Nytt eller "nytt"?

Haha, nu är det bevisat, vi köper alldeles för mycket begagnade kläder till Vendel!

Vi var på "frukost" på hans dagis i onsdags. De bjuder in alla föräldrar att äta frukost med sina barn på dagiset och det brukar vara mysigt och trevligt, så vi klämde in det före Vemunds fotografering på hans dagis.

Vi hade plockat åt oss lite godbitar och något att dricka och satt vid ett bord inne på Vendels avdelning och pratade med ett annat föräldrapar. Vid bordet bredvid sitter Vendel med en av fröknarna. (Ja, de kallar sig själva fröknar, faktiskt!) Jag kan inte låta bli att tjuvlyssna lite på deras konversation:

Fröken: Vilken jättefin skjorta du har idag Vendel.
Vendel: Ja, den är ny.
F: Jag ser det, jättefin!
V: Den är helt ny, det är ingen annan som har haft den!

Jag höll på att sätta teet i halsen av min skrattattack. Så himla gulligt av Vendel. Jag vet att han inte har något emot begagnade kläder, han brukar glatt välja ut det han vill ha när vi handlar på loppisar och marknader, men nu var han så otroligt stolt och glad över sin alldeles nya skjorta! Min fine grabb!

Strulig morgon...

Sitter och njuter i min ensamhet med en mugg kaffe och en bit ostkaka med sylt och grädde. Inte särskilt LCHF men jag är gravid, okej? ;)

Morgonen var lite trögstartad och omtumlande. Vendel är inte trög på morgonen! Han kommer in så fort minsta stråle sol når in i hans rum och förkunnar högt och tydligt (nåja) att nu är det dags att "nakna för det är norron!!" Jag brukar protestera och säga att det är natt och att vi, och framförallt Vemund, måste sova en stund till. Eftersom Vendel inte håller med om det fortsätter han att prata och skrika och föra oväsen tills även Vemund vaknar. Då säger han med illa dold triumf i rösten "se Bemund är också naken!" *suck* Bara att kliva upp och göra i ordning frukosten till två pigga och hungriga sorkar.

Just idag hade Vemund behov av en dusch, så efter frukosten hjälptes maken och jag åt att få Vemund ren och sedan fick lillfisen tulta runt en stund medan vi sprang runt och gjorde oss själva i ordning och klädde på oss. Till slut fick även Vemund på sig de kläder jag lagt fram igår kväll och sen var vi redo att åka iväg.

Framme på dagis var det så många barn som lämnades samtidigt, så jag satt en stund med Vemund i knät i väntan på att en ur personalen skulle bli "ledig" och kunna ta honom när jag gick. Som jag sitter där och gosar med Vemund lägger jag märke till att hans rumpa är mycket mindre, mjukare och slätare än den brukar vara.. Iiihhh, vi glömde att ta på honom en blöja efter duschen! Det var bara att rusa ut till skötrummet och hoppas att jag skulle hinna innan det var för sent. Jag hann! ;)

Hemma igen hade maken fått mail från mäklaren som säljer huset vi vill ha. Helt plötsligt har hon ingen förståelse alls för att vi vill få det här huset sålt innan vi köper det andra, hon tycker att vi är veliga som drar ut på saker och att vi vägrar skriva kontrakt och nu har både hon och säljaren tröttnat och tänker lägga ut huset till försäljning på nytt.. Eh, va? Det var inte vad maken och säljaren pratat om nu i helgen.. Dessutom var mäklaren sur för att vi lagt ut huset till ett högre pris än det "garantipris" som vi lovat att sälja för när vi ska göra affär. Ja, är det konstigt då? Vi lägger ut det för vad vi (maken) vill ha, men lägger någon ett bud som motsvarar garantibudet har vi ju förbundit oss att sälja till det priset, så vad är problemet? Påminn mig om att inte anlita den mäklarfirman om vi någon gång ska sälja vårt nästa hus, vilket det nu blir!

I brevlådan låg ett brev från Försäkringskassan. Jag hoppades att det var ett beslut i vårdbidragsärendet, men det var en kopia på Tins läkarintyg.. Det var lite tungt att få det svart på vitt, hans problematik och tillkortakommanden. Jag vet ju att han har de problem som räknades upp där, men att få det så rakt i ansiktet.. Nej, det var lite mer än jag orkar just idag.

En liten tröst är dock att jag ska åka till bästisen nästa vecka! Det har ju varit på gång länge, men det ena hindret efter det andra dyker upp. Nu struntar jag i allt vad bekymmer heter, bokar resan och åker ändå!! Vemund och jag ska ha några dagar på fastlandet, umgås med hans gudfar och fru och sen ska vi iväg på en liten, halvhemlig, "roadtrip". :) Det ska bli så roligt. Tyvärr blev det lite dålig timing, vi åker dagen innan Vendels årsdag och kommer hem dagen efter makens årsdag, men vi får fira dem stort, antingen helgen innan eller helgen efter, för firas ska de i alla fall.

Nu ska jag dricka upp resten av kaffet innan det kallnar, ta ett djupt andetag och starta om mentalt inför resten av dagen. Rotfyllning i eftermiddag. Yayy!

Ett...

Ja, Vendel har lärt sig siffran 1. Glädjestrålande går han runt och pekar ut alla ettor han hittar. Visste ni att världen är full av ettor? ;) Ändå kan man ju inte bli irriterad eller arg när han för sjuttielfte gången berättar att det är en massa ettor på urtavlan och att sekundvisaren pekar på en av dem just nu, han har ju lärt sig något nytt!

När han var ganska liten började jag ju träna färger, siffror och bokstäver med honom. Han lärde sig räkna till 5 och lite senare kunde han räkna till 10. Det var nog i samband med att vi upptäckte hans andra svårigheter, i treårsåldern, som vi märkte att han även "tappade" det han redan lärt sig. Plötsligt kunde han varken räkna eller berätta vad det var för färger på sakerna jag höll upp, fast han kunnat det bara någon vecka tidigare. :(

Nu har hans dagis gjort ett jättejobb med hans träning och han blir bättre och bättre. Dock kan han inte "se vad en siffra är värd" utan han måste räkna för att veta hur stort ett tal är. Om vi visar en siffra så kan det i hans värld vara precis vad som helst, men om jag håller upp samma antal fingrar så kan han räkna sig fram till svaret. Nu har vi i alla fall kommit till "ett" som sagt och där kan han sätta ihop siffran med antalet. "A small step for mankind... but a giant leap for Vendel (och hans mamma)"!! :D

Fullt ös...

..som vanligt på senaste tiden. Vi har packat och plockat mer och haft två visningar till, en i fredags för en vecka sedan och en i måndags. Tyvärr verkar spekulanterna inte så begeistrade. Kanske är husbehovet i det här området redan tillgodosett? Det var ju en 3-4 hus på raken som gick i raketfart, men nu är det 3 nya som ligger ute, utan bud.. Vi fortsätter att hoppas och hålla tassarna i alla fall.

Vemund och Vendel har påskpysslat på sina respektive dagis och kommit hem med jättefina (jag menar det verkligen) alster som nu pryder vårt hem. Vem kunde ana att Vemund var så pysslig..? ;) Jag för min del gissar på en del hjälp från personalen.

Idag är det långfredagen och jag minns hur seeeg den var när jag var barn. Inget på teve, inga affärer öppna och det var knappt man fick gå ut på gården. Tur att tiderna förändras trots allt. Nu har Vemund och jag fikat lite medan Vendel sett på film och maken pysslat i sin mors garage. Lite mindre segt än mina barndomslångfredagar. :)

Sjuk valp och nya husdrömmar!

Igår när jag skulle iväg med Vemund märkte jag att han var lite snorig. Han har även sovit dåligt ett par nätter. Jag sa till på dagis att de fick ringa om han blev för trött för att orka leka, men allt hade gått bra. Han hade ätit bra, sovit en timme och lekt för fullt. :) Nu ska han inte till dagis förrän på tisdag om han är frisk då. Idag när han vaknade - efter ännu en gnällig natt - hade han nämligen svullnat upp i halsen igen och han känns lite varm av och till.

Vendel väckte oss klockan 7, så vi var alla rätt sega på fm. Vemund åt i alla fall frukost och lekte en liten stund innan han fick en torr blöja och sedan la jag honom att vila igen. Han sov i 3 timmar! Tack och lov fick jag sova en stund där också. :) Nu busar han omkring och snorar ner mig och sin bror. De två stora syskonen åkte till sin pappa igår så nu är här märkligt tomt i huset.

På tal om hus har jag sett att ett av de hus jag var sugen på i Klintehamn i höstas ligger ute till försäljning igen. När jag hittade det förra gången hann vi inte ens anmäla intresse och än mindre lägga bud innan det var borta från nätet. Det märkliga är att det inte finns med bland sålda fastigheter och flera av bilderna visar samma möbler som förra gången det låg ute (även om själva bilderna är nya) så kanske blev det något knas för säljaren i höstas. Nu har vi anmält intresse i alla fall och hoppas att huset är något för oss och att ingen annan vill ha det. ;) Drömma går ju.

Nu får jag ta hand om mina huliganer innan de river detta huset fullständigt. :) Trevlig helg!

Vemund den dagisvane. :)

När jag skulle hämta Vemund vid halv 12 fick jag en kram och lite gos. Han hade just fått en torr blöja av personalen och det hade gått bra. Hemma får han panik på skötbordet. Minns att Vendel var likadan en period, så det går nog över. Han hade ätit en stor portion makaroner med skinksås och grönsaker. Haklapp på förstås! Jag tog emot Vemund och satte ner honom på golvet för att klä på honom overallen. Då tultade han glatt in på avdelningen igen och vinkade hejdå till mig! :o Här snackar vi vant dagisbarn redan från start eller? ;)

Nåväl, vi kom iväg till slut och den där rena blöjan var inte ren när vi kom ut till bilen där pappa väntade. Hemma bytte vi igen, men det var inte tillräckligt för att få till ett faecesprov av innehållet. :S Med torr blöja la vi Vemund i sängen och inom kort somnade han. Tre timmar sov han idag! Det tar på krafterna med dagis som sagt.

När Vemund vaknade åt han en halv banan, en bit ost och lite mer makaroner men nu med baconsås. Hemma vägrar han haklapp så hans fina tröja var inte så fin efteråt. Jag tänkte att jag får fixa det sedan. På eftermiddagen bakade jag en glutenfri äppelsmulpaj. Den var väldigt kladdig och tröja och byxor (även mina!) blev ännu kladdigare. Lite senare raidade Vemund och Bamse skafferiet och rev ut ett halvt paket kakao över sig själva och köksgolvet, så där åkte kläderna äntligen till tvätt och bebisen ner i badkaret. Jag hade ju ändå tänkt bada honom, men först efter kvällsmaten, men men..

Nu ska jag kolla lite på FL och sen blir det nog tidig kväll för mig. *gäsp*

Lämning utomhus..

Idag kom vi till dagis, gick in och klädde av Vemund och han tultade lyckligt in i - den tomma lekhallen! Var var alla? En av fröknarna kom in och meddelade att de skulle vara ute på gården. Gaaah, bara att bylta på Vemund overall, stövlar, vantar (för små) och mössa igen. Väl ute på gården skickade de iväg mig. De skulle gå en promenad i kvarteret och tyckte att jag kunde åka hem och komma tillbaka halv tolv.. Men, men.. Min bäääbis! :o ;)

Nå, nu har jag gott om tid att tvätta hans vanliga vantar, märka lite mer kläder (märkte 20 plagg i morse) och dricka en mugg te i lugn och ro. Jag hoppas och tror att det går lika bra som igår. :)

Lämnade Vemund ensam på dagis...

Idag fick jag lämna Vemund på dagis redan efter samlingen, runt 9.30. Jag gav honom en puss på kinden och vinkade och han vinkade glatt tillbaka. Det kändes lite märkligt att åka hem, utan honom, men jag passade på att fika i lugn och ro, namna lite kläder och kolla effell.

Fröknarna hade sagt att de skulle ringa om han blev för ledsen så jag hade mobilen med mig överallt. Jag blev lite nervös när det faktiskt ringde från "okänt nummer" men det var bara den trevliga kvinnan från Försäkringskassan, som meddelade att det enda läkarintyg de fått till vårdbidraget var det för Vendel och det är även det enda vi har fått. Alltså saknas fortfarande det för Tin och det för Vemund. Hon sa att det brukar ta ungefär 3 veckor innan de får in dem, så Vemunds läkare har ungefär 2 veckor på sig att skicka in det. ;) Tins läkare däremot ligger 2 veckor efter tidsschemat nu. Hummm.. Jag får nog ringa BUP och trycka på lite.

När jag väl kom tillbaka till dagis möttes jag av en stålande glad Vemund, med en liten klick pannkakssylt på örat. Han hade med god aptit mulat i sig 3 (!) pannkakor på egen hand, med hjälp av en sked. Han hade även druckit nästan en hel mugg vatten och haft på sig haklappen hela måltiden, utan att protestera. Dagis is tha shit! Fröknarna trodde att han hade fixat att stanna kvar på vilan också, men det blir i morgon eller i övermorgon istället. När han kom hem var det bara att lägga ner honom i sängen i alla fall, på två minuter sov han gott och gör så än, två timmar senare. :)

Egentid på dagis och gluten i godiset.

Idag var Vemunds fjärde inskolningsdag och idag var vi med på samlingen. Det sjöngs lite och sedan var det fruktstund. Vemund strålade av lycka, flera bitar banan fick han och tryckte glatt i sig. Det som hamnade runt munnen och på händerna torkade han ordentligt av på mammas tröja. ;)

Efter en halvtimme var det dags för mig att gå iväg en stund och lämna Vemund i fröknarnas goda händer. Jag gick och satte mig i personalrummet och fick på köpet en pratstund med områdeschefen för förskolan. Efter en halvtimme kom jag tillbaka till avdelningen och det rapporterades glatt att allt hade gått så bra så. Vemund hade inte varit ledsen alls, utan hade lekt och skrattat åt allt bus de hade hittat på. När jag kom kröp han fram och ville sitta i famnen, men var inte otrygg på något vis. Imorgon är "hans" fröken ledig, så då hoppar vi över lämningsgrejen, men nästa vecka kör vi hårt. Då ska han även få äta lunch där (glutenfri mat beställd) och sova middag. :)

På tal om gluten. Vi har ju tagit bort allt med gluten i för Vemund, men magen har varit knas ändå. Nu har vi fått med oss provrör hem från barnmottagningen för att ta lite faecesprover som det så fint heter. ;) Vi ska ta dem vid två olika tillfällen, tre rör varje gång och sedan lämna ner för analys. Förhoppningsvis visar de ingenting allvarligt.

Vi tror istället att det är så här; Eftersom Vemund inte blivit bättre trots kostomläggning måste det vara något annat fel. När jag stod och läste på en godispåse kom jag på det. Nästan allt godis som Vendel får (och som Vemund glatt stjäl eller *kors i taket* får av Vendel) innehåller glukossirap! Den är så gott som alltid tillverkad av vete = gluten. Dessutom går ju Vemund och plockar upp smörgåsar som Vendel lämnar efter sig plus att han lägger sina egna kex i smulor efter Vendels dito. Det skulle ju kunna räcka som förklaring till varför hans mage är knas, trots att vi tagit bort allt (som vi trodde) gluten! Eller hur? *hoppas på den förklaringen* :)

Ikväll handlade vi lite glutenfria majskex och kakor att ha att muta Vemund med (fatta vad jag ser fram emot att få mina pengar så jag slipper stå i affären och välja mellan att köpa gröt eller bananer, kex till honom eller yoghurt till mig) och så passade jag på att köpa ett grattiskort till min bästis som fyller 30 år på lördag. Tyvärr har jag inga möjligheter att åka dit och vara med på festen (som jag sett fram emot i nästan ett år). *snyft*

I första hand var det ekonomin som ställde till det, men i slutändan är det så att maken inte vill och orkar vara ensam hemma med två små huliganer. Jag förstår honom, visst, det tär på humöret och orken. Jag hade fixat det, men han är inte jag och jag kan inte kräva att han ska fixa det bara för att jag gör det.

Saken är även att jag kunde ha tagit med en av de små, om jag fått ha bilen, men den har skev framhjulsinställning och även där sätter ekonomin käppar i hjulet - bokstavligt talat. Jag får inte köra med den på fastlandet förrän den är fixad. *suck* Dessutom börjar Vemund bli förkyld (= ännu mindre kul för maken) och själv känner jag mig sjuk också, plus att de där &/(.)(& fogarna börjar värka mer än vanligt. *note: ring sjukgymnasten - nyss* Trött är jag dessutom, så jag knappt vet vart jag ska ta vägen. *surt* Jag har ju köpt presenter för längesedan och som sagt sett fram emot festen jättelänge och jag förstår om bästisen är besviken att jag inte kommer. Hoppas i alla fall att dagen blir jättefin och rolig ändå, även om inte vi kan vara med. Jag tänkte att vi, hon och jag, får ta igen det längre fram i vår och ha en egen "fest" och fira the big 3-0! :)

Nej, nu är det hög tid att krypa i säng om jag ska orka med ännu en inskolningsdag med Vemund och imorgon kommer barnbidraget också, så jag kan betala några av de allra mest akuta räkningarna och ge Tin honom hans hett efterlängtade månadspeng. Så är det när man får tonårsbarn, då är det pengarna de älskar en för.. Hehe! ;) Tacka vet jag Vemunds, ännu, oförbehållslösa kärlek!

Ännu en dag på dagis.

Även den andra dagen på dagis gick smidigt och smärtfritt. Vemund var lite gosigare än igår och ville gärna sitta i mitt knä och det fick han såklart. Efter en stund frågade en fröken om han ville åka rutschkana och sträckte fram sin hand. Vemund grabbade tag i den och drog iväg henne till ett annat rum och började leka med bilar där. Han glömde bort mig totalt, så där satt jag på golvet, lutat mot ett ganska varmt element och njöt för mig själv. Det var väl roligt att få leka med bilar utan att någon kom och slet dem ur händerna på honom, som det tyvärr oftast blir hemma. :) Efter tio minuter, en kvart, tittade jag in i andra rummet och först då kom han på att "just det, jag är ju här med mamma". Därefter fick vi en liten guidad rundtur i lokalerna och fick se hur de andra avdelningarna ser ut. Det är ett ganska stort dagis, men riktigt mysigt ändå. Me like! Innan vi gick hem diggade Vemund loss till musik de spelade på CD-spelaren; barnvisor på arabiska! Det ska börjas i tid..

Dagen D. D som i Dagis! :D

Mindre pigg Vemund väcktes av väldigt pigg Vendel.
Fyy, jag är inte vaken!

Vagnen var i alla fall fullpackad med allt som skulle med.

På väg, den vackra "stigen" genom skogen.

Vemund hade fått en egen plats redan!

Mycket att se på och ta in. En timme gick väldigt fort!

Ja, idag var alltså Vemunds allra första dag på dagis. (Ja, jag vet att det heter förskolan, men jag tycker att dagis låter tryggt och mysigt. Jag kommer även att säga fröknar, men jag lovar att jag vet att det heter pedagoger och jag har den största respekt och tilltro till deras kunnande och kompetens.) Vi gick upp ganska tidigt för att vara vi och faktiskt fick Vemund i sig frukosten i hyfsat god takt, jag försökte att inte stressa åtminstone. Sedan var det till att bylta på oss båda ordentligt och ta fatt på promenaden bort till dagis.

När vi kom fram insåg jag att jag inte fick med alla saker i samma omgång, så en av fröknarna fick hålla Vemund medan jag gick ut en vända till och hämtade resterande packning. Vemund tittade till på henne, men lät sig villigt hållas i hennes famn medan mamma försvann iväg ett par minuter. Han fick titta på mig genom fönstret förvisso.

När allt var inne och inpackat i hans fack gick vi in till de andra barnen. Det var flera nya småttingar där som också håller på att skolas in. De verkade lika nyfikna som Vemund. Tänk, en helt ny värld, full av nya leksaker och nya kompisar att utforska. :) Vemund fann sig väl tillrätta och fick leka med en massa skojiga saker som vi inte har hemma. En liten tjej i 2-årsåldern kom fram till honom och kände lite på honom och klappade sedan fint på hans huvud och arm. Vemund klappade snällt och fint tillbaka. ;)

Jag fick massor av papper med information och formulär som ska fyllas i och lämnas tillbaka sedan. Jag sa att det är bäst att jag fyller i dem på plats där för om jag tar hem dem kommer jag att glömma att ta tillbaka dem. Tyvärr var det tvunget med båda föräldrarnas underskrift på alla, så jag skulle ta med dem hem ändå. Gissa vem som glömde alla papper i Vemunds fack när vi gick? ;) Jag sa ju att jag är glömsk. :D

Ja, den här timmen gick fort, men Vemund verkade som sagt nöjd, och i morgon är det dags för ännu en timme på Vemunds nya dagis. Det ser vi fram emot!