Sjuk bebis och mamma..

Stackars Viljar var så kinkig igår. I vanliga fall är han precis som storebror Vemund - solskenet själv. Glad så länge han bara orkar och kan. Inättras fick jag förklaringen när jag fick dela säng med en liten kamin. Själv vaknade jag till mitt i natten med halsont och idag har Viljar snorat medan jag har gått och harklat mig.. Tycker att det kan bli sommar och varmt och att alla sjukdomar kan hålla sig långt borta från oss nu!

Om knappt två veckor kommer min lillasyster och hennes två barn hit för att fira påsk och till dess SKA vi vara friska, så det så!

Sjuklingar och Sagabesök...

Nog ser det ut som ett bett ändå? Men varför biter de

små krypen just i tinningen så att ögat svullnar - varje gång!?

Lillfisegrisens temp bara stiger och stiger...

Idag såg Vendels blåtira än värre ut, men kanske har han rätt ändå.. Det kanske inte var fallet, utan en mygga (inte lejon) som bitit honom. Nu när det röda och variga lagt sig ser man något som kan vara ett bett vid tinningen. Märkligt att de båda sakerna sammanträffade så precist i tid, men större under har ju skett.

Vemunds temp är än högre idag. I morse låg den på 39,6! Om han inte blir bättre under dagen eller till imorgon får vi ringa sjukvårdsupplysningen och höra om det börjar bli dags att åka in till lassis med honom. Han skriker och gråter om vartannat och vill sova, men lägger man ner honom blir han tokig. Minsta lilla ljud så vaknar han och är hysterisk. Snart blir föräldrarna också det. ;)

En roligare sak är att jag äntligen bokat resa så att Saga kan komma till oss nästa helg. Då ska hon pireca näsan så att hon ser ut som en riktig fjortis! Själv har jag nog inte råd att göra en just nu, men när jag får pengar, då ska jag också bli fjortis! :D

Vemund fortsatt sjuk..

Sjuklingen 26 augusti 2010...

Vemund är fortfarande sjuk och idag har tempen legat på 38,3 som mest. Han är ju som sagt varmare än vi andra (jag brukar ligga runt 36,5) men hans normaltemp är nog runt 37, så ni förstår att han inte är piggelin nu.

Idag ville han upp vid 8, men efter gröt, torr blöja och supp var han ganska seg. Han lekte en stund på golvet, men runt 12-tiden gick jag och ammade honom och sedan somnade han. Visst gnällde han till några gånger, medan jag fotograferade kläder och prismärkte inför marknaden i Roma, men när jag gick för att titta till honom sov han lugnt igen. Vid 16-tiden vaknade han till på allvar, men då var han så matt att han inte orkade resa sig i sängen utan låg bara kvar på mage så som han legat sedan jag la honom där.. Stackarn! Lite vatten i flaska surplade han i sig och sedan åt han tomt från båda brösten. Efter det blev han lite piggare och nu vid 18-tiden åt han en portion gröt och sitter nu och tittar när hans pappa lagar mat.

När jag ammade Vemund kände jag att en av framtänderna är på god väg. Kan det var det som orsakar febern månntro? En del läkare menar att man inte alls blir påverkad eller får feber av tänder, men nog är det märkliga sammanträffanden då att alla mina barn fått feber i samband med sin tandsprickning, varje gång. Vad är oddsen för det liksom - om det nu inte finns nåt samband? ;)

Vendel var omöjlig när han kom hem. Det första han gjorde var att ta stackars lillebrorsans båda nappar och Vemund orkade ju inte protestera, så där låg han och såg längtansfullt efter napparna.. ;) Sen bråkade Vendel om toabesök och allt han kom på, så han fick gå in på sitt rum. Det har visat sig vara en bra åtgärd, han går in där när han är upprörd och så är han välkommen ut när han lugnat ner sig. I nio fall av tio ropar han; Nu är jag lugn! och då kommer han ut och är vår goa kille. I det tionde fallet vrååålar han att han inte alls är arg, men då får han stanna en stund till och sen är han faktiskt lugn. Vi var lite rädda att han skulle se sitt rum som en plats dit man går när man blir straffad, men tvärtom så accepterar han att bli inskickad när han är arg eller på väg att bli för uppstressad och så leker han med sina saker och sen är det bra igen. :)

Nu är maten, LCHF-köttfärssås med zucchinipasta klar, så det får räcka så här.

Typiskt..

..eller pypist som Vendel skulle säga. Enda dagen på hela veckan, ja på hela månaden faktiskt, som maken har något att göra utanför hemmet så är Vemund supersjuk. Han har varit småfebrig några dagar, men han brukar å andra sidan vara lite varmare än vi andra, så vi har inte tänkt så mycket på det.

Inättras blev han plötsligt kanonvarm! Han har såklart velat äta oftare då, eftersom han blir törstig av värmen. Mitt under amningarna har han plötsligt ryckt till och blivit jätteledsen. Nästan som de där sömnrycken man kan få ibland, men ändå inte. Mini-feberkramper?

Maken och Vendel åkte iväg redan vid 8.30 och jag hoppades såklart på att få sova med sjuka bebisen, men icke. Han ville upp och har nu fått torr blöja, supp (Alvedon) och gröt. Han somnade och sov kanske en kvart i sängen, men sen ville han upp och nu ligger han och gallskriker i Panoraman. Han vill inte vara i famnen, han vill inte vara nere på golvet, han vill inte vara i sängen och han vill uppenbart inte vara i vagnen. Vad ska man göra?