Vemund..

Vi är otroligt imponerade av Vemund och hans själsliga förmågor, eller hur man nu ska uttrycka det. Vi är ju vana vid Vendel och hans snurrande, som för all del är hyfsat funktionellt, men inte så praktiskt alla gånger. ;-)

Vemund pratar väldigt mycket, ibland hellre än bra, men viljan att uttrycka sig finns där och han talar så gott som alltid i flerordsmeningar nu. Uttalet kanske inte heller är det bästa, men personalen på dagis är även de imponerade över hans prat, att han sätter ord på det mesta som händer runtomkring och sina känslor. Oftast talar han om sig själv i tredje person - "Hummund" - men det händer även att han säger "jag" när han berättar vad han vill. "Jag är lessen" kan han säga eller "Hummund vill ha den!" Det låter så gulligt!

Han är väldigt omtänksam och empatisk också. När Vendel kommer hem möter han upp och hjälper Vendel att ta av sig ytterkläder och skor och hänger upp det i hallen. Han hämtar alltid leksaker till Viljar och stoppar in nappen i munnen på honom - vare sig han vill eller ej. När jag ska gå på toa och säger det springer Vemund före och lyfter upp locket åt mig. Sen står han och väntar tills jag är klar, då får jag hjälp att dra upp byxorna. ;-)

Det märks att Vemund förstår och tar till sig vad vi säger också, på ett sätt som Vendel aldrig gjort. Visst tar han efter en hel del av Vendels "mindre lämpliga" beteende, men ofta är Vemund rättrådig och gör som vi ber honom.

Ibland måste man skryta om sina barn, som syrran sa, och nu skryter jag om Vemund, för han är så otroligt duktig! Hurra för Vemund!