Kan man missbruka vad som helst?

Visst finns det något som kallas shopping-missbruk? Jag lider av det i perioder tror jag, men det är vissa utvalda produkter som tilltalar mitt missbrukarpsyke starkare än andra. Jag kan gå förbi stora avdelningar med hyllor fyllda av skor och stövlar, väskorna kan få hänga där på sina krokar och glänsa, tunikorna är ändå snyggast på dem som är smalare än jag.. Men! Så kommer vi till avdelningen med barnprylar. De flesta leksaker kan stå där och samla damm, jag ratar alla plagg som inte är tillräckligt färgglada och könsneutrala/unisex men så är det det där hörnet med tillbehör för bebisen..

Där ligger de! Utmanande mitt köpbegär! Jag kan inte motstå dem.. Jag ska bara känna lite.. tar försiktigt upp en.. kramar den i handen.. för den till ansiktet och andas in! Ja! Det är rätt känsla. Fram med plånboken! Ännu en filt till samlingen.

De flesta som känner mig vet att jag har alldeles för många filtar till mina barn och själv vet jag faktiskt inte varför jag samlar på dem - filtarna alltså. Vad symboliserar de egentligen? Är det något undanträngt minne eller behov från min egen barndom? Fick jag inte tillräckligt många filtar själv? Kan det vara för att jag själv är ständigt frusen som jag garderar mig genom att ge mina barn massor av filtar? Oavsett vilket så brukar jag be mina vänner att hejda mig när jag vill köpa en filt på mina shoppingrundor. Har jag tur lyckas de, men i värsta fall lyckas jag smuggla ner en liten filt i shoppingkorgen utan att vännen ser ändå.. Typiskt missbrukarbeteende!

Urval av Vemunds filtar. Flera av dem finns det dubletter av och några var inte tillräckligt roliga att visa upp, men poängen är att det här är bara en bråkdel av Vemunds samlade filtförråd!