Mama's little helper...

Ja, nu när inte Tin bor här längre så har jag istället hjälp av Vemund. Speciellt när det gäller Viljars skötsel. När jag tar upp Viljar ur sängen eller babysittern är Vemund genast där och hjälper till att plocka upp "gosekatten" och nappen också. Dem får Viljar inte vara utan - vad som än händer. ;) När jag byter blöja på Viljar kommer Vemund med en egen tvättlapp och försöker nå upp till skötbordet för att tvätta Viljar i rumpan, han också. Han går till och med ut i badrummet och blöter tvättlappen först! När bytet är avklarat slänger Vemund tvättlappen i den speciella hinken vi har till det och sedan slänger han blöjan i blöjhinken!

Ute i köket har vi god hjälp av Vemund också. Han hjälper till att plocka undan efter sig när han har ätit. Papper slänger han i pappersinsamlingen och matrester tar han med sig när vi lyfter ur honom ur stolen och sedan slänger han dem i slasken, trots att han knappt når upp dit. :) När vi tömmer diskmaskinen brukar han ta hand om besticklådan och se till att alla bestick hamnar på rätt plats. Även kastrullerna har han tagit som sitt ansvar och dem ställer han så fint i kastrullskåpet.

Det är lätt att kommunicera med Vemund, han förstår väldigt mycket av det vi säger och resten verkar han gissa sig till. ;) Det är väldigt sällan det blir fel när vi ger honom instruktioner. Sen är det klart att han inte alltid vill göra som vi säger, men då märker man att han gör fel på rent trots. Han börjar prata mer och mer själv också. De senaste orden är koo (skor) prumpa (strumpa) bl'ja (blöja) Ilja (Viljar) och acka (macka). När han blir smutsig vid matbordet ber han om "pappae". Nu kan han klart och tydligt säga "ja" och "najj" också. ;) Förvånansvärt ofta blir det i rätt kontext, även om vi inte är säkra på att han förstår vad vi frågar.

Han har faktiskt fått till några tvåordsmeningar, så liten han är. De finaste är "älsa di" (jag älskar dig) och "mammas koo" (mammas skor). ;) På något vis har han snappat upp att man kan skåla vid matbordet också, så det går inte en måltid utan att han slänger upp sin flaska och ser uppfordrande på en medan han trugar; "koul! koul!" tills man skålar med honom. Då är han nöjd en stund, tills det är dags för nästa runda. ;)

I övrigt är Vemund tydlig med sitt kroppsspråk och gester och hjälper inte det så blir han mer handgriplig. När han vill att vi ska gå ut går han och hämtar både sina och mammas skor och vill gärna hjälpa till att klä på en skorna. När Vendel kommer från dagis hjälper Vemund honom att klä av sig och hänga upp jackan på kroken och ställa skorna på hyllan. Jättegulligt, men inte så praktiskt är att han gärna vill hjälpa till när någon är på toan också, då tar han en liten bit papper och ska hjälpa till att torka! Oftast lyckas jag avstyra det, men hjälp att dra upp byxorna är ju aldrig fel, eller? ;)

Vendel har börjat titta på "Fem myror är fler än fyra elefanter", ett gammalt barnprogram från min barndom där de lär ut bokstäver och siffror. Vendel tycker bara det är kul (eller möjligen meditativt) att sitta framför teven och se på det om och om igen. Vemund däremot sitter bredvid och upprepar vad som sägs på teven! Senast stod han i sin säng (han hade just sovit middag) och ljudade "öööööö", hur stolt som helst. Sedan Viljar föddes har både Vemund och maken flyttat in sina sängar till Vendels rum, så Viljar och jag sover ensamma i "stora" sovrummet.

Ja, Vendel har ju fått in teven på sitt rum nu - tvärtemot mina principer - men det är faktiskt rätt skönt att ha alla samlade på samma plan och kunna ha koll på barnen och vad de ser på teve. Nackdelen är att även Vemund kan bli sittande framför teven, men å andra sidan är han ganska aktiv ändå, så det kanske inte är någon fara. Vi fick ju ut försäkringspengar för teven som Vendel repade sönder (och som han nu alltså har på rummet) och för bara en liten slant extra kunde vi köpa en större teve än den vi hade! Teknikutvecklingen går fort.. Så, nu har vi en ny teve i gillestugan, till makens barnsliga förtjusning!