torsdag 19 maj 2011

Vemund firar också 17 maj!

Pappa! Bär mig!
Gå till mamma och klä på dig först..

Ah, där är mamma! Fin tröja jag har va?

En "lusekofta" Norges nationaldag till ära.

Full fart, nästan så jag inte går

att fånga på bild!

onsdag 18 maj 2011

Leitn sork i pappas skor!

Kolla vad jag hittade!
Hmm, hur får man med sig båda?

Räcker det med en tro?

Sådär! Nu blev det bättre!

tisdag 17 maj 2011

Heja Norge, syttende mai!

Heja Norge! Efter mina tonår med resor

till Vesterålen i Nordnorge har Norge

en speciell plats i mitt hjärta! Att många

av böckerna i Sagan om Isfolket (ja det mesta av serien)

utspelas där gör ju inte saken sämre!

Suuuuck!

Helt seriöst, jag vet inte om jag orkar med mer.. Vendel får ju se film för att varva ner och sjunka in i sin egen lilla bubbla när han kommer från dagis (jaja, förskolan) men även på helgen ber han om att få se film, och det brukar han få, under förutsättning att han äter frukost med oss och leker en stund med Vemund först. Så även i helgen som gick.

På eftermiddagen i söndags tänkte vi åka en tur på södra delarna av ön, för att kolla på ett nytt hus som vi blev lite intresserade av. När maken går ner för att stänga av teven i källaren hör jag bara ett vrål.. Vendel har tagit en vass flintasten och repat hela teveskärmen, från sida till sida, uppifrån och ner. Jag orkade inte ens bli arg! Vad ska man göra? Han vet att han inte får göra så, han vet att vi blir arga, han vet att han inte får se mer teve om han förstör den, och ändå.. *suck*

Tidigare under dagen hade han dessutom med "a little help from his brother" totaltrashat i sitt rum, rivit ner det mesta från hyllorna och ur lådor samt rivit ur madrass och sängkläder ur sängen och slängt ner hela ribbottnen på golvet. Den gulliga lilla pallen från IKEA var också nedmonterad. Jodåmensåatte.. Kanske en protest mot att vi inte orkade gå till lekparken på söndagen efter att ha varit där några timmar i lördags, med bråk och skrik och rymningstendenser när vi skulle därifrån. *djupare suck* Jaja, vi kan ju hoppas att åtminstone teven går på försäkringen, men jag betvivlar det.

lördag 14 maj 2011

Men vad i ******* då?

Jag brukar absolut inte se fredagen den 13:e som en olycksdag, snarare tvärtom eftersom både mamma och mormor fyller den 13:e men olika månader. Igår var det dock en riktigt rutten dag!

Maken pratade med mäklaren som säljer huset vi ville köpa i Klintehamn. Hon har ju efterlyst kontraktsskrivning länge, men varje gång maken frågar vad som ska ingå i kontraktet och hur lång tid vi har på oss att göra affär efter att kontraktet är påskrivet så får han bara ett "goddag yxskaft" till svar. Inget vettigt alls! Nåväl, via telefon gjorde de till slut upp om innehållet i ett så'nt kontrakt och mäklaren mailade över det. Vi läste igenom det, kollade att villkoren var korrekta och sedan skulle maken bara skriva under.

När han satte sig vid datorn några minuter senare hade han fått ett nytt mail från mäklaren där hon meddelar att både hon och säljarna tröttnat (igen, för typ 10:e gången) och att de nu lägger ut huset igen. Givetvis är vi välkomna som spekulanter igen! Eh, jaha... Tack för inget! Jag säger bara det, aldrig att jag kommer att anlita den mäklarfirman för några affärer i framtiden! Vad skulle skillnaden dessutom vara om vi nu skulle anmäla intresse igen? De har ju tydligt visat att vi inte är intressanta, även om säljarna så sent som i veckan sa sig vara glada över att vi fortfarande var intresserade av att köpa..

Idag såg vi att huset ligger ute igen. Samma utropspris som tidigare.. Hon (mäklaren) har inte skrivit ett ord om att balkongen är livsfarlig och kan rasa ihop vid minsta belastning. Det fick vi ju reda på vid besiktningen värd 8000:- (bortkastade pengar) som vi gjorde. Det vore ju lite snyggt att upplysa ev. nya spekulanter om den saken istället för att skryta över den fina utsikten från nämnda balkong..

Ja ja. Om vi ska se det positivt så är det ju att vi nu är fria att lägga ett lägre bud om det blir aktuellt och att vi har förkunskaper om huset på hand. :) Igår kändes det som sagt väldigt surt, men nu har vi funderat och försöker se det positiva i allt istället. Vi har inte hört med om ev. köpare av det här huset, men som maken sa; "Nu ska vi flytta och så får vi se var vi hamnar." *försiktigt optimistisk*

torsdag 12 maj 2011

Morgonstund har **** i mun!

Dagen började ju inte som man önskar. Jag vaknade tidigt av ett brak från köket. Med hjärtat i halsgropen lyssnade jag efter skrik eller ev. dödsrosslingar från Vendel, men inget kom. Däremot kom han själv tassande efter en liten stund och smög in i sovrummet. Jag hörde att han smaskade på något, men när jag reste mig upp gömde han kvickt vad-det-nu-var bakom ryggen och sedan smög han ut igen. Bara att gå upp, klä på sig och göra honom sällskap innan han väckte resten av familjen.

Ute i köket syntes inget, men i vardagsrummet låg en himla massa plastmuggar och prylar som rasat ur köksskåpet när Vendel länsade det (vi har ju en öppning mellan kök och v-rum vid köksbänken.) Mätt som han var på sitt stöldgods vägrade Vendel sedan att äta frukost, han ville bara leka. Jag hällde upp saft (svag) som han brukar dricka men det dög inte. Till slut kom Vemund och maken upp också. Vendel fortsatte vägra sin saft och macka, men när han såg att jag hade juice ville han ha det. Först försökte vi övertala honom om att ta saften, men det gick inte. Då hällde jag upp juice i mitt glas, men det var för lite, enligt Vendel.

Det hela spårade ur fullständigt och han fick jordens utbrott. Det slutade med att jag drack upp den juicen och Vendel bröt ihop än mer.. Gaah! Jag orkar inte bråka så tidigt på dagen! Som tur var kunde maken gå in och medla och åtminstone få i honom hans medicin. När vi väl kommit iväg till dagis så ville Vendel ha en kram när Vemund och jag klev ur bilen och det är klart att han fick det. Älskade skruttunge!

Nu ska vi städa lite för det är visning här idag. Hurra! De andra som varit inbokade har ju blivit inställda en efter en. Den här visningen var bokad till 11, så vi var lagom stressade i morse (vilket såklart påverkade oss alla) men sedan ringde mäklaren och ändrade till 13, så nu kan vi plocka i lugn och ro. Wish us luck!

Vemund 18 månader 11 maj 2011

Sötaste 18-månaderskillen!
Lite för stor för napp egentligen...

Så, det var bättre!

Han är inte snorig, det är ett sår han fick

när han ramlade i sandlådan på dagis..


Jag skulle ju skrivit och lagt upp bilder igår, när Vemund blev

hela (halva?) ett och ett halvt år, men gravida, trötta, stressade

mamman glömde. *skäms*

Nåja, bättre sent än aldrig.

Grattis min store lille fis!

onsdag 11 maj 2011

På besök hos barnmorskan.

Idag var det äntligen dags för bm-besök igen. Jag tycker att det är alldeles för långt mellan tillfällena. Jag vill höra bebisens hjärtljud oftare än en gång i månaden, faktiskt. :) Lika kul är det väl inte med vägning och putt i fingret, men "man får ta det onda med det goda".

Vi pratade lite om min foglossning, oro inför saker som kan hända med bebisen när han ligger i magen och lite allmänt småprat. Nästa gång ska jag ha med förlossningsbrev och vi ska skriva in lite i journalen om mina förväntningar och önskemål också.

Sf-måttet idag låg på 31 vilket innebär att jag följer kurvan exakt (v. 32+5). Blodtrycket låg på 125/85, vilket låter högt i mina öron, men bm tyckte att det var bra, så okej då. Blodsockret låg på 5,9 och urinen var u.a. Bebisens hjärtljud låg på 138, de som legat så högt förut. Det var väl bara för att "lura" oss att tro på en tjej.. (Skrock!) Nästa besök blir den 1 juni, en halv evighet dit med andra ord. För att inte tala om hur långt det känns till sista juni. I eftermiddag är det dags för vattengympa igen - *längtar*!

tisdag 10 maj 2011

Så himla glad och tacksam!!

I fredags när jag ännu var kvar på fastlandet fick jag ett sms i mobilen att jag hade ett paket att hämta ut på Schenker här hemma. Spännande, spännande. Tyvärr hann jag inte hämta det under helgen och inte heller igår, men idag hade jag äntligen möjlighet att få ut det.

När jag kom hem var det som rena julafton! En kompis, som jag aldrig träffat irl men pratat med väldigt mycket på nätet, hade skickat ett stort paket med mammakläder till mig och även skickat med några hemstickade blöjbyxor till bebisen!! Så himla gulligt! Just nu har jag inte råd att ge henne ett öre för kläderna, men hon sa att det är okej. Fatta vilka fina människor det finns! Jag hoppas att min ekonomi snart blir bättre så att jag kan föra över åtminstone lite av vad kläderna är värda till henne. :)

Nu har jag lite nytt att gå runt i och slipper ha samma "gamla kläder" dag ut och dag in. Även om kläderna var "gamla" för henne så är de ju som sagt "nya" för mig. Lycka!

Veckan som gick.

Vi var ju iväg på en liten fastlandstripp, Vemund och jag. Bland annat passade vi på att besöka Vemunds gudfar, som trevligt nog är gift med min bästis. :) Första natten ville Vemund sova bredvid mig, istället för i resesängen, det har väl aldrig hänt förr. :o Jag trodde inte att han skulle ligga kvar, men jodå, det gick bra och han sov längre på morgonen än han gör hemma, till min lättnad. Jag var lite dålig på onsdagen och min bästis fick rycka in som "extramamma" och se till att Vemund inte blev alltför uttråkad/busade alltför mycket med deras saker. På kvällen mådde jag bättre och vi kunde umgås och ha trevligt.

På torsdagen åkte bästisen, Vemund och jag iväg på en liten "road trip" till Göteborg. Där gjorde vi ett ultraljud för att få se vem det är som ligger i magen. Det blir - tadaaa, inte helt otippat - en lillebror till. Jag tror inte att maken kan göra flickbebisar. ;) Bild kommer!

Det var en lång och spännande dag och vi hade tur med både vädret och trafiken. Vi åkte tidigt på morgonen och hade inte kommit långt innan vi nådde en bilkö. Det visade sig vara en bilolycka som inträffat och vi kom dit precis efter att polisen anlänt, så de inblandade satt ännu kvar i sina bilar. *ryser* Polisen vinkade förbi oss och strax därpå mötte vi både ambulans och brandkår med blåljusen på. På radion hörde vi om olyckan och alldeles efter att vi passerat stängdes vägen av! Hade vi kommit lite tidigare kanske vi varit inblandade och lite senare så hade vi varit "fast" i kön och inte hunnit till Göteborg. Snacka om änglavakt.

Vemund var go' och gla' hela dagen. Vi mutade med lite glutenfria kex, äppelbitar, banan och pannkakor. :) En snabbrunda på Nordstans Femmanhuset med tillhörande McD-besök och shoppingens Mecka hann vi med också, men sen var vi lagom möra på hemvägen. Sista 20 minuterna tror jag det var, så grät Vemund av trötthet, men när vi kom hem till lägenheten var han glad igen och somnade sedan sött bredvid mig i min säng.

Fredagen blev en vilodag och på eftermiddagen styrde vi kosan hemåt för att äntligen återförenas med storebror Vendel och pappa som båda fyllt år när vi var iväg. Vendel blev 5 år, stora killen och sorkarnas pappa har nu uppnått den aktningsvärda åldern av 50 år!

På lördagen delade vi ut lite presenter från både mig och gudmor (bästisen) med man till Vendel och maken fick lite småsaker jag köpte till honom på Ge-Kås. :) Vi åt tårta som blivit över efter veckans firande och på eftermiddagen kom min barndomskompis från fastlandet förbi, tillsammans med sin mamma, och tog en snabbfika. De var på ön och ställde ut sina hundar och det med den äran. När de åkte hem hade de inte mindre än 14 rosetter med sig. :) Grattis!

Nu är vi tillbaka i vardagslunken igen. Borta bra, men hemma bäst!

Det bästa man har..

sätter man på bordet!

Fin utsikt!
Men åh, kolla här då!

Mmm! Kakor, till mig!

Va? Får man inte sitta bordet och äta?

måndag 9 maj 2011

Vemund på bvc 9 maj 2011.

Vemund har varit på 18-månaderskoll på bvc idag. Läkaren Magnus lyssnade på hjärta och lungor, klämde lite på puls och pung och frågade sedan om Vemund pratar. Jovars, kanske inte så att vem som helst förstår, men vi förstår ju vad han menar och det han inte får fram i ord kan inte misstolkas när han tar till kroppsspråk istället. De nya orden är "pappae" (papper) och nej (som han visserligen kunnat förut, men inte använt.)

Några klossar fick han att stapla på varandra och det gick förstås galant. Läkaren gav honom sedan några kritor och dem förstod Vemund inte riktigt meningen med, tills jag visade hur han skulle göra och då ritade han snabbt och smidigt ett virrvarr av cirklar och streck på pappret som lagts fram. ;)

Jag bad om någon form av intyg på glutenintoleransen, men det ville läkaren inte ge, eftersom inga prover kunnat tas. Fair enough! Vi fick i alla fall en remiss till en dietist som är knuten till barnmottagningen. Nu är jag ju en aning skeptisk till dietister i allmänhet, men när det gäller kostråd vid allergier kan jag tänka mig att göra ett undantag.

Vi har ju märkt att Vemund lagt på sig i vikt nu när han inte längre fyller de där 10-15 blöjorna om dagen i alla fall. Mycket riktigt. Från att inte ha gått upp ett enda gram under ett halvårs tid (innan vi tog bort allt gluten) har han nu ökat 900 g på 4 månader! Hurra! Häromdagen fick han, med Vendels benägna bistånd, tag i en godisbit med mjöl i och direkt hade vi 4 fulladdade blöjor att byta, mot mera modesta en om dagen, som vi har när han inte ätit något olämpligt. Det kan ju knappast bli tydligare än så, även om tester inte påvisar någon överkänslighet. (Vi kan inte provocera, som det kallas, eftersom man måste göra det i en månad och Vemund efter en vecka bara bajsade vatten till slut..)

Vikten för dagen är 11 875 g till 82,5 cm och ett huvudomfång på 47,7 cm.

Till slut gav sköterskan Eva honom en vaccinationsspruta i låret. Det var mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Vemund gnällde till precis när hon injicerade vätskan, men så fort det var klart var han sitt vanliga, glada jag igen. Han vinkade glatt till både läkare och sköterska när vi gick därifrån. :) *stolt mamma*

tisdag 3 maj 2011

Snart så...

Nu tror jag att jag har koll på all packning, bokningsnummer och allt som ska ordnas. Tyvärr har jag inte kunnat packa in något i bilen än, eftersom maken varit iväg med den både för- och eftermiddag. (Han höll även sitt löfte och städade ur den åt mig!) Just nu är han iväg med barnens farmor och letar årsdagspresent till Vendel. Vår underbare lille "vandal" fyller ju hela 5 år imorgon, 4 maj!! *nostalgisk tår i ögat*

Vendel har önskat sig en Dragon Ball (han blev djupt imponerad av kusin G's dito när vi var där i julas) och jag har bett dem kolla efter ett par nya vårskor till Vendel. Hinten vi fick från hans dagis om behovet av lättare skor var inte lika fin som den från Vemunds dagis - om man säger så.

Vemund och jag har nu ätit mellis, jag har pratat en stund med min mamma i telefon och nu väntar vi som sagt på att Vendel och maken ska komma hem så bilen kan fyllas med diverse nödvändigheter inför resan. Jag har hört ryktas om snö på fastlandet, men det verkar mest hålla sig i höjd med Stockholm och norrut, så jag hoppas verkligen att det ska gå bra att köra, vi har ju bytt till sommardäcken, laglydiga som vi är.

Nu ett sista varv och kolla om det är mer som ligger kvarglömt innan bilen kommer hem igen. Vemund "hjälper till" som vanligt genom att plocka ur allt jag lagt ner i väskan, så jag får nog gå och hålla lite koll på hans framfart också. På återhörande!

måndag 2 maj 2011

Resfeber..

Ja, nu är det mesta packat, men det är ändå många saker som ska med som jag inte kan packa förrän imorgon. Vemunds kudde, min mobil, tandborste och plånbok, så'na saker.. Det gör mig lite stressad att inte ha precis allt klart, men jag har ju nästan hela dagen på mig imorgon också. Vemund och Vendel ska vara på dagis, så jag kan säkert få lite lugn och ro att ha koll på att allt kommer med. Maken har lovat att städa ur bilen, men det blir inte förrän imorgon, så jag kan inte packa in varken väskor eller säng/vagn nu, men det hinns väl också. Båten går vid 17, så vi ska försöka vara där nere vid 16.15 senast. Måste kolla att jag har bokningsnumret och allt också, sen är det bara att köra försiktigt genom de mörka smålandsskogarna, hem till bästisen! :)

Nu är Vendel nyklippt - igen.

I helgen tog jag äntligen mod till mig och satte saxen i Vendels hårman igen. Hans hår är ju så tjockt, så han blir alldeles för varm i det nu på våren/försommaren. Förra gången var vi ju hos frisören, men det var 250 bortkastade kronor tycker jag. Tjejen som skulle klippa honom förstod inte alls hur jag menade (när jag bad om en klassisk pojkfrisyr med uppklippt i nacken och på sidorna och lite längre uppe på huvudet) utan klippte honom precis som jag brukar klippa. Då kan jag ju lika gärna göra det själv!!

Det är inte kul att gå med Vendel till frisören, det tar många timmars övertalning, mutor (godis och ett McD-besök) och milt våld (bära in från bilen och hålla fast i famnen medan man väntar) för att få med honom överhuvudtaget och om resultatet alltså blir detsamma som hemma och dessutom kostar 250:- så vet ju jag vad jag väljer. Okej, jag kanske inte klipper precis lika bra och med samma finess. Säkert tar det en stund längre också, men den färdiga frisyren duger absolut.

Bilder kommer när jag dels lyckats ta dem och dels orkat ladda över från kameran. :)

17 år!

Idag den 2 maj är det exakt 17 år sedan jag för första gången fick veta att jag var gravid. Att jag hade ett barn i min mage, ett mirakel, ett underverk. Jag blir 34 år om två månader så lite matematik ger vid handen att jag varit "mamma" halva mitt liv nu. :)

Nu har jag ett nytt liv inom mig, men känslan är fortfarande lika stor och överväldigande. Det är inte bara en dans på rosor att vara gravid och sedan bli mamma, men allt det tunga vägs upp av den fantastiska känslan att se sina barn växa upp, lära sig saker, bli självständiga individer och förhoppningsvis ta sig ut i världen för att upptäcka och erövra den på egen hand.

Kärlek!

Inte utvilad...

Usch, det blev en riktigt jobbig natt. Vemund vaknade flera gånger i timmen och sen drömde jag en äcklig mardröm och låg vaken i någon timme för att komma på roligare tankar. Vendel vaknade vid 6 och försökte väcka alla andra också. Vid 7 gick han upp med sin far och en kvart senare ville Vemund också upp. *gäsp*

Nu är Vendel iväg på sitt älskade dagis och Vemund hjälper mig att plocka ner viktiga saker inför resan. Typ sina nycklar, en napp och en strumpa han hittat i tvättkorgen. ;)

Jag ska ta resten av tvätten till tvättstugan och sedan får jag nog överta packandet så att vi får med det jag vill ha med också. Vemund åt bara några smörgåsrån och lite gurka till frukost, så jag ska försöka truga med lite gröt om en stund. Själv behöver jag mer kaffe, men både mitt kaffepulver och grädden är på väg att ta slut, så jag vet inte om det räcker till en omgång till. Det får väl bli en mugg te annars...

söndag 1 maj 2011

Städning, ett evighetsprojekt.

Idag har vi försökt att plocka lite efter de små huliganernas framfart i helgen och även städat upp ordentligt på Vendels rum. Han kan verkligen inte vara där mer än fem minuter innan det ser ut som om en tromb dragit fram! Han river ner allt från hyllorna, tömmer lådorna över golvet och sprider ut alla bilar och pusselbitar så gott det går. Jag minns att jag var likadan själv som barn, när mamma städat undan allt, så jag får väl skylla på mina gener, men lite tröttsamt är det ju.

Vi hade även dammsugit på hela övervåningen. Det känns absolut som "ogjort arbete" med våra söner och Bamse i samma hus. "Någon" (inga namn, men Vendel är en het kandidat) hade plockat ner ett paket med Vemunds smörgåsrån från en hylla och med gemensamma krafter hade småsorkarna sedan fördelat innehållet över hela Vendels säng. *suck* Några överblivna krossade chips från deras lördagsmys gjorde bilden fulländad. Nya tag imorgon när Vendel är på dagis säger jag bara! Vi vill ju att det ska se hyfsat ut här, om det skulle bokas in någon ny visning när Vemund och jag är iväg.

Imorgon måste jag tvätta det sista Vemund och jag ska ha med på resan och packa också. Bilen måste städas ur så att vi får plats med allt som ska med och sen ska jag försöka komma ihåg att be maken ta med resesängen när han ändå åker en sväng till stugan imorgon (för att hämta lite andra "viktiga" saker.) Det vore skönt att ha med resesängen, även om jag inte orkar bära den, för Vemund har jättesvårt att somna i en vanlig säng.. Hoppas att hans snälla gudfar kan ställa upp och baxa den uppför trapporna till deras lägenhet, om vi nu får den med oss alls då.

Nu är klockan mycket och Vemund sover oroligt. Jag ska ta en snabbdusch och hoppas att jag får sova en stund innan det är dags för nästa vrål och vakensession av den lille skrutten. Han ramlade förresten och slog huvudet i en låda på kontoret idag. Det är en låda, med lådstopp, som han dragit ut tusen gånger förut, så jag lät honom hållas. Helt plötsligt for hela lådan ut, Vemund var inte beredd på det, så när den ramlade i golvet följde ju han med och slog ögonbrynet mot en av de vassa kanterna. Stackars liten! Han grät förstås, men jag var glad så länge han gjorde det, för då visste jag ju att han var vid medvetande. Nu har han ett präktigt blåmärke i pannan, som matchar fint mot det han redan hade där.. Var han fick det ifrån är jag inte säker på, men det kan ha varit när han halkade in i dörrposten häromdagen. Han är så otroligt klumpig och fumlig just nu, han kan inte ens kliva över en tröskel utan att snubbla. Undrar om det hör till åldern..?

Nej, som sagt, en dusch och så i säng. Ha det gott!

Hjälp på traven...

Mamma: Kom hit Vemund.
Vendel: Nej, han vill inte.
Mamma: Jo, han ska komma nu. Jag ska byta på honom.
Vendel: Men vi leker.
Mamma: Ja, ni får fortsätta leka sen, Vemund ska ha en torr blöja nu.
Vendel: Han vill inte ha torr blöja.
Mamma: Jo, han måste, hans blöja är full av bajs!
Vendel: Vemund! Gå till din mamma, nu!!