Vemund i utvecklingsfas ger mamma mer tid..

Nu har det blivit lite glest mellan inläggen, men Vemund är tydligen i någon sorts utvecklingsfas och sover väldigt dåligt på nätterna och vill vara nära hela dagarna - helst i famnen. Vissa nätter gallskriker han bara och inget man gör hjälper, medan andra gånger är han nöjd bara han får ligga nära, gärna med ett bröst i munnen. ;) Kanske är det den berömda fas spädbarn går igenom, i vanliga fall runt 8 månaders ålder, då de inser att de faktiskt är egna individer och inte lever i total symbios med mamman? En aning påfrestande är det för oss föräldrar, eftersom det bara är mamma som duger, men samtidigt vet vi ju att det är en kort period i livet som det blir så här.

All tid med Vemund snuttandes i sängen har dock haft det positiva med sig att jag hunnit läsa flera böcker. De två senaste är skrivna av en isländsk författare (eller heter det författarinna?) som heter Yrsa Sigurdardóttir. Jag har inga isländska tecken på mitt tangentbord, men i länken ser man hur namnet skrivs egentligen. De böcker jag läst heter "Det tredje tecknet" och "Den som gräver en grav" på svenska. De var riktigt välskrivna; både språkligt och innehållsmässigt, och persongalleriet är väl sammansatt. Jag gillar speciellt huvudpersonerna Thóra och Matthews humor. :D Rekommenderas varmt om man gillar deckare! Till min stora glädje har jag sett att hon skrivit en till - Aska - och den hoppas jag att jag hittar nästa gång jag besöker biblioteket. Nyligen började jag även läsa boken "Mitt liv i mina händer" av Alison Lapper. Hon är en brittisk kvinna som föddes i mitten av 1960-talet, utan armar och med förkortade ben. I belysning av hennes livsöde känns Vemunds dysmeli som "a piece of cake" och med tanke på vad hon åstadkommit i sitt liv kommer inget att kunna hindra Vemund från att göra vad han vill. :) Nu har jag bara en bok kvar på nattduksbordet och den är passande nog skriven av någon som heter Varg Gyllander, Varg är ju Vemunds andranamn. Boken heter "Somliga linor brister". Nu återstår att se om omslaget motsvaras av innehållet.

Idag satt jag och betalade lite räkningar och hittade en från Intrum Justitia. Det kändes lite obehagligt för jag är noga med att betala alla räkningar i tid, men ibland är vårt arkiveringssystem på hemmakontoret något som lämnar en hel del i övrigt att önska.. Det kan ju alltså hända att man missar något, men då brukar man ju få en påminnelse från fodringsägaren. Så icke i detta fall. Det visade sig att det var min hyresvärd - det kommunala hyresbolaget - som ansåg att jag var skyldig dem 180:- men istället för att påtala detta för mig och fråga hur det kommer sig att jag, som alltid betalar hyran punktligt utan krångel, för en gångs skull betalar en lägre summa vänder de sig alltså till ett inkassobolag, som till råga på eländet lägger på en 50-lapp. *muttrar surt* Om det är så att man har ont om pengar så hjälper det ju inte att det läggs på en massa avgifter på den ursprungliga summan, eller hur? I just det här fallet visade det sig att jag - klantigt nog - lyckats vända på två siffror när jag la in räkningen till betalning och därmed betalat för lite i hyra.. *suck* Det är väl bara att bita i det sura äpplet och betala inklusive påminnelseavgiften, men jag ska i alla fall ringa på måndag och höra hur det kommer sig att de är så snabba på att lämna vidare till inkasso.

Dagar utan datortid har vi också tillbringat i lekparken som lämpligt nog byggts upp bara ett stenkast från vårt hus. Det finns massor med roliga leksaker och "attraktioner" på platsen, så Vendel och jag har varit där och lekt och tröttnar man är det bara att gå till de andra närliggande lekplatser som finns här i området. Jag ska se om jag inte kan ladda upp lite bilder från lekplatserna imorgon. Nu är klockan snart halv tolv och det är dags även för mammor att gå och lägga sig för natten.

Imorgon lördag är det några loppisar häromkring, och så måste jag lämna in Panorama-vagnen för att få nya upphängningsremmar till den (jag var hos skomakaren redan i måndags och lämnade in en rem, men jag har glömt att lämna resten och så ville hon ha själva vagnen också..) och sen var det ytterligare något som min grötiga amningshjärna förträngt.. På söndag ska vi nog ta en liten familjeutflykt till andra änden av ön och titta på hus. *ser fram emot*