Sjuk bebis och mamma..

Stackars Viljar var så kinkig igår. I vanliga fall är han precis som storebror Vemund - solskenet själv. Glad så länge han bara orkar och kan. Inättras fick jag förklaringen när jag fick dela säng med en liten kamin. Själv vaknade jag till mitt i natten med halsont och idag har Viljar snorat medan jag har gått och harklat mig.. Tycker att det kan bli sommar och varmt och att alla sjukdomar kan hålla sig långt borta från oss nu!

Om knappt två veckor kommer min lillasyster och hennes två barn hit för att fira påsk och till dess SKA vi vara friska, så det så!

FK.. gaaah!!

Jag blir galen på Försenings.. förlåt Försäkringskassan snart!! Nu har jag försökt i över en veckas tid att anmäla föräldrapenning via nätet, men jag blir bara "utkastad" och det står att sidan inte är giltig, att man inte kan använda de navigeringsknapparna eller att tjänsten inte är i bruk.. Gaah! Nu var jag iaf på FKs fysiska kontor igår och hämtade blanketten i pappersform, så att jag äntligen kan begära ut fp för den här månaden. Nästa månad hoppas jag att det går att göra det via nätet istället, för det är ju otroligt smidigt, när det väl fungerar!

Viljar sitter upp..

Min duktiga lille Viljar har lärt sig att sätta sig upp från liggande nu och sitter gärna ensam på golvet och leker med sina leksaker och annat kul han får tag i. Plötsligt har han kommit på hur man tar sig framåt också, för att nå allt kul som mamma tror att hon placerat utom räckhåll.. Allra roligast är dock när någon av storebrorsorna sitter bredvid och leker, antingen medvetet med Viljar eller med sina egna saker, huvudsaken är ju att de finns nära!

Naprapatbesök..

I måndags (alltså för en vecka sedan) var jag hos naprapaten. Det är skitläskigt att låta någon vrida ens nacke och knäcka och bräcka i ryggen, och som ni säkert vet har jag ju benfobi så allt med skelettet som desutom låter är vidrigt, men gudars så gott när det var klart.

Mannen jag bokat tid hos visade sig vara ganska stor och stadig, så det kändes tryggt att ligga på britsen när han stod bredvid. Annars är jag rädd att ramla av, men han orkade säkert ta emot om jag skulle råka ramla av. ;-) Duktig var han också, det kändes mycket bättre i ryggen efteråt. Visst hade jag fruktansvärt ont i musklerna som fäster vid höftbenen bak i ryggen, men den där skärande värken jag brukar ha i kotpelaren verkar ha försvunnit. Nu hoppas jag att den håller sig borta också.

Jag fick med mig ett litet häfte med övningar som ska stärka bålen och dem gör jag nu varje kväll när barnen lagt sig, för att undvika det som hände när jag kom hem från napratpaten. Jag la mig på golvet för att göra övningarna och Vemund som tyckte att det var kul att mamma ville leka häst slängde sig upp på min rygg och hoppade till. Aj som ini hälsingland vad ont det gjorde!! Nu får det som sagt bli när kidsen är i sina sängar. ;-)

Vemund..

Vi är otroligt imponerade av Vemund och hans själsliga förmågor, eller hur man nu ska uttrycka det. Vi är ju vana vid Vendel och hans snurrande, som för all del är hyfsat funktionellt, men inte så praktiskt alla gånger. ;-)

Vemund pratar väldigt mycket, ibland hellre än bra, men viljan att uttrycka sig finns där och han talar så gott som alltid i flerordsmeningar nu. Uttalet kanske inte heller är det bästa, men personalen på dagis är även de imponerade över hans prat, att han sätter ord på det mesta som händer runtomkring och sina känslor. Oftast talar han om sig själv i tredje person - "Hummund" - men det händer även att han säger "jag" när han berättar vad han vill. "Jag är lessen" kan han säga eller "Hummund vill ha den!" Det låter så gulligt!

Han är väldigt omtänksam och empatisk också. När Vendel kommer hem möter han upp och hjälper Vendel att ta av sig ytterkläder och skor och hänger upp det i hallen. Han hämtar alltid leksaker till Viljar och stoppar in nappen i munnen på honom - vare sig han vill eller ej. När jag ska gå på toa och säger det springer Vemund före och lyfter upp locket åt mig. Sen står han och väntar tills jag är klar, då får jag hjälp att dra upp byxorna. ;-)

Det märks att Vemund förstår och tar till sig vad vi säger också, på ett sätt som Vendel aldrig gjort. Visst tar han efter en hel del av Vendels "mindre lämpliga" beteende, men ofta är Vemund rättrådig och gör som vi ber honom.

Ibland måste man skryta om sina barn, som syrran sa, och nu skryter jag om Vemund, för han är så otroligt duktig! Hurra för Vemund!

Mötet!

Just det, mötet ja. Det gick bra! Det känns som att vi har personalen på förskolan med oss i våra önskemål om assistent till Vendel i skolan. Om det låter sig göras eller om vi får kämpa på med andra medel är en annan fråga. Just nu måste vi fundera över om Vendel ska gå i den skola vi tillhör (som jag tycker är för stor och rörig och som det är risk att han inte får assistent i) eller skolan som faktiskt ligger närmare vår bostad och där de har specialklasser för barn med särskilda behov och en erkänt skicklig specialpedagog. Dessa beslut...

Hinder på vägen..

Ja, dagarna trillar förbi som pärlorna i ett halsband. Jag har jobbat de två senaste helgerna och som tur var så kunde en kompis ta med Vendel på barngympan i söndags, så att han inte missar alltför mycket, även om jag inte kan följa med. Maken hade ingen lust att åka iväg med alla tre grabbarna ensam, och det kan jag lätt förstå.

Just nu är jag lite sur, för jag har fått kvarskatt - för första gången i livet - och sedan vill Försäkringskassan att jag betalar tillbaka pengar jag fick i december. Jag visste nämligen inte att man inte får ta ut föräldraledigt en helg om man jobbat närmaste vardagen före. En riktigt idiotregel om ni frågar mig. Dessutom har något blivit fel med min ansökan, så jag får bara betalt för 3 dagar i veckan, istället för sju! Vådan när man bara blir inringd på timmar. Nu försökte jag - efter ett telefonsamtal med en vimsig handläggare på FK - ansöka om nya dagar på FK, men då strular såklart deras hemsida och jag blir "utslängd" gång på gång.

Vädret är tråkigt, ekonomin är kass och huset ser ut som ett skrotupplag men jag har bestämt att jag inte ska bli nedstämd och deprimerad. Allt löser sig förr eller senare och inget blir bättre av att man surar, eller hur?

Några hundralappar av de pengar jag trodde mig ha gick åt igår när jag var hos en naprapat. Han klämde, tryckte, bände och knäckte och minsann om inte ryggen gjorde mindre ont när jag vaknade i morse. Jag ska göra lite bålstärkande övningar nu och en försökte jag göra igår, när Vemund såg sin chans att använda mamma som häst och slängde sig ner på min rygg, med hela sin tyngd. INTE KUL! Det gjorde så ont att jag började gråta, men tydligen gick inget sönder, för idag kom jag som sagt ur sängen utan hjälp. :-) En sak att vara glad över och det är jag!

Nu ska jag ta en mugg kaffe (dagens fjärde, tror jag) och fundera över hur jag kan förbättra ekonomin, förutom att jobba extra, lösa bekymret med min FP och sälja saker.. :-)

Dags för möte..

Idag är det så dags för mötet med Vendels (framtida?) skola. Vi ser fram emot det och hoppas att de har bra lösningar för att Vendel ska lära sig så mycket som möjligt så bra som möjligt. Med på mötet är även en personal från förskolan och - som vi förstått det - pedagogen från Habiliteringen som gjorde utredningen. :-)

Vi har alla varit lite småkrassliga här hemma, men ändå känns det att våren är på väg och allt blir lättare på alla vis. Nu blir det en snabb kopp kaffe innan det är dags att dra iväg på mötet.

Ha en fin dag allesamman!

Vendel.. och allt omkring.

Vendel var ju på Hab för en tid sedan och gjorde en liten utredning hos en specialpedagog. Hon tyckte att han var en duktig kille, som klarade de flesta uppgifterna galant, utifrån sin fysiska ålder. Jag tycker också att han var duktig, men jag ser ju honom i helt andra sammanhang, både hemma och borta och han var ju väldigt mycket mer koncentrerad och fokuserad på hab än han någonsin är i vanliga fall. En knapp timme inne i ett litet, ostört rum med bara en person att koncentrera sig på är ju inte applicerbart på ett klassrum med kanske 15-20 elever och massor av stimuli.

Nästa onsdag ska vi ha ett möte med förskolan, Vendels (blivande?) skola och pedagogen för att gå igenom vilka svårigheter och färdigheter som finns och hur man kan göra skolgången så bra och anpassad till Vendel som det går. Det ser jag fram emot, men samtidigt är jag lite rädd att alla ska tycka att han är så duktig att han inte behöver något extra stöd. Nåja, jag ska inte ta ut någon oro i förväg nu, men det är svårt att inte fundera över hur det ska gå.

Imorgon kommer en handläggare från LSS-enheten och pratar också om en framtida avlastningsplacering för Vendel. Just nu är det väldigt efterlängtat kan jag säga. Han kommer in så gott som varje morgon, minst en timme innan klockan ringer och väcker allt och alla genom att skrika att det är morgon. (Bara för att det är ljust ute. Lagom kul i sommar när solen går upp 4..) Nu hoppas vi att hon ska ha ett bra erbjudande till oss som både Vendel och vi är nöjda med. På torsdag ska Vendel till BUP för att vägas, mätas och så ska vi prata medicinering och doser. På fredag ska han till vanliga läkaren eftersom vi redan nu vet att han inte gått upp i vikt på väldigt länge. Visst kan det bero på medicinen, men vi vill utesluta att det handlar om något annat, som exempelvis laktos-/glutenintolerans eller annan fysisk problematik.

Sjuka hit och dit..

Det har varit sjukstuga hit och dit här ett par veckor nu. Den ena efter den andra av ungarna har kräkts men inte mer än ungefär en gång vardera åt gången och med ett par dagar emellan varje gång. Mycket märkligt.

Själv har jag blivit så fruktansvärt trött och orkeslös, så jag har ringt och bokat in ett besök hos läkaren och ska dit den 7 mars (om jag minns rätt.) Kanske är det vitamin/mineralbrist, eller bara att jag är småbarnsmamma..?

Vi köpte ju nya sängar och de är otroligt sköna att sova i, men ändå vaknar jag varje dag med smärtor i ryggen och de känns av även under dagen. Att jag delar säng med en 8-månaders minipropeller kanske inte gör det hela bättre förstås, men så här ska det inte vara.

Nu ska jag höra vad läkaren säger om det, tröttheten och även några små magsmärtor som stör mig om dagarna. Om läkaren inte kan göra något åt ryggen så ska jag kontakta en kiropraktor eller naprapat istället, för jag är så trött på att ha ont!! Jag tränar mycket rygg och mage på gymmet iaf så jag hoppas att det i kombination med lite kotknackning kan göra underverk!

Trevlig vecka..

Det var lika trevligt som förväntat att ha dottern här. Tiden går ju tyvärr alldeles för fort när man har trevligt, men vi hann i alla fall med att träna ett pass styrka på Friskis & Svettis ihop och shoppa lite på sta'n. Några myskvällar vid teven och framför datorn med film blev det också. Grabbarna hade ju velat åka pulka med storasyrran, men typiskt nog så försvann all snö lagom till Sagas båt la till i Visby.. Lite sjukdom hit och dit satte också stopp för mer sociala aktiviteter, men huvudsaken var ju att Saga ändå var här hemma med oss. *kärlek* Nu önskar vi att tiden går fort tills Saga är ledig och har lust och möjlighet att komma hit igen. Det vore ju trevligt om Tin också kom över nångång. :-)