I morse var maken (Vemund och Viljar) och jag på den skola som vi/Vendel tillhör för att prata med rektorn om vad de kan erbjuda Vendel för stöd i den pedagogiska verksamheten. Skolan är Gotlands största låg- och mellanstadieskola och i höst kommer det förmodligen att gå 25 elever i varje klass. Det låter väldigt mycket i mina öron och jag är inte alls säker på att Vendel kommer att klara det. Klassrummen såg mysiga ut och de pedagoger vi träffade verkade trevliga, men det räcker ju inte på långa vägar.
Nu har flera personer tipsat om en av Visbys friskolor - Guteskolan - och jag har skickat iväg ett mail till rektorn för att höra om de har möjlighet och verktyg att ta emot och hjälpa Vendel nu till hösten. Vi har ju lite tråkiga erfarenheter av skolor som inte upptäckt våra två äldsta söners problem under deras hela grundskoletid, men nu har vi en diagnos redan från början och alla tänkbara resurser borde kunna sättas in redan från start. Det borgar väl gott för en lyckad skoltid, eller hur?
Sportlov.
7 år sedan
Bara att hoppas att du har rätt. En bra skoltid vill man ju unna sina barn även om kunskaperna man får verkar överskattade. Att kunna läsa, skriva och räkna är okay men resten ? Aldrig har någon velat se mina skolbetyg, ens från universitetet eller studentexamen som var så viktig då för tiden.
SvaraRaderaMan minns ju inte så mycket heller. Jag minns ng bara att hästen har strecktecknade kindtänder. Fastnade förmodligen för att det redan då verkade så idiotiskt betydelselöst...Kram från pappa