Fint foto och busiga barn.

Idag när jag vaknade mådde jag nästan sämre än igår, det var ett tryck över bröstet, svårt att andas och gjorde ont i både hals och huvud. Efter att jag masat mig upp och fått kaffe och lite frukost lättade det värsta. Vi fick på barnen kläderna de skulle ha och åkte iväg till Myllan och fotografen.

Vi behövde inte vänta så länge på vår tur. Lite för kort stund faktiskt, för jag hade behövt mer tid att få ordning på Vendels frisyr. ;-) Nåja, det får bli som det blir. Alla barnen satt fint på bänken som fotografen ställde fram. Jag trodde att Vemund skulle krångla, men han lyssnade snällt och när fotografen sa åt honom att lägga armen om Viljar så gjorde han det. Sen lutade han sig mot Viljar och gav honom en kram och puss medan han sa "kaaama"! Gullunge! Vendel satt stilla och snällt han också och gjorde precis som han blev tillsagd. *stolt mamma* Det kan nog bli riktigt bra bilder. Bara de nu inte har snor på kinden (som Vendel hade på dagisfotot förra året!) eller något annat som stör för mycket så..

Jag hittade ju jättesöta matchande skjortor till Vendel och Vemund på Cubus igår och så en body till Viljar, som skulle gå ton i ton med skjortorna. När Vemund också dök upp med sin far som smakråd visade han väldigt tydligt att han hellre ville ha en body, så det blev till att leta fram en body i hans storlek i samma färg som den Viljar skulle ha. Hade jag hittat en tröja till Vendel i samma nyans hade det varit perfekt, men nu blev det alltså skjorta istället. (Nästa år skulle jag vilja ha exakt likadana kläder på alla tre, bara för att..) Ingenstans fanns dock kläder som var likadana i storlek 74 till 116. Nästa år blir det lite enklare för då har ju Viljar storlek som finns på samma avdelning som för de andra brorsorna. ;-)

När fotograferingen var avslutad stannade Vemund, Viljar och jag kvar och fikade lite och Vemund lekte med allt spännande som finns på Myllan. Vid 12 hämtade maken upp oss och vi åkte ner på sta'n och gjorde lite ärenden. Jag köpte bl.a. ett par "värmeljus" med batterier i att ha i ljusstakarna som vi har i sovrummet. (Julklapp från bästisen med make förra året!) Där känns det ju inte alls bra med riktiga ljus, men ändå vill jag ha ljusstakarna framme och använda dem!

En sväng på Apoteket för att köpa nässpray och halstabletter blev det också, innan vi gick vidare till Max för lunch. Där läste jag på bipacksedeln till mina halstabletter (Mucoangin) och såg att man inte får ta dem när man ammar.. Efter maten gick vi tillbaka till Apoteket och lämnade in medicinen igen. Tyvärr hade de inget alternativ som passade mig, men när jag stod och pratade med en expedit insåg jag att det nog är Bricanyl jag behöver och det måste man ju ha recept till. Jag får ringa läkaren på måndag och be om nytt recept på det, för jag tog en puff när vi kom ut igen och ganska snart släppte trycket över bröstet och det gick lättare att andas. :-) *smart*

Hemma igen försökte jag vila lite med Viljar medan Vemund såg på sin älskade Pippi-film. Jag tror att den går 10 gånger om dagen här hemma just nu! Jag minns den från när Tin var liten och kan nog alla repliker utantill. :-D

När Vendel också kom hem blev det full fart här och slut på friden. De stora har redan rykt ihop några gånger och inte får Vemund se Pippi heller.. Nej, nu är det Kalle och chokladfabriken som rullar, men ingen av dem är på rummet och tittar, de är fullt upptagna med att räda kyl och skafferi och leta saker de inte får ha att stjäla med sig in till Vendels rum. *skruttungar* Maken har varit och handlat, snart blir det kvällsmat och seeen blir det lugnt, hoppas jag. ;-) Då ska vi se vuxenfilm (nä, inget så'nt, jag hörde vad du tänkte Erica!) och lite rödvin nere i gillestugan. *ser fram emot*

Mama's little helper...

Ja, nu när inte Tin bor här längre så har jag istället hjälp av Vemund. Speciellt när det gäller Viljars skötsel. När jag tar upp Viljar ur sängen eller babysittern är Vemund genast där och hjälper till att plocka upp "gosekatten" och nappen också. Dem får Viljar inte vara utan - vad som än händer. ;) När jag byter blöja på Viljar kommer Vemund med en egen tvättlapp och försöker nå upp till skötbordet för att tvätta Viljar i rumpan, han också. Han går till och med ut i badrummet och blöter tvättlappen först! När bytet är avklarat slänger Vemund tvättlappen i den speciella hinken vi har till det och sedan slänger han blöjan i blöjhinken!

Ute i köket har vi god hjälp av Vemund också. Han hjälper till att plocka undan efter sig när han har ätit. Papper slänger han i pappersinsamlingen och matrester tar han med sig när vi lyfter ur honom ur stolen och sedan slänger han dem i slasken, trots att han knappt når upp dit. :) När vi tömmer diskmaskinen brukar han ta hand om besticklådan och se till att alla bestick hamnar på rätt plats. Även kastrullerna har han tagit som sitt ansvar och dem ställer han så fint i kastrullskåpet.

Det är lätt att kommunicera med Vemund, han förstår väldigt mycket av det vi säger och resten verkar han gissa sig till. ;) Det är väldigt sällan det blir fel när vi ger honom instruktioner. Sen är det klart att han inte alltid vill göra som vi säger, men då märker man att han gör fel på rent trots. Han börjar prata mer och mer själv också. De senaste orden är koo (skor) prumpa (strumpa) bl'ja (blöja) Ilja (Viljar) och acka (macka). När han blir smutsig vid matbordet ber han om "pappae". Nu kan han klart och tydligt säga "ja" och "najj" också. ;) Förvånansvärt ofta blir det i rätt kontext, även om vi inte är säkra på att han förstår vad vi frågar.

Han har faktiskt fått till några tvåordsmeningar, så liten han är. De finaste är "älsa di" (jag älskar dig) och "mammas koo" (mammas skor). ;) På något vis har han snappat upp att man kan skåla vid matbordet också, så det går inte en måltid utan att han slänger upp sin flaska och ser uppfordrande på en medan han trugar; "koul! koul!" tills man skålar med honom. Då är han nöjd en stund, tills det är dags för nästa runda. ;)

I övrigt är Vemund tydlig med sitt kroppsspråk och gester och hjälper inte det så blir han mer handgriplig. När han vill att vi ska gå ut går han och hämtar både sina och mammas skor och vill gärna hjälpa till att klä på en skorna. När Vendel kommer från dagis hjälper Vemund honom att klä av sig och hänga upp jackan på kroken och ställa skorna på hyllan. Jättegulligt, men inte så praktiskt är att han gärna vill hjälpa till när någon är på toan också, då tar han en liten bit papper och ska hjälpa till att torka! Oftast lyckas jag avstyra det, men hjälp att dra upp byxorna är ju aldrig fel, eller? ;)

Vendel har börjat titta på "Fem myror är fler än fyra elefanter", ett gammalt barnprogram från min barndom där de lär ut bokstäver och siffror. Vendel tycker bara det är kul (eller möjligen meditativt) att sitta framför teven och se på det om och om igen. Vemund däremot sitter bredvid och upprepar vad som sägs på teven! Senast stod han i sin säng (han hade just sovit middag) och ljudade "öööööö", hur stolt som helst. Sedan Viljar föddes har både Vemund och maken flyttat in sina sängar till Vendels rum, så Viljar och jag sover ensamma i "stora" sovrummet.

Ja, Vendel har ju fått in teven på sitt rum nu - tvärtemot mina principer - men det är faktiskt rätt skönt att ha alla samlade på samma plan och kunna ha koll på barnen och vad de ser på teve. Nackdelen är att även Vemund kan bli sittande framför teven, men å andra sidan är han ganska aktiv ändå, så det kanske inte är någon fara. Vi fick ju ut försäkringspengar för teven som Vendel repade sönder (och som han nu alltså har på rummet) och för bara en liten slant extra kunde vi köpa en större teve än den vi hade! Teknikutvecklingen går fort.. Så, nu har vi en ny teve i gillestugan, till makens barnsliga förtjusning!

Lite gladare Ekorre..

Det var inte godis jag behövde, det var ett par mackor och en söt make! *ler* När han hade låtit mig sura av mig tillräckligt lånade han ut sin bil trots allt. Hörde jag någon säga "kvinnlig list"? ;) Hehe, nä seriöst så var det äkta surande över att så många saker kan gå så himla fel på så kort tid. Allt körde ju verkligen ihop sig på alla möjliga (och nästintill omöjliga) vis så jag inte kunde förstå hur det skulle lösa sig åt något håll. Att jag slarvat med maten gjorde ju inte saken bättre förstås.

Nåväl, nu har jag bokat om resan så att den gäller för personbil också, och därmed kan jag ju glädja exet genom att köra Saga en bit på väg om det kan underlätta för honom. Hyrbilen har jag bokat av. Personalen där blev en aning putt och undrade om jag verkligen inte kunde lösa det genom ett intyg på körkort, men nej, det gick ju inte. Har de så'na dumma rutiner i vårt digitaliserade samhälle, där man kan kolla upp allt med några enkla tangenttryck, så får de skylla sig själva om de förlorar en och annan kund då och då. De hade ju fått personnummer och alla andra uppgifter så de borde ju lätt kunnat se att jag har körkort. Giltig legitimation har jag ju och skulle Polisen stoppa mig för att jag kör utan körkort borde det vara min ensak och inte biluthyrarens. Nu förstår jag ju att det inte är så, men ett tips är ju att ändra regler/lagar/whatever så att man kan hyra bil utan att ha körkortet med sig rent fysiskt. =)

Efter maten var jag lite gladare och när Vemund fått mat var han både glad och trött så när Vendel somnat lade vi Vemund också och gick ner till tevesoffan och såg film - Flickan som lekte med elden. Först var det bara maken och jag, men mot slutet kom båda mina tonåringar och störde med kommentarer, både rörande filmen och helt ovidkommande saker, men det är ju det som är en del av charmen med familj så det gjorde ärligt talat inte så mycket. Tvärtom faktiskt! Det är alltid roligt när ens halvvuxna barn vill umgås med en. Dessutom hör jag ju dåligt så vi hade text till filmen, så jag fick veta när mobiltelefoner ringde och dörrar stod och slog, även om jag kanske inte hörde dem..

På tal om att umgås så ska Saga och jag ta en liten "tjejrunda" på sta'n imorgon och kolla kläder tänkte vi. Jag gav ju henne ett "presentkort", i påskägget, på 200:- att handla något plagg för istället för att jag ska gå och köpa något hon kanske inte gillar. Mina äldsta är ju så självständiga och med starka åsikter om hur de vill klä sig, så där är jag hopplöst ute, mina futtiga 32 år till trots..

På eftermiddagen ska Vemund få träffa en handkirurg som kommer ner från Stockholm. Det är ju praktiskt, så slipper vi åka upp dit bara för en kort konsultation. Kanske bäst att jag lägger mig nu så jag orkar med både läkarbesök och shopping! God natt!

Biobesök med äldste sonen.

I fredags lämnade jag båda småsorkarna hemma med sin pappa och så drog äldste sonen och jag iväg på bio! Senast jag var på bio alls var i somras när jag var med en arbetskamrat och såg "Män som hatar kvinnor" men när jag var iväg med Tin på bio senast minns jag inte ens.

Det var en märklig känsla att gå med sin son på en film där det var 15-årsgräns, men så gamla är vi alltså, både han och jag. =) Filmen i sig - "Shutter Island" - var riktigt välgjord och inte alls i närheten av vad jag trodde att den skulle handla om! Nu kan jag inte avslöja för mycket eftersom min man inte har sett den än, men jag kan bara säga att den är sevärd och väldigt intressant. Det var en del otäcka scener och jag hade en liten tagg i mammahjärtat när vi gick ut i nattmörkret från biografen, men det första jag sa till Tin var; Den här måste Peter (maken alltså) se!!

Min mamma och hennes sambo/särbo har redan sett filmen och hon sa till mig att de inte var överens om slutet. Då förstod jag inte vad hon menade, men när jag hade sett filmen var det väldigt tydligt vad hon menade. Nu har jag något att fundera på. =) Hon sa i och för sig också att det inte alls var en film för 15-åringar, men Tin har nog sett värre saker än så, tonåring av idag som han är.

Hade jag fått råda hade han och hans syskon bara fått se snälla familjefilmer resten av livet, men det går ju inte att skydda sina barn mot allt. De är hemma hos varandra där andra regler gäller och de gör nog bra mycket saker som jag som mamma skulle ha en hel del invändningar emot, men även det är ju en del av utvecklingen och ett steg mot frigörelse och vuxenliv. Det är bara att finnas där i bakgrunden och hoppas att ens barn är något lite klokare än man själv var och så försöka dämpa de värsta stötarna.

Så länge de håller sig från alkohol och droger får man väl vara glad. Tids nog börjar festandet och det stora gränstestandet. Förhoppningsvis har mina barn med sig en viss grundtrygghet hemifrån ändå och kanske inte kastar sig ut i det allra värsta. =) Nu blir det kvalitetstid med de två små.

Bvc, trevlig gemenskap och telefonerande..

Idag var det återigen dags för ett besök hos vår underbara sköterska på bvc. Hon får en alltid att känna att man har världens sötaste och duktigaste barn ju. Idag kommenterade hon t.ex. att Vemund var så stadig i nacken för att bara vara 5 veckor och så var hon imponerad över att han följde föremål med blicken och gav henne riktiga svarsleenden när hon pratade med honom. Som mamma blev man ju såklart extra stolt då. (Maken säger förstås att det är alla Vemunds extrahakor som gör honom så stadig i nacken! ;-)) Sedan vi var hos bvc förra gången (för 15 dagar sedan, dvs den 2/12) hade Vemund lagt på sig drygt ett kilo! Längden hade inte ökat så mycket, men han följer sin egen kurva fint där. Vikten har tagit ett skutt upp på två kurvor över "medel". Aktuell vikt: 6130 g, längd: 57,5 cm och huvudomfång: 39 cm. Min söta lilla knubbkorv! Jag kom ihåg att fråga om ett eventuellt navelbråck på Vemund som oroat mig lite, men det skulle växa bort med tiden, så då var det ännu en sak att släppa tankarna på.

Efter bvc-besöket fick Vemund en extra påfyllning och sedan satte vi oss i cafeterian på Korpen så att jag också fick lite ätbart i mig. (Min viktkurva tänker jag inte redovisa än på ett tag!) När jag ändå var så nära min "gamla" arbetsplats hörde jag av mig och frågade om de ville träffa Vemund irl. Det ville hon som jobbade, så vi pulsade dit genom snön. Det är max 200 meter att gå dit, om ens det, men det kändes som en kilometer i den här snön och blåsten. Mina tankar på att promenera hem med vagnen försvann alldeles. Det var jättekul att träffa min "gamla" arbetskamrat och prata bort en liten stund. Visserligen har vi kontakt på facebook och via sms men det är ju alltid roligare att ses öga mot öga och prata än via datorn. :-) *saknar arbetskamraterna, men kanske inte arbetet i sig*

Maken fick komma och hämta oss med bilen när han hade hämtat Vendel på dagis. Han (maken) hade ägnat hela tiden åt att bära in ved som han köpte igår. Det var nästan 2 kubik så han fick jobba sig varm innan allt var inne. När vi kom hem körde han tillbaka med släpet han lånat till Boge medan Vendel såg film och Vemund och jag slappade i sängen. För en gångs skull somnade jag inte när jag la mig, men det är ju lite enklare att hålla sig vaken när man vet att man har ensamt ansvar för en väldigt påhittig 3-åring i huset. :-o

Ikväll hade jag tänkt ringa mamma och syrran för att kolla det sista inför julen så vi äntligen kan boka vår resa, men så såg vi film (julfilmen Polarexpressen) och som vanligt blev klockan för mycket.. *suck* Ja ja, det är bara att hoppas att jag kommer ihåg att ringa i tid imorgon istället. Jag kom däremot ihåg att ringa Försäkringskassan och fråga varför jag inte fått barnbidrag för Vemund. De skulle kolla upp det och återkomma.. Ja tack!

Nu ska jag mata det stackars spädbarnet som inte fått mat på säkert 10 minuter nu och lägga mig och sooova! Imorgon blir det mer knäckkokande hoppas jag, för Vendel har hjälpt till att äta det jag inte lagt i burk. Ska försöka komma ihåg att köpa ingredienser till en rocky road också. *slurrrp*

Sömn och bakning.

Vi sov superdåligt inättras, både maken, Vendel och jag. Vendel vaknade gråtandes mitt i natten och var rädd för bilar. Han somnade om i sin säng men vaknade efter en stund igen och då fick han ligga i min säng. Trångt och varmt, men ganska mysigt ändå. På morgonen orkade vi knappt ta oss upp, men man får ju leka vuxen och masa sig upp i alla fall. När Vendel var iväg på dagis gick vi och la oss igen och jag sov mellan 10.30 och 14!! :-o *skönt*

Maken har (nästan) trimmat klar hunden nu, han är åtminstone såpass lurvfri att man kan se att han är en schnauzer. ;-) Under tiden bakade Vendel och jag äntligen den där kakan jag har lovat honom i flera dagar nu. Det blev en helt vanlig sockerkaka, snabbt och enkelt att röra ihop, även för en treåring. När den var klar såg vi andra avsnittet av "Ullared" från kanal 5 tillsammans. Inte utan att jag blir lite sugen på att åka och shoppa där igen. Bästisen hörde av sig och vi sms:ade lite fram och tillbaka. Usch, har dåligt samvete att jag inte orkar prata med någon nu, men det blir nog bättre bara bebisen kommer. *önskar*

Ännu en av novembermammorna har fått sin lill* bebis, men hon var också på övertid så det var henne väl unt! Grattis "Wingtear"!

Nu väntar jag på att maten ska bli klar och sedan ska vi se Jurassic Park 3 (vi såg 2:an igår) och så får vi försöka komma tidigt i säng, för imorgon ska Vendel vara på dagis 8.45 och fotograferas. :-) Jag vill verkligen att han ska vara pigg och glad och komma till sin rätt då, för det är ju de bilderna man använder till julklappar åt släkten! ;-)