Stora lillkillen..

I torsdags den 29 mars blev Viljar 9 månader och samma dag lyckades han ta sig framåt när han försökte krypa. Idag 1 april tar han sig nästan obehindrat framåt krypandes. Han har även börjat dra sig upp mot möbler (kanten på sin säng, vår säng, soffbordet och soffan) för att försöka ställa sig upp. Som tur är har han inte förstått att man måste sätta fötterna i golvet samtidigt, men med hans utvecklingstakt lär det inte dröja länge.

Nu sitter han på golvet och leker med sina saker som han har i lådan i vardagsrummet. När han vill ha någon leksak som rullat iväg tar han sig enkelt dit och hämtar tillbaka den!

Fortfarande ammar jag i första hand, men han äter även (mjölkfri) gröt och får smaka på vår mat förstås. Han har ätit macka några gånger och petar med glädje i sig bitarna på egen hand. Blomkål var inte så populärt, medan broccoli går lite bättre. Kokt eller grillad kyckling är okej men kött är lite för segt att tugga, tycker Viljar. Fisk har han ännu inte smakat, men ägg är riktigt gott! :-)

Matvrak och takvrak..

Igår var det nästan färdigt inne i Vendels rum. Vad gör Vendel då? Jo, han tar en leksak och smäller upp i taket så att det går hål i takpappen - igen! Idag tröttnade maken på att försöka laga, så han rev ner hela pappen. Nu har Vendel ett väldigt chict brädtak..

Själv har jag tillbringat mycket av dagen med att mata Viljar, jag tror att han har en tillväxtfas av något slag, för det är inte långa stunder han är nöjd utan mat i munnen. Vi har iaf hunnit med en liten runda till lekparken, på Vendels initiativ och så har maken röjt i köket och - tro det eller ej - jag fick faktiskt ner lapparna som satt i sovrumstaket. En gick det lite fel med, så den får jag göra om, men de andra blev bra.

Den vägg som maken bredspacklade förut visade sig vara så ojämn att det inte var lönt att spackla mer, så där rev han ner vävtapeten istället. En intressant (hrmm, tråkgrå) 60-talstapet uppenbarade sig, så nu har jag utsikt över en halvt nedriven tapet vid fotändan och ett gäng tidningslappar i taket.

Tur att jag har en söt liten son på varsin sida om mig i sängen att titta på istället, och så förstås min fina huvudgavel där all kvällslitteratur står. :-)

Pizza till kvällsmat...

Idag var det en sån där seg dag igen. Det var inga problem att komma upp på morgonen. Vi åt frukost och fick sedan skjuts av maken upp till Myllan, Viljar, Vemund och jag. Där lekte Vemund lite för sig själv, åkte rutschkana och åt lite frukt. Jag pratade med några andra mammor jag känner medan Viljar sov i vagnen. När vi skulle hem var vädret så fint, så jag tänkte att vi lika gärna kunde promenera. Kanske att jag kunde få Vemund att sova också. Nä, icke! Viljar somnade sött, men Vemund höll sig vaken hela vägen, fast han såg ganska trött ut.

När vi kom hem kände jag att huvudvärken var tillbaka, men den här gången på höger sida. Det stramade i nackmuskeln och pulserade på högra sidan av huvudet, en sån där äcklig skärande smärta. Jag försökte kurera det med en kopp kaffe, men det hjälpte inte, så jag la mig och Viljar att sova en stund. Vemund busade runt lite, men blev snart placerad i spjälsängen av sin pappa. Sedan sov vi alla tre ett par timmar. Vemund vaknade när Vendel varit hemma en stund och ville leka med honom. Jag och Viljar sov vidare.

Jag vaknade sent på eftermiddagen och huvudvärken var kvar. Maken var också trött så det blev hämtpizza idag. Inte världens nyttigaste kvällsmat, men ibland orkar man bara inte. Det var iaf prisvärda pizzor från Tigris (även om de la på 10:- mot listan på hemsidan) så två bitar räckte för att jag skulle bli mätt. Det blir lunch av "resterna" imorgon. :) En Alvedon till det så mår jag faktiskt ganska bra nu.

Imorgon är det loppis i Myllans lokaler också, några kompisar ska sälja lite barnkläder och leksaker, typ. Jag ska försöka ta mig dit med ett eller flera barn, bara huvudvärken givit med sig till dess. Nu är klockan 20 och de två "stora" små ska i säng, jag vet inte om jag också ska lägga mig eller om jag ska försöka hålla mig vaken och ha lite fredagsmys med maken, vi får se vem som somnar först, ungarna eller jag. ;) Natti natti!

Pastasallad..

Idag hade Viljar och jag besök av en av mina kompisar med hennes lillplutt. Hennes son är 6 veckor äldre än Viljar, men egentligen skulle det bara varit 2 veckor. Jag fick hålla i den lille godingen och han kräktes snällt på Tant Madeleine och hennes nytvättade jeans. Hmm, ja det var ju det där med att ha rena kläder som småbarnsmamma. Nu var det inte ens min egen unge som spydde ner mig! *haha* Min kompis sa att han kräks på alla han gillar, så jag får ju se det som en klar komplimang. ;)

Vi hade bestämt att vi skulle träffas idag och fika, men jag kände för att samla lite vuxenpoäng, så jag bjöd på hemlagad pastasallad och varma (ej hembakta) baguetter istället. Det var rätt skönt att inte sitta och slafsa i sig en massa sötsaker utan att faktiskt äta "nyttigt" för en gångs skull. Det var riktigt gott och så härligt med lite social samvaro med en jättego tjej. :) Det får vi göra om fler gånger.

Imorgon ska jag försöka ta mig till Myllan med Vemund och Viljar, om natten är bra så jag orkar upp när klockan ringer. Nu blir det en kopp kaffe och lite medlande i den ständigt pågående konflikten mellan Vendel och Vemund. Palestina/Israel kan slänga sig i väggen! ;)

Det bästa man har..

sätter man på bordet!

Fin utsikt!
Men åh, kolla här då!

Mmm! Kakor, till mig!

Va? Får man inte sitta på bordet och äta?

Vemund på bvc 9 maj 2011.

Vemund har varit på 18-månaderskoll på bvc idag. Läkaren Magnus lyssnade på hjärta och lungor, klämde lite på puls och pung och frågade sedan om Vemund pratar. Jovars, kanske inte så att vem som helst förstår, men vi förstår ju vad han menar och det han inte får fram i ord kan inte misstolkas när han tar till kroppsspråk istället. De nya orden är "pappae" (papper) och nej (som han visserligen kunnat förut, men inte använt.)

Några klossar fick han att stapla på varandra och det gick förstås galant. Läkaren gav honom sedan några kritor och dem förstod Vemund inte riktigt meningen med, tills jag visade hur han skulle göra och då ritade han snabbt och smidigt ett virrvarr av cirklar och streck på pappret som lagts fram. ;)

Jag bad om någon form av intyg på glutenintoleransen, men det ville läkaren inte ge, eftersom inga prover kunnat tas. Fair enough! Vi fick i alla fall en remiss till en dietist som är knuten till barnmottagningen. Nu är jag ju en aning skeptisk till dietister i allmänhet, men när det gäller kostråd vid allergier kan jag tänka mig att göra ett undantag.

Vi har ju märkt att Vemund lagt på sig i vikt nu när han inte längre fyller de där 10-15 blöjorna om dagen i alla fall. Mycket riktigt. Från att inte ha gått upp ett enda gram under ett halvårs tid (innan vi tog bort allt gluten) har han nu ökat 900 g på 4 månader! Hurra! Häromdagen fick han, med Vendels benägna bistånd, tag i en godisbit med mjöl i och direkt hade vi 4 fulladdade blöjor att byta, mot mera modesta en om dagen, som vi har när han inte ätit något olämpligt. Det kan ju knappast bli tydligare än så, även om tester inte påvisar någon överkänslighet. (Vi kan inte provocera, som det kallas, eftersom man måste göra det i en månad och Vemund efter en vecka bara bajsade vatten till slut..)

Vikten för dagen är 11 875 g till 82,5 cm och ett huvudomfång på 47,7 cm.

Till slut gav sköterskan Eva honom en vaccinationsspruta i låret. Det var mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR). Vemund gnällde till precis när hon injicerade vätskan, men så fort det var klart var han sitt vanliga, glada jag igen. Han vinkade glatt till både läkare och sköterska när vi gick därifrån. :) *stolt mamma*

Inte utvilad...

Usch, det blev en riktigt jobbig natt. Vemund vaknade flera gånger i timmen och sen drömde jag en äcklig mardröm och låg vaken i någon timme för att komma på roligare tankar. Vendel vaknade vid 6 och försökte väcka alla andra också. Vid 7 gick han upp med sin far och en kvart senare ville Vemund också upp. *gäsp*

Nu är Vendel iväg på sitt älskade dagis och Vemund hjälper mig att plocka ner viktiga saker inför resan. Typ sina nycklar, en napp och en strumpa han hittat i tvättkorgen. ;)

Jag ska ta resten av tvätten till tvättstugan och sedan får jag nog överta packandet så att vi får med det jag vill ha med också. Vemund åt bara några smörgåsrån och lite gurka till frukost, så jag ska försöka truga med lite gröt om en stund. Själv behöver jag mer kaffe, men både mitt kaffepulver och grädden är på väg att ta slut, så jag vet inte om det räcker till en omgång till. Det får väl bli en mugg te annars...

Bilen fixad.. hoppas jag!

Nu har maken varit iväg med de nya däcken till verksta'n för att få dem fixade så jag har äntligen kunnat boka resan! Nu är det bara att se till att allt vi ska ha med oss verkligen kommer med. Det viktiga är väl lite ombyte till oss båda, blöjor och gröt och kex som Vemund tål och som han kan ha att gnaga på om resan blir för tråkig. :) Fastlandet, here we come!

Vemund växer och utvecklas

Vemund är verkligen helt olik sin yngste storebror. Inte bara till utseendet utan också till sättet och lynnet. Om man skulle beskriva sorkarna lite stereotypt så är Vendel den finlemmade poeten, drömmaren som lever i sin egen lilla värld uppe i det blå. Vemund är den jordbundne, stadige praktikern som tar tag i saker och löser dem. Vendel var sen att röra sig, det kan man inte beskylla Vemund för. Nu ska man ju inte jämföra barn sägs det, men det har väl betydelse om man lägger värderingar i omdömena eller ej? Ingen är ju bättre än den andre, de är som sagt bara så olika, vilket är lite lustigt när de ändå är helsyskon. :) Äter gör han själv nu, både med sked och gaffel. (Hurra för dagis!) Det är skönt att kunna ställa fram en tallrik gröt på morgonen och själv få dricka sitt kaffe varmt, utan att behöva tänka på att man har en hungrig, gapande fågelunge bredvid sig. Nu blir han mätt för egen maskin istället! Födgeni har han också. Finns ingen mat framme så rotar han i skafferiet, själv eller med Vendels benägna bistånd, tills han hittar något ätbart. Tyvärr finns det väldigt mycket Vemund inte får äta, pga glutenintoleransen, så extra många blöjbyten blir det ju när han fått tag i någon av Vendels halvätna mackor eller några kvarglömda makaroner någonstans.. Jag funderar på att ta upp den där extra tillsynstiden och passandet i vb-ansökan också, månntro om det går igenom. För övrigt har vi inte hört något alls från FK i det ärendet, trots att alla intyg nu borde vara inne. Vemund tar sig fram överallt, han testar nya lösningar och går det inte på ena viset så provar han på annat vis. Han har temperament för sju, absolut, men det är sällan han blir arg eller ledsen. Så länge han inte har ont eller är hungrig så är han en liten solstråle. Likt Vendel är han inte särskilt pratsam i ord, men han är desto tydligare med vad han vill, genom gester, ljud och mimik. Det är svårt att missa hans budskap om man säger så. De ord han använt hittills är mamma, pappa, kaah (betyder lite av varje beroende på situation) baaah (samma där) bam (banan) och däää.. Förra gången Saga var här hörde vi tydligt att Vemund använde "Kaga" när han ville henne något och nu när hon varit här i nästan två veckor är det ingen tvekan. Han ropar lyckligt "Kaga" och springer fram till henne när han ser henne. Igår när hon hade åkt tultade han runt och ropade "Kaga" med ett betydligt olyckligare tonfall. Lilla fisingen då. :) En annan färdighet som jag minns att jag själv behärskade först i 7-årsåldern är att han kan vissla! För ett par dagar sedan satt maken och visslade i köket, som han ofta gör när han lagar mat eller fixar med något. Vemund iakttog sin far en stund, sedan formade han munnen till en vissling och blåste han också - och lyckades! Ingen melodi förstås, men helt klart en visselton. Först tänkte maken att det var en tillfällighet, men när Vemund upprepat bragden ett tiotal gånger på raken så insåg maken att Vemund kan vissla. Saga lyckades också få honom att vissla för henne. *lite stolt mamma* Ja, hela 17 månader har han ju hunnit bli också. Jag ska lägga in bilder när jag har tillgång till min dator igen. (Vendel har förmodligen skadat den lite, men jag hoppas att den går att laga.) Nu ska jag byta på "underbarnet" och sen är det full fart med städning och fixande inför husvisningen i eftermiddag. Wish us luck! :)

Vemund gillar majs!

Aha, vad har vi här då?
Mmm, majs! Det gillar jag.

Bäst att stoppa i sig så ingen annan tar den.

Mums! Det var riktigt gott det här!

Egentid på dagis och gluten i godiset.

Idag var Vemunds fjärde inskolningsdag och idag var vi med på samlingen. Det sjöngs lite och sedan var det fruktstund. Vemund strålade av lycka, flera bitar banan fick han och tryckte glatt i sig. Det som hamnade runt munnen och på händerna torkade han ordentligt av på mammas tröja. ;)

Efter en halvtimme var det dags för mig att gå iväg en stund och lämna Vemund i fröknarnas goda händer. Jag gick och satte mig i personalrummet och fick på köpet en pratstund med områdeschefen för förskolan. Efter en halvtimme kom jag tillbaka till avdelningen och det rapporterades glatt att allt hade gått så bra så. Vemund hade inte varit ledsen alls, utan hade lekt och skrattat åt allt bus de hade hittat på. När jag kom kröp han fram och ville sitta i famnen, men var inte otrygg på något vis. Imorgon är "hans" fröken ledig, så då hoppar vi över lämningsgrejen, men nästa vecka kör vi hårt. Då ska han även få äta lunch där (glutenfri mat beställd) och sova middag. :)

På tal om gluten. Vi har ju tagit bort allt med gluten i för Vemund, men magen har varit knas ändå. Nu har vi fått med oss provrör hem från barnmottagningen för att ta lite faecesprover som det så fint heter. ;) Vi ska ta dem vid två olika tillfällen, tre rör varje gång och sedan lämna ner för analys. Förhoppningsvis visar de ingenting allvarligt.

Vi tror istället att det är så här; Eftersom Vemund inte blivit bättre trots kostomläggning måste det vara något annat fel. När jag stod och läste på en godispåse kom jag på det. Nästan allt godis som Vendel får (och som Vemund glatt stjäl eller *kors i taket* får av Vendel) innehåller glukossirap! Den är så gott som alltid tillverkad av vete = gluten. Dessutom går ju Vemund och plockar upp smörgåsar som Vendel lämnar efter sig plus att han lägger sina egna kex i smulor efter Vendels dito. Det skulle ju kunna räcka som förklaring till varför hans mage är knas, trots att vi tagit bort allt (som vi trodde) gluten! Eller hur? *hoppas på den förklaringen* :)

Ikväll handlade vi lite glutenfria majskex och kakor att ha att muta Vemund med (fatta vad jag ser fram emot att få mina pengar så jag slipper stå i affären och välja mellan att köpa gröt eller bananer, kex till honom eller yoghurt till mig) och så passade jag på att köpa ett grattiskort till min bästis som fyller 30 år på lördag. Tyvärr har jag inga möjligheter att åka dit och vara med på festen (som jag sett fram emot i nästan ett år). *snyft*

I första hand var det ekonomin som ställde till det, men i slutändan är det så att maken inte vill och orkar vara ensam hemma med två små huliganer. Jag förstår honom, visst, det tär på humöret och orken. Jag hade fixat det, men han är inte jag och jag kan inte kräva att han ska fixa det bara för att jag gör det.

Saken är även att jag kunde ha tagit med en av de små, om jag fått ha bilen, men den har skev framhjulsinställning och även där sätter ekonomin käppar i hjulet - bokstavligt talat. Jag får inte köra med den på fastlandet förrän den är fixad. *suck* Dessutom börjar Vemund bli förkyld (= ännu mindre kul för maken) och själv känner jag mig sjuk också, plus att de där &/(.)(& fogarna börjar värka mer än vanligt. *note: ring sjukgymnasten - nyss* Trött är jag dessutom, så jag knappt vet vart jag ska ta vägen. *surt* Jag har ju köpt presenter för längesedan och som sagt sett fram emot festen jättelänge och jag förstår om bästisen är besviken att jag inte kommer. Hoppas i alla fall att dagen blir jättefin och rolig ändå, även om inte vi kan vara med. Jag tänkte att vi, hon och jag, får ta igen det längre fram i vår och ha en egen "fest" och fira the big 3-0! :)

Nej, nu är det hög tid att krypa i säng om jag ska orka med ännu en inskolningsdag med Vemund och imorgon kommer barnbidraget också, så jag kan betala några av de allra mest akuta räkningarna och ge Tin honom hans hett efterlängtade månadspeng. Så är det när man får tonårsbarn, då är det pengarna de älskar en för.. Hehe! ;) Tacka vet jag Vemunds, ännu, oförbehållslösa kärlek!

Gott Nytt År!

Den sista skälvande timmen av år 2010.. Hela familjen har varit samlad, vi har ätit fläskfilé med potatisgratäng, sallad och tomat (Vemund ville enbart ha tomaten) och till efterrätt hallon-cheesecake och marängsuisse. *burp* Efter maten har vi sett film, ätit godis och chips och haft mysigt i soffan.

Nu somnade Vemund alldeles nyss, medan Vendel ännu hänger med, sockerspeedad som han är. ;) De stora barnen spelar spel eller ser amerikanska serier nere på Tins rum. Förr om åren har jag velat ha alla barn vakna vid tolvslaget.. nu inser jag att de mår bättre av att få sova om de behöver, de är ju med oss i tanken när vi skålar ändå.

Jag brukar inte ge nyårslöften, men jag lovar i alla fall att försöka att uppdatera min blogg lite oftare nästa år, och med fler bilder. (Happy now Bästis? ;))

Till alla mina bloggläsare: Ett riktigt Gott och Lyckligt Nytt År 2011!!!

Lugna gatan!

Weeiii, första dagen på flera veckor som vi inte har något inbokat. Vemund och jag har bara softat hela förmiddagen och nu har han somnat efter en lunch bestående av glutenfria makaroner och lite stekt lax med vitlökspeppar på. Det var nog så att Bamse fick det mesta av laxen, men Vemund verkade mätt och nöjd ändå. Vi shoppade massor av frukt igår, så han har småätit vindruvor, äpple och lite russin redan före maten.

Nu sitter jag och slappar varvat med lite julångest. Inte har jag köpt några klappar och inte har jag bokat resan. Det visade sig iofs vara tur, för jag kan inte ta bilen som jag hade tänkt för det blev visst körförbud på den lagom tills vi ska åka och inga besiktningstider så långt ögat kan nå. :( Jag vill verkligen inte åka kommunalt med två små huliganer, men å andra sidan har jag ju inget val om jag ska få fira julen med syrran och hennes familj samt mamma och mormor.

Jag ska kolla igenom alla alternativ med maken när han kommer hem efter skolan i eftermiddag och sen får jag väl boka resan ändå.. Saga skulle försöka åka direkt från Småland till Stockholm så kan hon följa med oss hem efter firandet, och Tin verkar bli kvar på ön. Tonårstid och kompisar, vad säger man?

Förresten, några klappar har jag ju köpt. Saga ska få ett tjockt paket med blodigt innehåll.. ;) Vemund har fått några nya (större) bodies och byxor att ha så att han är fin och välklädd när det är dags för "dagis". Jag ringde förskolan idag och vi är välkomna att komma dit och titta på måndag den 20/12. Det ska bli kul att se. Jag har hört mycket bra om den förskolan, så jag hoppas att de lever upp till mina förväntningar. :)

På tal om förväntningar. Nu har jag fått sova nästan hela natten ett par nätter. Vemund har inte fått i sig gluten och jag har också uteslutit det ur min kost eftersom jag fortfarande ammar honom. Det verkar som att han sover mycket bättre nu. Inättras sov han mellan 20 och 02, då han vaknade och ville ha lite tutte. Vid 02.30 somnade han om och sov till 08.50! Najjs!! När jag själv har ätit gluten och sedan ammar får Vemund ont i magen och sover oroligt och vaknar minst en gång i timmen och gnäller eller skriker. Om det är så enkelt som att utesluta gluten får det vara värt det, även om jag gärna skulle vilja ha en pepparkaka eller lussekatt att knapra på i adventstid. :)

Nu ska jag surfa runt lite och kolla hur det ser ut på husfronten här på ön. :)

Ps. Sorry Bästisen, inga bilder i det här inlägget heller. Jag SKA tömma kameran snart.. lovar! Ds.

Gillar inte..

..när folk ringer från skyddat/okänt nummer utan att lämna meddelande. Den senaste veckan har jag missat flera samtal på min mobil och nyfiken av mig som jag är så blir jag så frustrerad när jag inte vet vem som ringt.

Min läkare visade sig vara "skyldig" till ett av samtalen i alla fall. Alla blodvärden/prover var bra och jag har inte längre brist på något, trots att jag inte tagit några vitamintillskott sedan i april. Hur var det nu med LCHF och vitaminbrist? ;) Förvirrad som hon är glömde hon bort varför jag kontaktade henne från första början så hon meddelade bara provsvaren och ansåg väl sedan att hon gjort sitt för mig. Icke! Jag har fortfarande ont i lederna, även om det blivit mycket bättre med omlagd kost och viktnedgång. Jag vill veta varför jag har ont och vad som kan göras för att jag ska må bättre.

Ett annat av samtalen kom från BUP. Vi har så många tider inbokade där nu, så det blir dubbelbokat till höger och vänster, från både deras och vår sida. :)

Nu är det bara ett par samtal till jag undrar över. Om du vet med dig att du ringt min mobil från okänt nummer, kom ihåg att lämna ett meddelande nästa gång så jag får ro i mitt nyfikna sinne!

Klinte marknad och glutenfritt bröd.

Idag blir det marknad i Klintehamn. Vi har missat de större - Slite och Kräklingbo - men nu är vi lite sugna på att komma ut en sväng. Nog har vi lite baktankar med det hela också, vi har nämligen hittat ett hus i Klinte som verkar intressant, så vi tänkte smyga förbi där med bilen och kika lite idag. Själva marknaden lockar ju inte så mycket, nuförtiden, när vi slutat med godis och sötsaker, men det kan väl vara kul att se lite folk om inte annat och Vendel äter ju fortfarande godis ibland.

Vi sov rätt dåligt inättras, men jag tog upp Vemund i min säng vid 6 och han sov faktiskt till 8 då Vendel ropade från toan att han behövde hjälp. Nåja, vad är väl en bal på slottet? (Läs; Vad är väl en sovmorgon mot att få gosa med sina kids?)

Till frukost skulle jag göra linfröscones, men jag glömde bort att sätta in dem i ugnen och kokade några ägg med smör till istället. Sconesen blev klara nån timme senare, men jag tänkte att dem kan vi ju ta med som mellis på marknaden, de är glutenfria så Vemund kan äta dem - och han gillar dem!

Den 5/10 (nästnästa vecka alltså) ska läkaren ringa och då ska vi besluta hur vi går vidare med ev. utredning om det nu är glutenintolerans Vemund har. Vi märker iaf att han alltid blir gnällig och pruttig om han får i sig mjöl, medan han är sitt vanliga gosiga jag om vi lyckas undvika gluten i hans mat. Själva äter vi ju inget gluten, så det är om vi är lata och ger honom vanligt bröd, burkmat eller barngröt som han blir dålig. Nu bakar jag allt själv till honom och gör även glutenfria LCHF-pannkakor och det går ner med god aptit i lillkorven. Hoppas nu att det inte är gluten, men är det det så vet vi och kan fortsätta som nu - utan mjöl i hans mat.

Nej, nu ska jag göra mig i ordning så vi kan dra iväg några mil söderut! :)

Ny frisyr som belöning för 5 minuskilon.

Nu har jag tagit mig till frisören igen. Vis av tidigare erfarenhet valde jag inte "Icke-namngiven-salong-i-norra-Visby". Nej, den här gången var jag lite modig och gick till Guteskolans elevsalong. Tjejen som klippte mig var kanonduktig och väldigt noggrann. Jag gav henne så gott som fria händer och jag tycker att hon förvaltade förtroendet väl. :) Hennes lärare övervakade minsta klipp, så det tog ju tid, men jag är faktiskt väldigt nöjd. Det här var min belöning för de första 5 kilona jag gick ner med LCHF. Efter 10 kg piercade jag ju näsan. Det här är bra mycket bättre än att belöna sig med mat eller godis. :)

Frisyren efter att ha sovit med den en natt.

Andra sidan (som jag är väääldigt nöjd med)!

Så här såg det ut igår när jag kom (nästan) direkt från salongen. Jag kan verkligen rekommendera de duktiga tjejerna på Guteskolans frisörprogram!

Egentligen hade jag tänkt klippa mig riktigt kort, typ Lisbeth Salander, men läraren avrådde och så fick det bli den här frisyren, så länge.. Jag går väl ner 5 kilo till så småningom! ;)

Snabbuppdatering 22 augusti 2010

Nu är jag jagad med blåslampa från alla håll och kanter, så det är väl bäst att uppdatera här innan fler ringer och undrar om jag gått under jorden eller emigrerat till Chile.. ;)

Vi har haft fullt upp med dagisstart, busiga barn, hustittande och annat som hör till en vanlig familjs liv nuförtiden. Vemund utvecklas så fort att vi nästan inte hinner med. När Saga var här lärde han sig att sätta sig upp från liggande. Några veckor senare kom han på hur man ålar framåt, vilket gjorde honom ännu mer inspirerad. Nu drar han sig framåt och ibland lyckas han komma upp på alla fyra, men kryper gör han inte än. Däremot kom han på hur man ställer sig upp med hjälp av trappstegen nere på kontoret idag. *pust*

Dessutom stoppar han så gott som allt i munnen. Senaste dagarna har jag tagit ut gips (från Vendels fotavtryck) en tejpbit (från en pappskiva han åt på) en bit papp (från ett russinpaket som Vendel slängt i hallen) ur Vemunds mun.. Däremot är han inte lika pigg på att äta "riktig" mat. Han har testat keso och det var rätt okej, men jag är rädd att det är lite för salt. Sedan äter han såklart sin glutenfria risgröt och majskrokar + majskakor, utöver bröstmjölken förstås.

BVC ville att vi ska försöka få honom att äta mer gluten så att man kan konstatera om han faktiskt är överkänslig eller ej, men så fort jag försöker erbjuda en macka så kniper Vemund igen munnen så att han ser ut som ett litet russin i ansiktet. På tal om russin fick han smaka det för första gången idag och det var gott och bra för fingermotoriken. Dock är det lite väl sött och kladdigt för tänderna, så det blir ingen vardagsmat. När vi var på bvc hade Vemund gått ner i vikt igen. Nu väger han bara 10 160 g till sina 75 cm! En liten smalis!! ;-)

Den tredje tanden verkar vara på väg upp, den främre till vänster i överkäken. Vi får se om den vill komma ut närmsta tiden. Vemud har haft lite feber ett par dagar och det kan ju vara tanden som spökar, eller så är det något annat skrot på gång. Vi var på öppna förskolan häromdagen och det skulle inte förvåna mig om han drog på sig några basilusker där. :S

Jag har äntligen lyckats ladda över lite bilder från kameran också så de kommer i nästkommande inlägg. =)

Kalas och gröna klänningar..

Igår var Vemund bjuden på sitt livs första barnkalas. Det var kompisen J som redan hunnit bli ett år! För Vemund var det säkert inget särskilt, det var samma barn som han brukar träffa på öppna förskolan och deras mammor. Däremot fanns det massor av nya roliga leksaker och så fick man äta så många majskrokar man bara ville! *lycka* Jag blev väl mindre lycklig när Vemund torkade av sina kladdiga små tassar och mun på mina nytvättade jeans, men okej då, är det party så är det! Jag vågade inte ge honom så mycket av det andra fikabrödet eftersom vi misstänker att han är överkänslig och det är ju inte kul med magknip när man är på kalas. Till och med Vemunds tilltänkta fästmö A var där, så det kunde ju inte varit bättre. Synd att jag glömde kameran hemma.. Jag hade lite dåligt samvete över att jag lämnade Vendel hemma också, men å andra sidan var det ju ettårskalas och som kompensation var han hemma hos sin gudfar och fikade och fick ett par kassar med kläder som deras son vuxit ur så det gick ingen nöd på honom.

Idag är det min tur att gå på vuxenkalas eller rättare sagt tjejkväll.. Vi får väl se hur länge jag orkar efter att ha varit hemma ensam med småsorkarna hela dagen. Maken fick ett erbjudande om lite guidning idag, så han åkte runt 12-tiden och skulle vara hemma runt em nångång. Vendel har härjat fritt sedan dess medan jag försökte söva Vemund. Efter mycket trams och tjat fick jag Vendel att leka lite på sitt rum och då kunde jag också lägga mig och vila en stund. Jag har så himla ont i höfterna/ryggen idag så jag gör nog som maken föreslog, tar bilen till festen, kanske knaprar i mig en Ipren eller två och går hem tidigt. Beroende på Vendels humör är det kanske inte så kul för maken att försöka söva båda grabbarna ensam heller.

Imorgon kommer äntligen min älskade dotter över och ska vara här ett tag! Vendel ser fram emot det och har pratat mycket om "syjjan". Idag när jag berättade att det bara är idag och imorgon kvar innan hon kommer sa han; "Då ska hon ha en grön klänning! Jag vill att hon ska ha grön klänning, inte rosa klänning! Och så kan hon ha byxor.. så hon inte fryser på båten!" Gullsorken då.. Han har iaf snappat upp att Saga måste åka båt för att komma hit, för det pratade jag inte om imorse, jag sa bara att hon kommer. När man minst anar det visar Vendel att saker man säger faktiskt går in. Hurra!

Lösa trådar...

Ja, det har ju blivit lite lösa trådar hängandes på sistone. Senast var det min far som efterlyste resultat av vår psykologkontakt. Psykologen blev ju sjuk när vi skulle träffa honom och är nu sjukskriven fram till vecka 33! Vi kan inte vänta så länge, så när vi var på bvc med Vemund i onsdags passade vi på att ta upp det igen med sköterskan. Hon tyckte då att vi skulle ta kontakt med BUP själva, så igår ringde jag till dem. De ska återkomma och förhoppningsvis ska vi åtminstone få ett samtal med dem före vecka 33..

Vemund sköter sig fint i alla fall i värmen. Han äter och dricker som han ska och på bvc-besöket hade han äntligen (haha) gått upp lite och väger nu 10 330 g till hela 73,5 cm. Huvudmått 45,5 cm. :) Däremot undrar jag om han kanske är glutenintolerant. Förut har vi haft lite olika sorters gröt och det gick ganska bra. Sedan märkte vi att han ofta var gnällig på kvällarna och verkade ha magknip. Inget vi gjorde hjälpte och han bara skrek och gnällde, trots att han var så trött att han höll på att svimma. Vi började då med risgröt (naturligt glutenfri) på kvällarna och besvären verkade försvinna. Han är nu sitt vanliga, glada jag även nattetid. ;)

Jag hade anmält mig till en kampanj hos Buzzador för att testa Nestlés nya smoothie för barn från 6 månader. Den är med vete-persikasmak och Vemund bara älskade den, men jag tänkte att det är bäst att vara försiktig med nya smaker/maträtter. Det var nog tur det för efter en liten stund blev han den där gnällbebisen igen och skrek och grät och kunde inte komma till ro.. Hans pappa tog upp honom i famnen för att trösta och då kräktes Vemund. Han som inte har kräkts sedan han var en riktigt liten bebis! Nu avvaktar vi och ser till att han inte får i sig mer gluten och så får vi fråga på bvc, eller kanske hos Vemunds läkare, om vi kan få ett blodprov för att se om han är glutenintolerant.

Till något helt annat. Jag lånade ju Thomas Bodströms deckare Rymmaren och Idealisten. Rymmaren var verkligen en stor besvikelse. Där kan man snacka om lösa trådar. Det mesta kändes uppstyltat och var mest en uppräkning av Thomas kunskaper inom juridik och om hur riksdag/regering fungerar. Persongalleriet var trist och allt kändes slarvigt och snabbt ihoprafsat. Då blev Idealisten en desto mer positiv överraskning! Nu hade Thomas skärpt till sig (kanske han vågade lita mer till sin förmåga som författare?) och personerna blev mer levande, intrigen mer spännande och allt var betydligt mer sammanhållet. Det säger väl en del att jag läste ut Rymmaren på 4 dagar och Idealisten på 2. ;)

Nu har jag lånat lite fler böcker. Det blev Karin Fossums Döden skall du tåla, Marianne Cedervalls Svinhugg, Richard Dübells Djävulsbibeln, Christopher Gillbergs Ett barn i varje klass, Jenny Lexeds Det räcker inte med kärlek och Att fostra skitungar (tror jag den hette). De tre senaste om ADHD/DAMP och autism. Intressant läsning, på många sätt..

Firande av årsdagen, besök i stugan och myggbett!

Min årsdag firades rejält. Mamma, mormor och syrran ringde. Pappa skickade hälsning på FB, bästisen sms:ade och dottern lämnade meddelande här i bloggen. Dessutom fick jag en liten påse med intressanta ostar och en burk tomatmarmelad av kompisen som är på besök på ön och så hade hennes dotter ritat två fina teckningar till mig med barnvagnar på!! :D Jättesött! Maken och jag ordnade barnvakt till Vendel hos hans farmor på kvällen och promenerade till Texas Longhorn för att fira med en bit kött och något gott att dricka. Fjortisbild på oss på Texas Longhorn 4 juli 2010.

Vemund tittar fundersamt på mamma..

Den goda maten!! LCHF-vänlig.. :)

Igår, 5 juli, åkte vi till stugan för att fixa lite inför sommaren.

Så här ser stugan ut sedd från sjösidan. :)

Vendel plockade smultron som han åt med njutning!

Jag plockade också några.. Vemund fick smaka 1,5 smultron! ;)

Jag och småsorkarna slappade på bryggan när pappa klippte gräset!

På hemvägen stannade vi i Tingstäde och tog ett kvällsdopp i träsket.

Så här såg stackars Vendel ut när han vaknade idag. Han är verkligen allergisk mot mygg och mygg fanns det ju gott om vid stugan igår..

Så ser ryggen ut.. Maken fick åka och köpa Hydrocortisonsalva att smörja med. Eftersom Vendel hade så svårt att sova för alla bett (och det faktum att vi hade 31,5 grader i sovrummet inättras!!) och inte kom till ro förrän 4 i morse så fick han vara hemma med oss idag.

Nu ska jag sätta mig på altanen med en kopp kaffe och läsa lite i Rymmaren. :)