orka försöka lura mig, så där klarar jag mig något år till åtminstone. En annan sak som händer idag, och det är inget skämt, är att Saga kommer hit! :) Hon ska vara här i hela två veckor och först göra en veckas praktik i F-2:an på Tins skola och sedan gå en vecka i hans klass, om nu vi - och lärarna - förstått allt rätt. Nu längtar jag till kvällen!