Liten uppdatering..

Ja, som ni kanske förstod gick det ju bra på utvecklingssamtalet och efterföljande möte med chefen för förskolan Vendel går på. Förut har personalen inte tyckt att det varit några bekymmer, men nu kom det fram att han är "lite mer aktiv" och "testar gränser mer och hårdare än 'vanliga' barn", även på förskolan. Tydligen lyckades vi få fram vårt budskap, att jag är helt slutkörd och att det inte fungerar helt gnisselfritt med en vildbasare hemma då. Det är mycket som ligger bakom och jag orkar inte dra allt nu, men vi har ju märkt att Vendel mår bra av kontinuitet, t.ex. funkade det inte alls när de ville att han skulle gå 9-15 på tisdagen, 9-12 på onsdagen och så 9-15 igen på torsdagen. Han blev helt förvirrad och det var kaos hela eftermiddagen, särskilt på onsdagen. Då fick vi igenom att han skulle gå 9-14 alla tre dagarna och bara det gjorde stor skillnad. Nu märker vi att det inte är helt lyckat med 3 dagar på förskolan och 4 dagar hemma så i samråd med personalen och chefen ska det nu bli 9-15 alla 5 dagarna så får vi se hur Vendel mår både där och hemma. I sommar kanske han ska vara hemma helt några veckor och hur det fungerar blir en senare fråga, men i höst ska det hela utvärderas och så får vi se hur allt utvecklas här hemma. Vi håller tummarna att det här ska vara det bästa för både Vendel och oss som familj.

Jag har ringt till vårdcentralen idag angående min värk också. Mamma kontaktade läkare i veckan eftersom hon börjat få liknande problem som jag, så då tänkte jag att jag ska ta tag i mitt också, så kan vi jämföra läkarnas slutsatser.. ;) Sköterskan jag pratade med frågade ut mig lite om hur min livssituation ser ut och hur jag har det i vardagen osv. När jag berättade att jag är sjukt trött, att jag knappt kan gå om jag tagit en barnvagnspromenad eller att jag inte orkar bära min son eller ens hålla en tung kaffekanna så frågade hon bara om jag tränar nånting. - "Nej, eftersom det kostar mer än det smakar just nu" svarade jag. - "Jaaa, men du vet ju att träning är bra, man ska inte sitta still när man har ont!" sa den hurtfriska sköterskan och höll på att få luren i örat.. *morr*

Jag har haft den här värken i 10 år, jag hade den när jag vägde 30 kilo mindre än nu, när jag styrketränade och promenerade flera gånger i veckan, när jag pluggade, när jag jobbade heltid och mer än det, när jag var arbetslös, gravid, föräldraledig.. You name it! Värken finns där, oavsett vad jag gör. Om jag överanstränger mig blir den värre och jag får sitta eller ligga dagen efter, så är det bara! Det jag försöker göra nu är att överleva vardagen så gott det går, att ge mig själv extra bekymmer genom att ta en promenad hör inte till den kategorin.

Till något roligare. Vemund sitter nu ganska långa stunder, med bara lite stöd från mig. Kommer han på andra tankar ramlar han förstås ganska snart så man får vara precis intill, men det märks att han har hyfsad koll på sin kropp i alla fall. :) Han är riktigt duktig på att vända sig från rygg till mage och från mage till rygg också. Har man lagt honom på filten på golvet kan man vara ganska säker på att han inte ligger kvar där man lagt honom, till skillnad mot Vendel vid samma ålder. Vemund äter nu två grötmål om dagen och gapar som en hungrig liten fågelunge när han ser att jag har en sked i handen, oavsett vad det är på skeden. Just idag råkade det vara tårta eftersom ICA Maxi bjöd idag när vi var och handlade. (*host* Andra dagen i rad vi åt tårta eftersom maken fyllde år igår och hade köpt hem en liten tårta till fikat då..) Vemund fick en pytteliten klick grädde och gapade efter mer, men vi skyndade oss hem och gjorde i ordning en stor portion gröt istället.

Igår fick Vemund gröt precis innan han lade sig och så fyllde jag på med lite tutte. Han sov, nästan utan avbrott, mellan 20 och 07! Gissa vem som hade ont i tuttarna, men som vaknade relativt utvilad ändå!? :D Jag har kört samma recept ikväll men vågar inte hoppas för mycket, men nog vore det skönt om han sov mätt och go' hela natten alltid. Hans skena sitter på hela nätterna och han verkar acceptera den utan närmare funderingar nu. Ikväll när jag gosade med honom vid blöjbytet märkte jag dock att hans arm ser ganska krokig ut, den har liksom blivit snedare precis vid armbågen. Om skenan spelar in eller ej vet vi inte, men vi ska fråga sjg när vi ska dit på måndag. Annars har vi noterat att Vemund är väldigt duktig på att använda vänsterhanden, både när han ska ha tag i leksaker och greppa t.ex. majskrokar - som blivit en favorit! Det är skönt att se att han använder sin lilla hand och att han faktiskt har riktigt bra funktion i den. :)

Nu ska jag passa på att krypa ner medan han sover gott och så hoppas vi att han upprepar förra nattens succé. Om jag är riktigt pigg kanske vi kan ta oss till öppna förskolan en sväng, vi får se.