Inget jobb.. eller jo, hemma jo!

Idag på förmiddagen ringde de från en av de två avdelningar på jobbet där jag ännu inte varit. De ville att jag skulle jobba 14-21 och så nämnde de i förbigående att de hade kräksjukan där igår.. Behöver jag säga att jag tackade nej? Jag jobbar jättegärna helg, men då får det vara lite kortare pass och så är jag verkligen inte sugen på att bli kräksjuk igen!

Hemma kände jag ett antal gånger att det hade varit ganska avkopplande att vara på jobbet ändå. Vemund och Vendel bråkade och retade varandra hela tiden. Vemund bläddrade lite väl hårdhänt i min lånebok från bibblan. Vendel stal mitt halsband (som Vemund redan haft sönder en gång.) Vendel stal mina batteridrivna värmeljus. Vemund hällde ett rått ägg i sin säng, så både kudde, täcke och madrass blev kladdiga. Vendel och Vemund väckte Viljar gång på gång så han blev grinig. Han fick nämligen ligga i sin säng ute i hallen eftersom maken skulle måla sovrumstaket. Ja, så fortsatte det under hela dagen.

Jag "smet" iväg en stund (30 min) på sta'n och köpte en almanacka till maken, så han kan hålla reda på alla mina jobbtider, hans mötestider och dagis och hab-besök. Sedan gick resten av dagen åt till att dammsuga vardagsrum, hall och sovrum och att vika en enorm tvätthög. En överfull tvättkorg med tvätt finns kvar att vika och sen ska vi försöka få in allt i skåp och lådor. Vi måste ha bättre förvaring, nyss! Så är det bara att tvätta Vemunds sängkläder med.. Ja, det är ju tur att man har något att göra. :-)

Just nu ska jag dock titta klart på Gladiatorerna, dricka en mugg kaffe, försöka få Viljar att somna och sen ta en dusch innan det är läggdags.

Trevlig helg!

Jag blir så frustrerad..

Ja, vad ska jag göra? Vemund är ju full av bitmärken - 3 stycken på höger arm - och han kan omöjligt ha tillfogat sig dem själv eftersom de sitter på utsidan liksom.. Vendel erkänner glatt att han bitit Vemund, fast han "vet" att man inte får bitas och fast han "vet" att det gör ont, men lika fort som han erkänt har han sedan "glömt" och biter lika snabbt igen nästa gång han blir arg/sur/trött på Vemund. Det går verkligen inte att ha dem båda i samma rum (utan övervakning) mer än ett par minuter - max - sedan är det någon av dem som vrålar eller gråter.

Igår hade Vemund ramlat in i Vendels sänggavel, om han fick hjälp ska jag låta vara osagt, och spräckt läppen så blodet rann. Han var mest ledsen och störd över att det gjorde ont när han åt senare, men det var liksom inte första gången han ramlat över sängen och slagit sig. Konstigt att det inte händer när han leker ensam inne på rummet.. Själv tyckte jag såklart synd om Vemund som fick ont, men det var lite trist också eftersom jag tänkte gå till fotografen och ta syskonbild på alla tre nu på fredag.. Han är såklart söt ändå, men ja.. Ni fattar!

Nu måste jag ringa LSS-handläggarna igen och höra hur det ligger till med vårt ärende om avlastning. *djup suck*

En bra investering.

Förra veckan var jag på Clas Ohlson och investerade i en väldigt smart liten mojäng; öronproppar! Äntligen kan jag få lite ro vid matbordet, utan att störas av tjoande barn, gnisslande bestick och fläktar och radioapparater som står och går i bakgrunden. Enda nackdelen är att jag nu hör när jag själv tuggar och mina egna andetag, men av två onda ting så..

Suuuuck!

Helt seriöst, jag vet inte om jag orkar med mer.. Vendel får ju se film för att varva ner och sjunka in i sin egen lilla bubbla när han kommer från dagis (jaja, förskolan) men även på helgen ber han om att få se film, och det brukar han få, under förutsättning att han äter frukost med oss och leker en stund med Vemund först. Så även i helgen som gick.

På eftermiddagen i söndags tänkte vi åka en tur på södra delarna av ön, för att kolla på ett nytt hus som vi blev lite intresserade av. När maken går ner för att stänga av teven i källaren hör jag bara ett vrål.. Vendel har tagit en vass flintasten och repat hela teveskärmen, från sida till sida, uppifrån och ner. Jag orkade inte ens bli arg! Vad ska man göra? Han vet att han inte får göra så, han vet att vi blir arga, han vet att han inte får se mer teve om han förstör den, och ändå.. *suck*

Tidigare under dagen hade han dessutom med "a little help from his brother" totaltrashat i sitt rum, rivit ner det mesta från hyllorna och ur lådor samt rivit ur madrass och sängkläder ur sängen och slängt ner hela ribbottnen på golvet. Den gulliga lilla pallen från IKEA var också nedmonterad. Jodåmensåatte.. Kanske en protest mot att vi inte orkade gå till lekparken på söndagen efter att ha varit där några timmar i lördags, med bråk och skrik och rymningstendenser när vi skulle därifrån. *djupare suck* Jaja, vi kan ju hoppas att åtminstone teven går på försäkringen, men jag betvivlar det.

Jag visste det!

Vår jäkla skitunge (Vendel 3,5 år) bråkar alltid med den där jäkla skithunden (Bamse 10 år) och jag lackar ur på deras ständiga strider!! *arg min* Emellanåt är de världens bästa vänner, men så kan inte Vendel hejda sig utan slår eller biter hunden. Gaah! Det hjälper ju inte vad vi säger, gör eller hotar med! Hunden kan ju inte vara ifrån honom ens en minut heller, man kan tro att de är siamesiska tvillingar..

Igår satt vi och fikade. Vendel tappade något på golvet som hunden snabbt snodde åt sig. Vendel försökte ta tillbaka godbiten med våld och hunden markerade genom att hugga! Resultat: Ett präktigt jack i överläppen på Vendel, några timmar på akuten och en tejpremsa som måste sitta kvar på hans läpp.. (Har ni försökt få en treåring att låta bli att pilla på något som sitter i vägen och kliar på deras mun??) Jag blir galen! Dessutom kan jag inte släppa tanken på var hugget kunde ha tagit istället. Ansiktet är ju ganska känsligt trots allt.

Idag åkte maken hem med hunden till sin mor så att både hund och barn kan få lite ro. Framförallt är det skönt för oss föräldrar att slippa gå och passa på de båda hela dagarna!