onsdag 10 mars 2010

Ännu en fullspäckad dag för Vemund med mor.

Ja, igår hade vi en sån där fullspäckad dag igen - Vemund och jag. Det började med att vi båda faktiskt var vakna när Vendel skulle till dagis vid 9. Jag kollade tidningen och såg att det var Klapp & Klang i en av de närliggande kyrkorna klockan 9.30. Jag snabbade på och hade både mig själv och Vemund i ordning så att vi skulle kunna komma dit bara ett par minuter för sent. Maken skjutsade oss, men när vi kom dit var det stängt! Enda gången i Vemunds 4-månadersliv som jag faktiskt varit vaken, orkat och velat ta mig till Klapp & Klang och så är det stängt.. Fnys!

Eftersom vädret var riktigt vackert med vårsol som värmde i ansiktet - och bara måttliga vindar som svalkade ner det igen - tog jag en promenad med vagnen ner till ÖoB. Där ruinerade jag mig på fryspåsar (till allt mitt hembakta bröd) hundbajspåsar (nästan en sån som i länken, men lite enklare och mycket billigare till Vemunds tygisar) och ett par måttband som Tin och Vendel ska få att leka med. En burk snabbkaffe och en härlig bodylotion till mig blev det visst också. Promenaden hem kändes stärkande. =)

På eftermiddagen var det dags för bvc-besök för Vemund igen. Den här gången hade han bara gått upp 375 g på tre veckor så nu rasade han ner från 3:e kurvan över medel till 2,5 kurva över.. ;-) De sammanlagda måtten var i alla fall som följer; vikt 9 265 g, längd 66,5 cm och huvudmått 42, 8 cm. Som vanligt charmade Vemund in sig hos vår gulliga sköterska. Han är så lätt och mysig att ha att göra med.. Jag minns att Vendel var likadan. Det höll inte i sig kan jag säga! När vi skulle ta en liten fika efter bvc-besöket tappade Vendel humöret fullständigt i cafeterian och bråkade och skrek så att jag allvarligt funderade på att a) lämna honom och gå därifrån eller b) be honom lämna stället - utan mig eller c) sälja honom till första bästa förbipasserande. Mammainstinkten höll mig dock kvar hos honom och pappan fick gå honom till mötes i önskemålet om en ny glass istället för den han fick först och som var FEEEEL!! Den stora trösten när han flippar ur sådär är att jag faktiskt minns att jag var precis likadan och det blev ju -nästan - folk av mig med!

På kvällen var det dags för en grej jag sett fram emot. Ett klädparty hemma hos en kompis! Butikens utbud har förändrats en hel del sedan jag var på det förra partyt, typ i slutet av 90-talet. De hade jättefina bodies, byxor och mössor i sin sommarkollektion och nu ska Vemund få två nya mössor (som om han behövde det) en body och ett par matchande byxor. Det trista var att en av bodiesarna med rosa mudd och färgglada blommor på var så himla "flickigt" skuren att inte ens jag kunde med att köpa den till en pojke. Det blev setet med djungelmotiv istället. En av mössorna däremot är blommig och så söt på lill-korven. Visserligen står det på hemsidan att den är till en tjej, men wtf! Vemund var snäll och go som vanligt, men lite kinkig mot slutet av träffen. Hans "flickvän" är dotter i huset där vi var så han kände kanske pressen på sig att uppföra sig inför blivande svärisarna.. Allt gick i alla fall bra, med trevligt sällskap och gott fika, och bortsett från en liten miss när jag skulle köra dit så kom vi välbehållna både dit och hem i mörker och snöslask.

Det blev en lång dag och innan jag åkte trodde att jag skulle somna på vägen, men så illa var det inte. Det blev till och med så att jag orkade hålla mig vaken en liten stund när vi kommit hem (runt 21.40) också. Det är det sköna med att det blir ljusare ute - humöret och orken stiger ikapp med varandra. =)

2 kommentarer:

  1. Hoppas att ni inser vilken ohyggligt frustrerande upplevelse det är för en treåring med en ny unge i familjen som han aldrig bett om. På tal om bett så var du ju själv vansinnigt besviken när du blev förrådd i unga år liksom jag när min paradisidyll förstördes av en lömsk orm till lillebror när jag var 3 år. Allt går igen!
    Pappa Jan

    SvaraRadera
  2. Du projicerar dina egna känslor på mig och andra barn! Jag tror det mesta hänger på hur man som förälder förbereder och hanterar det äldre syskonet. Visst bråkade jag och syrran konstant men idag är vi otroligt glada att vi har varandra! Tin och Saga har alltid haft stor glädje av varandra och har så än. Tin (och Saga) älskar alla sina småsyskon och de avgudar honom (och henne).
    Ingen kunde dock vara gulligare och mer kärleksfull mot Vemund än Vendel är. Att han trotsar är ju ganska naturligt i hans ålder och det är något man får rida ut. Det har nog inte så mycket med storebrorskap att göra som att han faktiskt är 3, snart 4 år!

    SvaraRadera