torsdag 5 augusti 2010

Dagen D hos BUP

Ja, igår var det alltså Dagen D.. Dagen då vi skulle få träffa läkaren som kommit ner från Stockholm till lilla BUP i Visby. Vi pallrade oss upp tidigt för att vara i vår familj en i övrigt ledig sommardag och gjorde oss i ordning för en tur till BUP och möte med den go'a sköterskan och en synnerligen sympatisk och varmhjärtad läkare. Han hade tagit del av vår berättelse via sköterskans anteckningar, talade med oss en timme och observerade Vendel under samma tid. Sagda sork busade runt på golvet och i sandlådan och lade Lotto och pysslade i dockvrån medan Saga höll till nere på golvet med Vemund och aktiverade honom. *tack gumman*

När vi var klara och skulle därifrån sa både läkaren och sköterskan att Vendel har tydlig ADHD med drag inom autismspektrat. Vi fick även med oss en broschyr om en medicin som kanske kan hjälpa. Den heter Equasym Depot och ska tas på morgnarna för att dagen ska bli mer lätthanterlig för barnet och dess omgivning. Jag är väldigt skeptisk till medicinering, men å andra sidan, om Vendel mår bra av den och får ett sätt att hantera sin kaostillvaro så är det värt det många gånger om. Maken och jag ska prata ihop oss om det och sedan ska vi bli kallade till BUP och läkaren igen. Med oss hem fick vi även ett formulär med cirka hundra frågor där vi ska kryssa i hur Vendel funkar/inte funkar i vissa situationer. Många av frågorna var det bara att kryssa "stämmer helt" på, medan svaren på andra var mer tveksamma eller "stämmer inte alls".

Igår var det många tankar som snurrade i huvudet men samtidigt var det skönt att även läkaren trodde på oss och hade kommit till samma slutsatser som vi. Nu har vi möjlighet att få hjälp att hantera honom, vi kan få medicin och förhoppningsvis förstår dagis också att det faktiskt är ett reellt "fel" som vi kan åtgärda. BUP ville rekommendera att Vendel får fortsätta med 30 h/v på dagis eftersom Vendel mår bra av fasta rutiner, tydlig struktur och pedagogik. Den sociala samvaron med jämnåriga icke att förglömma!

Idag läste vi igenom det där frågeformuläret lite noggrannare. Till min förskräckelse passade även äldste sonen skrämmande väl in på väldigt många punkter! Allt från hans svårigheter med vänner till inlärningsproblematiken i skolan. Ska han alltså ha gått i alla år och haft så svårt med skolgången som vi trodde var uttryck för skoltrötthet och vanlig tonårslathet och så kunde han istället ha fått medicin mot sin ADHD? Fy fasen! Varför har varken vi eller skolan sett något? När man läser om ADHD blir allt så tydligt!! Vi beslutade att vi ska prata med BUP om honom också. Tänk om han kan få medicin och hjälp att klara av sista året på högstadiet utan alla svårigheter som legat som en tung, våt filt över hans skolgång sedan första klass!? Fatta vad skönt det vore för oss alla. :)

Nej, nu måste jag gå och gosa lite med Vemund och så ska jag lova honom att om vi märker att han också har svårigheter så ska vi inte vänta en sekund för länge, utan söka hjälp för honom direkt!!

8 kommentarer:

  1. Hoppas att medicineringen blir till en hjälp och att vardagen blir lättare för honom och alla i hans närhet.

    SvaraRadera
  2. Tack så mycket! Det hoppas vi verkligen också! :)

    SvaraRadera
  3. hoppas verkligen att ni får den hjälp ni behöver nu. Kramar och sköt om er. Har en bror som blir 18 i höst och inte förrän nu i våras har han fått sin adhd diagnos. Mamma har kämpat sen han var sju år.....

    SvaraRadera
  4. Vad skönt att ni fick en så bra läkare!
    Hoppas att äldsta sonen får hjälp han med, vilken bedrift att käpa mot om han visar sig ha samma.

    Jag aktar mig noga för att läsa dylika formulär, jag tror jag skulle passa alldeles för bra in på någon av bokstavskombinationerna, tyvärr.

    SvaraRadera
  5. Läste att man inte skall ge det till barn under 6? Lite läskigt... men lycka till och kram, kusin N

    SvaraRadera
  6. Cilla: Det är ju hemskt att man ska behöva kämpa så. Som förälder märker man ju oftast att det är något som inte stämmer. Tur att han äntligen fått sin diagnos! Kram till dig och till din mamma som kämpat så länge!!

    Ninna: Haha, maken tyckte att det var mycket som stämde på mig med och det kan han nog ha rätt i. ;)

    Kusin N: Jo, vi har ju också läst det, så vi ska fråga läkaren nästa gång vi ska dit. Det är väl så att preparatet är välbeprövat i USA men inte här, så man kanske fortf. är lite försiktig med det.. :) Kram!

    SvaraRadera
  7. inte lätt att veta hur man ska göra, medicin eller inte det är frågan. ni får göra det som känns bäst och som verkar vettigast för vendels del. kramen erica

    SvaraRadera
  8. Hoppas också att ni hittar en väg som passar bra för Vendel.

    Kram från moster Carro

    SvaraRadera