tisdag 27 april 2010

Vemund har fått en tand!

Jaha, här lade husets bredband av igår och Internetleverantören vill inte lova att det ska komma igång inom någon snar framtid.. Som tur är hade jag tagit hit min bärbara dator som är försedd med trådlöst modem så att jag kan hålla mig (och omvärlden) uppdaterad.

Tyvärr har jag inte orkat ladda över bilder från min kamera, så det blir ingen bild i det här inlägget, men det får jag gottgöra framöver.

Vår lille minivalp har i alla fall fått sin första tand! Han har ju gnagt som en tok på allt han fått i närheten av munnen på sistone, fulnallen, snuttefilten, tuggleksaken och haklappen han har när han äter gröt. Nu har det alltså äntligen givit resultat och det första lilla (vassa) risgrynet kan anas mitt fram till vänster i nederkäken. =) Nu håller jag tummarna för att han inte ska komma på att man kan bita sin mamma när man äter från bröstet.. För övrigt har jag nästan bytt ut ett helt mål mot gröt varje dag nu. Jag tycker att det ser så mycket ut i tallriken, med en dl vatten och 4 msk grötpulver, men Vemund slukar allt med god aptit, nästan så han kastar sig fram över skeden för att inte gå miste om någon godbit.

Vendel fortsätter busa och trotsa och nu har vi bestämt oss för att be proffsen om råd. Vi har följt alla råd i barnuppfostringsböcker och från bvc, men utan resultat, så nu har vi pratat med personalen på öppna förskolan, som i sin tur kontaktade förskolechefen och psykologen som är knuten till bvc. Det ska bli skönt att få prata lite och förhoppningsvis få mer verkningsfulla råd hur vi ska hantera det lilla trotsmonstret. ;) Tyvärr är det ju inte bara oss det går ut över, nu är både hunden och andra (framförallt barn) i skottlinjen när han får sina utbrott och det har gått så långt att jag inte vill eller vågar umgås med andra eftersom jag är rädd att det ska bli bråk. =( Håll tummarna att psykologen kan vara till hjälp för hela familjen!

Nu är klockan mycket, men jag får hålla mig vaken en stund till, för inatt kommer min allra bästaste kompis till ön. Båten ska komma in runt midnatt så då ska jag hämta henne och så får hon bo i min lägenhet där det är mest plats. =) Maken och jag ska nog sätta oss och se ett gammalt avsnitt av Arkiv X nu. Hoppas att det inte är för läskigt.. ;)

söndag 25 april 2010

4 år - nej är ordet...

Min näst yngste son (ja, han är den näst äldste för den delen med) fyller snart 4 år. 4 må vara mitt lyckotal, men det måtte vara en riktigt jobbig ålder, både för personen ifråga som innehar den och närstående till densamme. Jag tycker att det känns som om jag förvandlats till en arg, sur och gnällig "nej-maskin". Hela dagarna mal jag; "nej! Nej! NEJ! Men hör du inte vad jag säger unge? NEEEEJ!!!" Det är tråkigt att säga nej, men de gånger jag försöker vara lite positiv och istället försöka uppmuntra sonen och föreslå tillåtna, roliga saker blir han arg och skriker NEEEEEEJ så fönsterrutorna skallar.. Det måste vara jobbigt att vara 4 år, men det är ingenting mot att vara förälder till en 4-åring...

onsdag 21 april 2010

Kyffen och kvartar - en webbsajt att njuta, förfäras och förtäras (?) av!

Hahaha! Jag bara älskar mina kreativa och verbalt överbegåvade kusiner!
Här är en webbsajt helt i min smak, kreerad av dessa skarpvässade pennkrigare:
Kika in, läs och förfäras, njut över att det (kanske) inte är ditt hem som avbildats och tag varning; Du vet aldrig vem som fotograferar ditt hem - och tipsar mina kusiner! ;)

Vemund 5 månader 11 april 2010

Jag har ju helt glömt bort att lägga in 5-månadersbilden, men här är den!!
När vi besökte gudfar med fru fick Vemund en härlig plyschkrokodil.
God är den också! (13 april 2010)
Idag poserade grabbarna så himla sött för mig i köket.. (21 april 2010)
Vendel busade upp lillebror tills de båda kiknade av skratt! *kärlek*

söndag 18 april 2010

Ytterligare en ny skena och läkarbesök för Vemund.

Innan vi åkte till fastlandet var vi ju hos handkirurgen med Vemund (7 april). Hon kom på en smart grej för att få skenan att sitta kvar. Genom att göra den lite mer böjd så stannar den kvar på ett helt annat sätt än när den var rak. För att göra det hela lite enklare för både Vemund och sjukgymnasten gjorde kirurgen en avgjutning av armen i gips.
Vemunds duktiga sjukgymnast fick gipsavgjutningen och gjorde sedan en skena med den som modell, så allt var klart att prova när vi kom till henne den 12 april.
Så här ser skenan (och armen) ut när allt sitter som det ska. Vemund ser en aning skeptisk ut och första stunderna försökte han pilla loss banden från resåren, men ganska snart hade han vant sig och nu får skenan vara ifred. Peppar, peppar har den suttit bra hela nätterna nu!
Dagen efter sjukgymnastbesöket var vi hos barnläkaren med Vemund också. Trots att vår lillsork bara är precis 5 månader så klarade han "6-månaderschecken" galant. Det enda som glappade lite var att han inte kollar efter saker som ramlar ner på golvet, eller han följer dem inte riktigt med blicken, men det kommer ju så småningom. OK-stämpel i rumpan för Vemund alltså!

Den som söker..

..skola finna (och den som röker får finnar!?) Eller; »Ty var och en som har, åt honom skall varda givet, så att han får över nog; men den som icke har, från honom skall tagas också det han har.« (Bibeln, Matteus 25:29.)
Här har jag gått runt och suckat över att jag sålde av alla tygblöjor när Vendel vuxit ifrån dem och tyckt att det var lagom dumt gjort. Så vann jag ju blöjor från Imse Vimse och min kompis har lovat mig att få botanisera i hennes tygblöjesamling. Vad händer då? Jo, vi ska göra i ordning en ny skötbordshörna åt Vemund och röjer då ur garderoben i det som var mitt "gamla kontor". Gissa vad vi hittar? Ja, såklart är det vad vi hade på gamla skötbordet, inklusive alla tygblöjor, som jag var övertygad (haha) om att jag sålt eller slängt för länge sedan!! Förvisso en glad och välkommen överraskning. Nu kommer Vemund definitivt att ha blöjor så han klarar sig blöjanvändarperioden ut. (Jag kommer gärna hem till dig ändå Angelica, tygblöjor kan man uppenbarligen inte ha för många!)

lördag 17 april 2010

Kan man missbruka vad som helst?

Visst finns det något som kallas shopping-missbruk? Jag lider av det i perioder tror jag, men det är vissa utvalda produkter som tilltalar mitt missbrukarpsyke starkare än andra. Jag kan gå förbi stora avdelningar med hyllor fyllda av skor och stövlar, väskorna kan få hänga där på sina krokar och glänsa, tunikorna är ändå snyggast på dem som är smalare än jag.. Men! Så kommer vi till avdelningen med barnprylar. De flesta leksaker kan stå där och samla damm, jag ratar alla plagg som inte är tillräckligt färgglada och könsneutrala/unisex men så är det det där hörnet med tillbehör för bebisen..

Där ligger de! Utmanande mitt köpbegär! Jag kan inte motstå dem.. Jag ska bara känna lite.. tar försiktigt upp en.. kramar den i handen.. för den till ansiktet och andas in! Ja! Det är rätt känsla. Fram med plånboken! Ännu en filt till samlingen.

De flesta som känner mig vet att jag har alldeles för många filtar till mina barn och själv vet jag faktiskt inte varför jag samlar på dem - filtarna alltså. Vad symboliserar de egentligen? Är det något undanträngt minne eller behov från min egen barndom? Fick jag inte tillräckligt många filtar själv? Kan det vara för att jag själv är ständigt frusen som jag garderar mig genom att ge mina barn massor av filtar? Oavsett vilket så brukar jag be mina vänner att hejda mig när jag vill köpa en filt på mina shoppingrundor. Har jag tur lyckas de, men i värsta fall lyckas jag smuggla ner en liten filt i shoppingkorgen utan att vännen ser ändå.. Typiskt missbrukarbeteende!

Urval av Vemunds filtar. Flera av dem finns det dubletter av och några var inte tillräckligt roliga att visa upp, men poängen är att det här är bara en bråkdel av Vemunds samlade filtförråd!

torsdag 15 april 2010

Min härliga vinst från Imse Vimse!

Våren är här och allt blir roligare..
Extra roligt var förstås att gå till Imse Vimse och hämta ut vinsten!
En hel, välfylld, påse blev det!
Till min stora lycka hade de ett gäng flanellvikblöjor kvar! De har slutat tillverka dem, så att jag fick syn på dem och fick välja dem också var ren tur! Hurra!
Eftersom de slapp lägga ut för frakt till mig fick jag lite "bonusprylar". En fläcktvål, Earth friendly bubbelbad till Vendel och Earth friendly tvättlappar till Vemund!
Det här var det jag hade bestämt mig för att välja, tillsammans med en fläcktvål.
Resten var ren bonus så STORT TACK Imse Vimse!

tisdag 13 april 2010

Långt inlägg om vår resa till Göteborg 8-11 april 2010

Vemund och jag är äntligen hemma efter vår - förvisso väldigt trevliga, men väldigt långa - resa i de södra delarna av Svea Rike. Så som allt körde ihop sig när vi skulle planera resan var jag rädd att den aldrig skulle bli av, men på torsdageftermiddagen bar det så äntligen iväg. Båda mina stora barn var med också, Saga skulle hem till pappa och Tin skulle följa med och vara hos sin pappa några dagar. Vi körde och körde men det kändes som om vi aldrig skulle komma fram. Det blev mörkt och naturligtvis började det regna också. Ett par mil före Växjö lämnade jag av de stora barnen, matade Vemund och bytte blöja på honom och siktade in mig på att få en kopp kaffe och något ätbart vid Mc Donald's i Växjö. Lillsorken somnade snällt och jag fick min mat som jag slängde i mig ganska fort för att kunna köra vidare snarast möjligt. När jag kom till rondellen mot Värnamo var jag beredd på att svänga av där, men GPS:en insisterade på att jag skulle fortsätta rakt fram, så aningen skeptiskt gjorde jag det.

Mörka vägar, regn, mera regn, mer mörk väg och ytterligare regn och ingenstans att svänga av gjorde att jag började ångra min envishet att åka själv - en co-driver hade varit guld - men skam den som ger sig. Jag lyssnade på nattradion och hörde att de skulle stänga av en del av E6:an in mot Göteborg under natten och hoppades att jag skulle hinna förbi innan de gjorde det, men där fick jag tji. Det var skyltat mot en mindre avtagsväg, men jag körde in på en mack och matade Vemund först. Det vimlade av poliser där och först var jag lite rädd att de skulle kolla körkortet, som jag ju inte hade med, men de var mer intresserade av ett gäng långtradare som de vinkat in i parkeringsfickan.

Jag körde ut, utan att bli stoppad, och tog fatt på vägen mot mitt mål, men på en lite annan väg än den tänkta. GPS:en fick spel och tjatade oupphörligt om att jag borde göra en u-sväng eller åtminstone köra in på första bästa skogsväg och vända.. Irriterat snäste jag åt den kvinnliga rösten att jag inte kan vända eftersom vägen är avstängd, men hon lyssnade inte utan fortsatte tjata.. Plötsligt vimlar det av poliser framför mig igen och jag blir invinkad på en stor parkering. *host* Jaha, nu var det bara att le och se glad ut. Den kvinnliga polisen som kommit fram till mig upplyste om att de gjorde fordons- och förarkontroller. Jag fick blåsa i alkomätaren och det gick såklart bra, men när hon bad om körkort fick jag generat erkänna att jag inte hade något med mig, men att jag hade beställt ett nytt. Hon sa bara att det var bra om jag fixade det så fort som möjligt och så kollade hon in i baksätet där Vemund sov sött igen och så förklarade hon hur jag skulle köra för att komma rätt nu när vägen var avstängd. Hon kollade inte ens om jag hade annan legitimation med mig (vilket jag hade) men har man en bebis med sig i bilen så är man tydligen inget hot mot Rikets säkerhet?/Potentiell brottsling?/Notorisk trafikdåre? Lika glad för det var jag och körde vidare till GPS:ens malande om att jag var på fel väg.

Jag kom fram till familjen där jag skulle bo vid halv 3 på natten/morgonen. Att försöka smyga, dessutom i ett främmande hus, är ju dömt att misslyckas, men tydligen gick det bra ändå för det fortsatte att vara tyst och mörkt när jag kommit in med barn och packning. Vi somnade ganska omgående i varsin säng, Vemund och jag. Efter en stund vaknade han och var hungrig och då var han så sval att jag lät honom ligga kvar i min säng för att få upp lite värme igen. Det var nog inte kallt i huset egentligen, men jag är van vid en inomhustemperatur på 24 grader och då känns 20 väldigt kallt..

På morgonen väcktes jag av två söta barn som grälade med varandra på syskons vis. Bara att kliva upp fast det kändes som om jag hade grus i ögonen. Nu fick jag äntligen hälsa på mamman i huset också. Hon är gravid och var så söt med sin runda fina mage. Nästan så man blev lite bebissugen igen.. eller vad säger jag.. jag har ju redan en bebis! ;) Efter frukost drog vi in till Göteborg och rände runt på barnmässan från 11 till 18 tror jag det var. Vi träffade några andra från familjeliv.se och fikade med dem. Naturligtvis gick vi runt och försökte få tag i så många gratisprover som möjligt - man är väl smålänning i hjärtat - och så shoppade jag billiga skor till Vendel, hittade fina kläder till Vemund och lyckades avstå från att köpa en begagnad gunghäst för 250:- Kompisen jag var där med fick en inbjudan till VIP-show för Me & I och jag fick hänga med på köpet. Lyxiga snittar, mousserande vin och en goodiebag med lite meandi-prylar tackar man ju inte nej till. Gratis är gott! Hemma igen åt vi god mat som avslutning på en härlig dag, och efter en kopp kaffe satt vi uppe och pratade till midnatt.

På lördagen körde jag vidare mot bästisen med ett supermegarekordsnabbt stopp i Ullared. Jag trodde att det var närmsta vägen dit jag skulle, men tji fick jag.. En omväg på 10 mil blev det. *suck* Tur att bensinen är så billig nuförtiden. ;) Jag köpte *host* några filtar till Vemund (nu har han väl runt 40 st!) och en rockring till Vendel så han kan öva hemma inför drakskolan. Några leksaker, flaskor och bodies till Vemund och amningsbehåar och trosor till mig blev det också. Så snabbt har jag nog aldrig sprungit in och ut från Ge-Kås i hela mitt liv! Jag tänkte att jag får åka dit senare i vår, helst med bästisen och gå där i lugn och ro och få lite smakråd av henne istället. Hon är den mest mode- och stilsäkra människa jag känner. Hon är en sån som kan slänga ihop en tunika, ett par byxor, en scarf och en kofta lite hursomhelst och ändå se så välklädd och genomtänkt ut i stilen att man tror att hon planerat sin outfit i veckor. Själv lyckas jag sällan få ihop något stilenligt, men så är jag inte lika intresserad av mode heller. Just därför är det så skönt att ha en "personlig rådgivare" i klädfrågan. =)

Min GPS fortsatte att "lura" mig på vägen upp till bästisen. När jag dessutom valde att köra en annan väg fick den snedspel igen och tjatade i flera mil om att jag borde vända. När jag nästan var framme tyckte GPS:en att jag skulle fortsätta 9,1 km rakt ut ur sta'n!? Då var jag tvungen att ringa och be om en vägbeskrivning. Det visade sig att jag var nästan rätt, bara att jag var på en parallellgata. Hur det gått om jag fortsatt en mil ut har jag ingen aning om och jag förstår inte vad GPS:en menade med det.

Hemma hos min bästis med make blev det god mat, trevligt sällskap, massor av godis och mycket pratande. Hennes man är ju gudfar till Vemund och man kan tro att Vemund visste om det för efter första chocken att bli lämnad av sin mamma (som glömt telefonen i bilen) så fick han lite mat av mig och sedan var det bara gudfar som gällde. Han satt i hans knä och var så himla nöjd. På söndagen fick gudfar till och med Vemund att somna i sängen, trots att han var lite hungrig sorken. Det är att ha god hand med barn!! Efter mer fika, god mat igen och mer prat var det så dags att styra mot Oskarshamn och båten. GPS:en fortsatte att tjata om andra vägar än de jag valde och jag snäste irriterat åt den att sköta sitt istället för att störa mig.. Väl i Oskarshamn mötte jag upp Tin på Mc Donald's och sedan tog vi oss till hamnen. Ombord på båten fick Vemund mat och sedan somnade både han och jag och sov gott hela vägen över. Vi kom hem halv 1 och Vemund somnade om rätt omgående medan jag pratade med maken i över en timme. På måndagen var det ju dags för Vemunds sjukgymnastbesök men det får jag berätta om i ett eget inlägg. Bilder från resan kommer när jag redigerat och sorterat bland dem.

Det var en härlig resa, men - Borta bra men hemma bäst!

onsdag 7 april 2010

Tävla hos Älskade Hjärtegryn!

(Bild: Älskade Hjärtegryn)

Besökarna tickar på och det är redan dags för ny tävling :)
Denna gången kommer jag lotta ut en valfri namn mössa .
Vinnaren får välja färg och tryck efter önskemål.
Mössorna finns ända upp till vuxen storlek så har du inga

egna barn kan du vinna en mössa åt dig själv.
Tävlingen avslutas den 15 april.
LYCKA TILL!


Det här med att följa andras bloggar är ju starkt beroendeframkallande! Nu hittade jag en till tävling, inne hos Älskade Hjärtegryn. Häng på vettja!

Busy week...

Vemund är en upptagen liten herre, sin ringa ålder till trots. Hade han nu varit en "normal" unge hade vi väl haft ett besök hos bvc en gång i månaden för att kolla vikt och längd och färdig med det, men nu är han ju inte helt "normal" - vad nu det är?

I eftermiddag har vi som sagt ett besök hos ortopeden för att träffa en handkirurg som kanske kan ge oss lite tips på hur vi kan träna hans hand och utforma skenan så att den sitter bättre. Som det är nu sitter den ju på max ett par timmar på natten, innan han lyckas krångla sig ur den. I helgen är vi så bortresta för att gå på barnmässan i Göteborg samt träffa Vemunds gudfar och mammas bästis = frun till Vemunds gudfar.

När vi kommer hem är det "direkt på det" igen. På måndagen är det besök på handmottagningen för att ev. modifiera skenan om handkirurgen haft åsikter om utformningen och på tisdag ska vi till barnläkaren, han kollar mest allmäntillståndet och ser att arm och hand ser ut som de ska - med hänsyn taget till dysmelin och på onsdag är det dags för vanliga bvc med 5-månadersvaccination...

Pust, jag blir alldeles matt när jag tänker på det. Det är en himla tur att Vemund är en så god och glad unge, som tar det mesta med ro och möter världen med ett leende. Han verkar inte vara så lättstörd och möter de flesta nya kontakter med devisen att "främlingar är vänner du ännu inte känner"! =)

Sötaste Vemundsorken 5 april 2010.

Jag måste bara lägga in den här bilden också för att Vemund är så otroligt söt på den! Bilden togs 5 april, vilket även råkar vara makens och min - i år- 7-åriga förlovningsdag, men den kom lite i skymundan för påsken och det faktum att alla mina underbara barn är samlade i ett hus..
Vemund är så gott som alltid glad och lättroad. Storebror Vendel far runt och busar och stojar, allt för att få Vemund att skratta, men egentligen räcker det för Vemund bara att se Vendel så blir han glad och brister ut i ett pärlande skratt! *kärlek*
Kolla byxorna förresten! De hade Saga när hon var runt 1,5 år.. ;-) Jag har förvisso vikt upp dem en halv decimeter ungefär, men på bredden sitter de precis lagom! Den turkosa randen i byxorna är precis i samma nyans som det turkosa på bodyn, fast de inte ens är tillverkade samma årtionde (eller ens århundrade!) Bodyn kommer från Ellos och är ganska ny, medan byxorna som sagt är från 1996/97 och från Kapp-Ahl. :D

Lite gladare Ekorre..

Det var inte godis jag behövde, det var ett par mackor och en söt make! *ler* När han hade låtit mig sura av mig tillräckligt lånade han ut sin bil trots allt. Hörde jag någon säga "kvinnlig list"? ;) Hehe, nä seriöst så var det äkta surande över att så många saker kan gå så himla fel på så kort tid. Allt körde ju verkligen ihop sig på alla möjliga (och nästintill omöjliga) vis så jag inte kunde förstå hur det skulle lösa sig åt något håll. Att jag slarvat med maten gjorde ju inte saken bättre förstås.

Nåväl, nu har jag bokat om resan så att den gäller för personbil också, och därmed kan jag ju glädja exet genom att köra Saga en bit på väg om det kan underlätta för honom. Hyrbilen har jag bokat av. Personalen där blev en aning putt och undrade om jag verkligen inte kunde lösa det genom ett intyg på körkort, men nej, det gick ju inte. Har de så'na dumma rutiner i vårt digitaliserade samhälle, där man kan kolla upp allt med några enkla tangenttryck, så får de skylla sig själva om de förlorar en och annan kund då och då. De hade ju fått personnummer och alla andra uppgifter så de borde ju lätt kunnat se att jag har körkort. Giltig legitimation har jag ju och skulle Polisen stoppa mig för att jag kör utan körkort borde det vara min ensak och inte biluthyrarens. Nu förstår jag ju att det inte är så, men ett tips är ju att ändra regler/lagar/whatever så att man kan hyra bil utan att ha körkortet med sig rent fysiskt. =)

Efter maten var jag lite gladare och när Vemund fått mat var han både glad och trött så när Vendel somnat lade vi Vemund också och gick ner till tevesoffan och såg film - Flickan som lekte med elden. Först var det bara maken och jag, men mot slutet kom båda mina tonåringar och störde med kommentarer, både rörande filmen och helt ovidkommande saker, men det är ju det som är en del av charmen med familj så det gjorde ärligt talat inte så mycket. Tvärtom faktiskt! Det är alltid roligt när ens halvvuxna barn vill umgås med en. Dessutom hör jag ju dåligt så vi hade text till filmen, så jag fick veta när mobiltelefoner ringde och dörrar stod och slog, även om jag kanske inte hörde dem..

På tal om att umgås så ska Saga och jag ta en liten "tjejrunda" på sta'n imorgon och kolla kläder tänkte vi. Jag gav ju henne ett "presentkort", i påskägget, på 200:- att handla något plagg för istället för att jag ska gå och köpa något hon kanske inte gillar. Mina äldsta är ju så självständiga och med starka åsikter om hur de vill klä sig, så där är jag hopplöst ute, mina futtiga 32 år till trots..

På eftermiddagen ska Vemund få träffa en handkirurg som kommer ner från Stockholm. Det är ju praktiskt, så slipper vi åka upp dit bara för en kort konsultation. Kanske bäst att jag lägger mig nu så jag orkar med både läkarbesök och shopping! God natt!

tisdag 6 april 2010

Sura Ekorren...

Igår var en riktigt kul och mysig dag och idag känns allt bara bläääh! Jag vet inte riktigt varför men det känns som om allt går mig emot och jag vill bara gråta. Eller ännu hellre svära och skrika och slå i dörrar. Moget va? Kan det vara PMS? Jag har ju inte fått tillbaka mensen sedan Vemund föddes och jag ammar ju inte så ofta per dygn. Riktigt sur och bitchig känner jag mig i alla fall, precis som jag brukade bli när jag käkade p-piller. Stackars min omgivning!

Den där resan till Göteborg och bästisens hemstad som jag sett fram emot så länge verkar som förhäxad. Allt går banne mig snett med den. Maken vill inte låna ut sin bil för då blir - som han säger - "en hel familj strandad hela den helgen". Exakt vad han menar förstår jag inte, hur stort kan Visby vara liksom? Vendel går inte på dagis och Vemund och jag är inte hemma, så det är maken och Tin som ev. kan behöva bilen för att ta sig någonstans där fredag till söndag då.. Cykla går ju i det här vädret som varit, men jag ska inte lägga mig i.

Nu löste jag ju det genom att hyra bil istället. Problemet är att biluthyraren behöver se mitt körkort för att jag ska få hyra bilen och mitt körkort är sedan länge "gone and missing" liksom.. Jag har inte brytt mig om det, för det är så sällan jag kör bil. Min bil är ju avställd och står just nu och möglar i brist på kärleksfull omvårdnad och är det akut lånar jag makens bil eller så kör han. Som legitimation använder jag mitt pass. Nu hjälper det inte att ha pass hos biluthyraren så jag har beställt nytt körkort, men det kommer jag inte att hinna få innan jag reser. Bläh, som sagt! Idag var vi hos Vägverket (ja, jag vet att det är till Transportstyrelsen man ska vända sig men maken sa att det var just DIT vi skulle) för att höra om de kunde utfärda någon sorts intyg på att jag faktiskt har körkort, men det får jag ringa till Transportstyrelsen och höra om och de gick inte att få kontakt med per telefon och även om jag får det så kommer jag inte att hinna få något intyg innan jag reser.

Allt det här innebär att jag får boka av båten och bilhyran och istället boka flyg - tror jag. Vad nu det kan kosta..? Och så måste jag släpa all packning på flyget och så måste tjejen jag ska bo hos i Göteborg hämta mig vid flyget och så får jag inte träffa min bästis och... Fasen, allt detta hade inte hänt om a) Maken hjälpt mig att fixa min bil så att jag kunde fått den i kördugligt skick och besiktigat den eller b) Maken hade lånat ut sin bil över helgen.

Nu känner jag mig jätte-ego som surar för det här för hälften av ansvaret är ju mitt, men ändå. Bläh och dubbelbläh! Nu ska jag ta en djupdykning ner i godispåsen och se om det hjälper. Förmodligen inte eftersom jag kommer att känna mig ännu fetare och mer misslyckad och bli ännu surare för det. Visst är sådana här dagar underbara?

måndag 5 april 2010

Ännu en tävling - hos mamma till Mira!


”Jag är med och tävlar hos Stoltmammatillmira om ett valfritt paket namnnappar från Namnnappen.se.Var med och tävla HÄR du med!”
Tävlingen går ut om 1,5 timme från och med nu så skynda, skynda som Gunde sa! :D

Påsk hos "famma" 3 april 2010!

Vendel är van fikagäst hemma hos sin "marmor".
Vemund var här för första gången, men tog allt med ro.
Famma, pappa och Vemund. Notera det gulliga pussmärket i choklad som Vemund har på huvudet. Vendel fick ju ett påskägg av farmor som han var tvungen att inventera omgående.
Vi fikade, pratade och hade trevligt. Vendel var ett yrväder - som vanligt - men skötte sig fint ändå. Vemund låg mest på filten och lekte med sina tuggleksaker. Det var roligt för barnen att få träffa farmor, men säkert ännu roligare för henne att träffa sina barnbarn. Hon hade dessutom varit gullig och köpt påskägg till Tin, fast han inte är hennes biologiska barnbarn! *ler*

Kreativiteten flödar - gips och frigolit!

Vi fortsatte att vara kreativa. Här gjuter Saga av sin hand i gips. Tyvärr blev det lite för tunt på kanten så den gick sönder..







Maken visade hur frigolitsågen funkar så att Saga kan skapa sina egna konstverk.

Kreativiteten flödar - chokladbollar!


Nu är Saga äntligen här, så vi har varit lite kreativa och gjort roliga saker för att hon ska känna sig välkommen. Idag gjorde vi CHOKLADBOLLAR!!




Chokladbollar
100 g rumsvarmt smör
2 msk kallt kaffe
1 dl socker
3 dl havregryn
2 msk kakao
1 tsk vaniljsocker
Rör ihop allt i en bunke, rulla smeten till små kulor som doppas i pärlsocker eller kokosflingor. Ställ svalt - om du hinner innan de blir uppätna!




söndag 4 april 2010

Blodad tand på tävlingar - Krokkofin har fina priser!

Ja, det här var ju riktigt roligt, att vinna både presentkort hos Imse Vimse och så lite godis på Eff-Ell. (Jo, jag vann - jag med!)

Nu gör jag ett försök att vinna något fint hos Krokkofin också! Hon har en tävling på sin blogg just nu, så kolla in där och pröva lyckan i en härlig vårtävling!

Glad fortsättning på påsken!

fredag 2 april 2010

Vinstregn...

Nu blir det tätt mellan inläggen, men Vemund leker så snällt i sin babysitter och Vendel leker "robot" med sin pappas prylar som accessoirer. =)

Jag såg på Eff-ell igår att min bästis vunnit godis från Ekorren (inte jag då) och själv fick jag ett meddelande på Facebook från Imse Vimse att jag vunnit ett presentkort från dem på 500:- att handla för i deras webb-butik. Det var inget aprilskämt! Jag blev jätteglad, för det innebär att jag nu med gott samvete kan köpa två par ullytterbyxor till Vemund. Jag har dragit lite på det för de kostar ju en slant, men å andra sidan så är de perfekta som nattblöjor och de håller lång tid. Jag ska nog lägga på två hundralappar själv så får jag en AIO och ett fläcktvål också. *lycklig*

Ett spår efter den lilla gröna strumpätaren!

Det är en klassiker; Man tvättar och när all tvätt är torr och uppburen har man en, eller i vissa fall flera, udda strumpor. Man kunde ha svurit på att det var jämna par man la i maskinen, men likväl försvinner den ena strumpan och till slut har man kanske, som vi, en hel hög med udda strumpor.
I vår familj finns ingen tvekan; Det är den lilla gröna strumpätaren som varit framme! Häromdagen när jag tog ut Vendels tröja ur maskinen fick jag en liten chock: Strumpätaren nöjer sig inte längre med strumpor, nu har han börjat ge sig på tröjor också! Eller blev han kanske lite förvirrad av den sladdriga tröjärmen och misstog den för en strumpa? Nu var tröjan inte i finaste skick ändå, för trycket hade blivit väldigt blekt och jag hade tänkt göra något kul av det, kanske måla om trycket eller sy om hela tröjan, men hur visste strumpätaren att just den tröjan var lovligt byte? Skrämmande!
Så här såg tröjan/offret ut efter attacken!
Närbild på skadan efter de långa, vassa huggtänderna!

Jag kan riktigt se för mig hur han slängde sig efter tröjan där den tumlade runt i maskinen, fick ett rejält tag med sina vassa tänder och med frenesi slet och tuggade i sig nästan halva ärmen. Kanske insåg han sitt misstag - att det var en tröja istället för en strumpa? Kanske orkar han inte äta mer än en strumpa och att ärmen blev honom övermäktig. Vi vet inte men vi ska forska vidare i fenomenet. Jag lovar att återkomma när jag vet mer om strumpätarens jakt- och matvanor!

Påskmarsch 2010!

Igår, skärtorsdagen den 1 april 2010, gick vi med i Påskmarschen i Visby för första gången. Det var sjukt mycket folk och det tog en evighet att ta sig från Östercentrum där allt startade och ner till Almedalen, men vädret var fint och sällskapet trevligt. När vi kom ner till Almedalen fick alla som var utklädda påskägg. Barnen fick godis och vi vuxna fick riktiga ägg.
Hästbacken 1 april 2010.
Jodå, vi var sminkade såklart..
Vendel däremot ville inte ha fräknar och huckle.
Men Vemund hade inget emot det och fick ett godisägg som belöning!!
Nu kanske det blev så att hans mamma åt upp det mesta av godiset, men det innebär ju att han också får ta del av det, i förädlad form så att säga..? Vendel fick faktiskt ett ägg han också för hans pappa bytte sitt 6-pack med riktiga ägg mot ett godisägg. Nog tycker jag att det är lite fusk eftersom Vendel inte ville klä ut sig, men å andra sidan så är han stark i sin integritet och det är ju en bra egenskap trots att det är lite jobbigt när han står emot alla övertalningsförsök - hela tiden och varje gång!