Ett...

Ja, Vendel har lärt sig siffran 1. Glädjestrålande går han runt och pekar ut alla ettor han hittar. Visste ni att världen är full av ettor? ;) Ändå kan man ju inte bli irriterad eller arg när han för sjuttielfte gången berättar att det är en massa ettor på urtavlan och att sekundvisaren pekar på en av dem just nu, han har ju lärt sig något nytt!

När han var ganska liten började jag ju träna färger, siffror och bokstäver med honom. Han lärde sig räkna till 5 och lite senare kunde han räkna till 10. Det var nog i samband med att vi upptäckte hans andra svårigheter, i treårsåldern, som vi märkte att han även "tappade" det han redan lärt sig. Plötsligt kunde han varken räkna eller berätta vad det var för färger på sakerna jag höll upp, fast han kunnat det bara någon vecka tidigare. :(

Nu har hans dagis gjort ett jättejobb med hans träning och han blir bättre och bättre. Dock kan han inte "se vad en siffra är värd" utan han måste räkna för att veta hur stort ett tal är. Om vi visar en siffra så kan det i hans värld vara precis vad som helst, men om jag håller upp samma antal fingrar så kan han räkna sig fram till svaret. Nu har vi i alla fall kommit till "ett" som sagt och där kan han sätta ihop siffran med antalet. "A small step for mankind... but a giant leap for Vendel (och hans mamma)"!! :D