Läkarbesök och ullbyxor i blöt..

Jaha, det är inga problem att fylla sina dagar med saker att göra, speciellt inte när man har barn och alldeles speciellt inte med Vemunds lilla tass. Igår var vi således på två inbokade besök för honom. Det första var hos hans duktiga sjukgymnast som bolstrade om hans skena och satte dit nya band. De gamla var lite grötkladdiga.. *visslar och försöker se oskyldig ut* En liten stund senare var det dags för bvc med halvårskoll och då var även hans bvc-läkare där. Som bloggföljare här vet ni ju att Vemund redan klarat halvårskontrollen, för en månad sedan, så vi hyste ingen oro. Nu visade han även att han följer föremål som försvinner med blicken. Han lutade sig till och med framåt i pappas knä för att se var den roliga farbrorn tog vägen när han dök ner bakom pappas stol.. ;) Vikten är nu uppe på 9750 g medan längden står still på ca 70 cm. Gröten gör vad den ska med andra ord. Den gör även att han sover gott hela nätterna, jag är så glad och det är Vemund också när han får sova så gott förstås.

Idag var det min tur att gå till läkaren. Till att börja med fick jag vänta en halvtimme innan jag ens fick komma in, jag som inte matat Vemund innan, men å andra sidan vet hans pappa faktiskt hur man rör ihop en portion gröt. :) Som väntat sa läkaren förstås en del om vikten *host* men även att det är bra att röra sig, även om det gör ont. Det är bara att plåga sig igenom en promenad och sedan fortsätta gå nästa dag och nästa, trotsa smärtan.. Yiihaa! Eller inte. När hon tryckte i nacken och nere i svanken på mig skrek jag nästan högt av smärta. Fy tusan, hon måste ha träffat precis rätt. :( Hon ordinerade iaf ett gäng prover så jag travade snällt iväg till labbet. Väl där säger sköterskan att några av proverna ska tas på fastande mage, så jag ska dit igen imorgon bitti. Nu är klockan snart 23 och jag har fastat sedan klockan 20.. Inte ens ett glas vatten får jag dricka - så givetvis är jag fruktansvärt törstig nu, bara för att.. Hur jag ska klara morgonen utan kaffe blir intressant, men vad gör man inte för att få svar på vad som kan vara fel.

Hemma igen lade jag några ytterbyxor (till tygblöjorna) i ullkur. Lite senare kom Vendel och berättade stolt att han hade tvättat fötterna..! Den som ullkurat något någon gång vet hur fett lanolin är.. Nåja, Vendels fötter blev ju lena och mjuka och vattnet med byxorna en aning grusigare, men det ska väl gå bra ändå. Det är så skönt att det funkar bra med tygblöjor i alla fall, så det är värt lite extra fix med tvätt och vikning och ullkurer hit och dit.

Ja, barnen sover och maken ser Arkiv X och jag sitter och är törstig.. Var det något mer? Nä, jag tror att jag ska gå och lägga mig och läsa lite istället. Jag har lånat ett gäng bra deckare på biblioteket så att jag får lite stimulans av hjärnan igen. Gonatt bloggen, vi ses (förhoppningsvis) imorrn.