Varför kan barn inte lyssna på vad vi vuxna säger?

Inättras vaknade jag av en riktigt hemsk mardröm och vaknade med bultande hjärta. Det tog en stund innan jag kunde somna om. Runt 6 vaknade Vemund och med jämna mellanrum - precis lagom så att jag hann somna till och hamna i twilight zone - ropade han; "Mamma?! Upp!" tills jag vid 7:45 tröttnade och faktiskt lyfte upp honom. Jag var riktigt trött, men bestämde att vi skulle till öppna förskolan ändå, så efter frukosten åkte vi dit. Där blev vi filmade av personal från socialförvaltningen som ville ha lite bilder till verksamheten och visa positiva exempel på bra samspel mellan föräldrar och barn. (Haha, förra gången de skulle filma satt jag med Viljar i knät och läste tidningen utan att titta särskilt mycket på honom. Bra exempel? Ehm, nää..) Skönt att komma iväg lite i alla fall och Vemund var väldigt nöjd.

Hemma igen åt vi lunch och sedan gick jag och la mig med småttingarna. Vi somnade ganska omgående alla tre. Maken åkte iväg med sin äldste son till Klintehamn för att köpa ved, så jag trodde att jag hade gott om tid att vila. Jag hörde att hemtelefonen ringde men var för trött för att gå upp och tänkte att är det viktigt ringer de igen. Efter att jag sovit någon timme vaknade jag av telefonen igen. Nu masade jag mig upp och kollade och det var något Malmö-nummer så jag brydde mig inte. Jag somnade om och vaknade av att maken klev in genom dörren. Han berättade att Vendels dagis hade ringt och berättat att Vendel skadat sig på dagis. De hade försökt få tag i mig, men jag hade ju inte svarat!! Typiskt! :-( Om inte Vemund hade väckt mig så tidigt så hade jag inte varit så trött och inte behövt sova och då hade jag svarat i telefonen.. I vilket fall som helst så hade personalen tagit hand om Vendel tills maken kom dit.

Det var en, för en gångs skull, ganska stillsam Vendel som kom hem. Han vet ju så väl att man inte får springa inomhus. Det var såklart just precis det som hade hänt. Han och en tjej sprang runt inne, hon fick tag i hans tröja och gjorde en effektiv fällning av Vendel, rakt ner i golvet. Näsan hade fått sig en rejäl smäll så den är lite blåröd, överläppen är svullen och han hade blött ur både näsa och mun. Som tur var så verkar tänderna ha klarat sig. Jag ringde i alla fall till akuttandläkaren, men de tyckte att vi kan avvakta över helgen om tänderna inte sitter löst eller snett. Nästa samtal gick till försäkringsbolaget, det är andra gången på två dagar som jag haft kontakt med dem.. "När det regnar öser det ner."

Vendel har ätit smoothie, lite pannkakor och en del godis nu och verkar inte ha andra skador än fläskläppen. Nu ska det bli otroligt intressant att se om han kan låta bli att springa inomhus, åtminstone den närmsta tiden.