Mitt i eländet..

.. ja Tins cykel som blev stulen, han själv som åker ifrån oss i hela två veckor och lite allt möjligt strul så får jag ju i alla fall fira att jag har haft 10 000 läsare i bloggen sedan jag lade in besöksräknaren! Yeeeyy! *gör vågen, eller fågeln som syrran och jag och hennes kompis brukar säga* :D

WTF!?!

Nu är jag riktigt förbannad! Tin var iväg hos en kompis som bor ute på landet nu i helgen som gick. Innan de tog bussen ut cyklade de till kiosken och ställde sina cyklar där. Eftersom kompisen inte hade lås på sin cykel så kopplade de ihop cyklarna med en stålvajer fäst med ett hänglås.

Idag var maken ute på landet och hämtade Tin och när de skulle hämta upp hans cykel på vägen så hittade de bara den avklippta vajern, båda grabbarnas cyklar var borta!! Vad faaan!?! rent ut sagt! Nån j*vla idiot har alltså gått ut för att medvetet stjäla en cykel, annars har man väl inte med sig en avbitartång så där utan vidare, eller? Morr!

Sonen behöver sin cykel och han har just varit duktig och bytt bakdäcket som gått sönder. ÅÅÅHHH vad arg jag blir! Det blir till att anmäla den stulen imorgon och hoppas att vi hittar den, i någorlunda skick. Vi har ju inte rååååd att köpa ny cykel åt honom just nu. *morrar igen*

Sorkarna 20 september 2010

Sötaste Vendel!
Sötaste Vemund!

Klinte marknad och glutenfritt bröd.

Idag blir det marknad i Klintehamn. Vi har missat de större - Slite och Kräklingbo - men nu är vi lite sugna på att komma ut en sväng. Nog har vi lite baktankar med det hela också, vi har nämligen hittat ett hus i Klinte som verkar intressant, så vi tänkte smyga förbi där med bilen och kika lite idag. Själva marknaden lockar ju inte så mycket, nuförtiden, när vi slutat med godis och sötsaker, men det kan väl vara kul att se lite folk om inte annat och Vendel äter ju fortfarande godis ibland.

Vi sov rätt dåligt inättras, men jag tog upp Vemund i min säng vid 6 och han sov faktiskt till 8 då Vendel ropade från toan att han behövde hjälp. Nåja, vad är väl en bal på slottet? (Läs; Vad är väl en sovmorgon mot att få gosa med sina kids?)

Till frukost skulle jag göra linfröscones, men jag glömde bort att sätta in dem i ugnen och kokade några ägg med smör till istället. Sconesen blev klara nån timme senare, men jag tänkte att dem kan vi ju ta med som mellis på marknaden, de är glutenfria så Vemund kan äta dem - och han gillar dem!

Den 5/10 (nästnästa vecka alltså) ska läkaren ringa och då ska vi besluta hur vi går vidare med ev. utredning om det nu är glutenintolerans Vemund har. Vi märker iaf att han alltid blir gnällig och pruttig om han får i sig mjöl, medan han är sitt vanliga gosiga jag om vi lyckas undvika gluten i hans mat. Själva äter vi ju inget gluten, så det är om vi är lata och ger honom vanligt bröd, burkmat eller barngröt som han blir dålig. Nu bakar jag allt själv till honom och gör även glutenfria LCHF-pannkakor och det går ner med god aptit i lillkorven. Hoppas nu att det inte är gluten, men är det det så vet vi och kan fortsätta som nu - utan mjöl i hans mat.

Nej, nu ska jag göra mig i ordning så vi kan dra iväg några mil söderut! :)

Teknikens under...

Först la torktumlaren av, min käre make lyckades dock lokalisera felet och åtgärda det. Dagen efter kommer Tin och säger att tvättmaskinen gått sönder. Även nu gör maken en felsökning och hittar faktiskt felet. Nu har han beställt reservdelar, som förhoppningsvis kommer imorgon. Ni anar inte hur mycket tvätt det blir i den här familjen på bara ett par dagar! Då har vi ändå givit upp tygisarna och använt engångsblöjor, men bara tills maskinen är lagad..

Häromdagen gick jag ut i köket för att fixa mat till Vemund - och kliver i nå't vått. Diskmaskinen läcker! Som tur var så var det bara något geckigt som kommit i kläm i luckan, men nu börjar jag få nog! Lagom när maken fixat diskmaskinen också - handy man it is - så ger hans dator upp. Som tur var så räckte det att dammsuga ut de 3 kilos dammhundarna som låg och trynade i dess inre. Jag sa till maken att det här är nog husets sätt att få lite fart på oss och få oss härifrån. Tror inte ni det? ;)

Bild på frisyren framifrån.

Eftersom Bästisen ville se bild på frisyren framifrån så lägger jag in Facebook-profilbilden här också. Det var egentligen meningen att man skulle se mitt snygga nagellack också, men maken är lite dålig på det där med verbala instruktioner ibland.. ;) Vemundgosisen fick i alla fall vara med.

Grönt är skönt!

Vad gör man inte för sin son - med autistiska drag -

när han bara vill ha grönt godis!? =)

Mot valurnan och vidare..

Jaha, nu har man med en (inte så liten) gnutta ångest gjort sin medborgerliga, demokratiska plikt och röstat för Svea Rikes framtid och välgång. Aldrig har det varit så svårt att veta vad jag ska rösta på! För min egen och familjens del har vi flera fördelar av Alliansens politik, men sett till befolkningen i stort och vad som gynnar den stora massan känns oppositionen som ett bättre val. Jag har nog alltid varit mer vänster än mitten, men det känns inte heller rätt numera. Nä, usch, tur att det bara är valår vart fjärde år! Det är i alla fall sällan nog för att jag ska glömma i vilken lokal jag ska rösta. När jag kom fram till den äldre damen med rullan så upplyste hon mig vänligt men bestämt om att jag var i fel lokal! Ja, helt fel var det ju inte för maken skulle rösta där, men när han var klar var det bara att knata iväg till rätt lokal och lägga sina kuvert i deras urna istället. Nej, nu ska jag gå och få i mig och Vemund lite klok mat och så får jag väl hoppas att jag valde rätt (maträtt?) Haha! Usch så trött humor. Bäst att sluta innan det spårar ur. :)

Ny frisyr som belöning för 5 minuskilon.

Nu har jag tagit mig till frisören igen. Vis av tidigare erfarenhet valde jag inte "Icke-namngiven-salong-i-norra-Visby". Nej, den här gången var jag lite modig och gick till Guteskolans elevsalong. Tjejen som klippte mig var kanonduktig och väldigt noggrann. Jag gav henne så gott som fria händer och jag tycker att hon förvaltade förtroendet väl. :) Hennes lärare övervakade minsta klipp, så det tog ju tid, men jag är faktiskt väldigt nöjd. Det här var min belöning för de första 5 kilona jag gick ner med LCHF. Efter 10 kg piercade jag ju näsan. Det här är bra mycket bättre än att belöna sig med mat eller godis. :)

Frisyren efter att ha sovit med den en natt.

Andra sidan (som jag är väääldigt nöjd med)!

Så här såg det ut igår när jag kom (nästan) direkt från salongen. Jag kan verkligen rekommendera de duktiga tjejerna på Guteskolans frisörprogram!

Egentligen hade jag tänkt klippa mig riktigt kort, typ Lisbeth Salander, men läraren avrådde och så fick det bli den här frisyren, så länge.. Jag går väl ner 5 kilo till så småningom! ;)

Vemund 10 månader 11 september 2010

Sötaste goskorven blev 10 månader 11 september 2010!
Min majskrok!!

Den ska bara jag ha.. ja, Bamse kanske får smaka.

Tiden går..

..alldeles för fort! Jag hinner ju inte med allt jag vill. Nog har jag skrivit det förr, men det tål att upprepas. Det är massor av saker jag vill göra, men varken tid eller ork räcker. Jag vill blogga, scrappa album till ungarna, fixa hus och hem och börja sälja av så att vi en dag kan flytta härifrån. Trots att dygnet har sina lagbundna 24 timmar känns det som att jag skulle behöva det dubbla för att hinna allt.

Just nu känns det som att jag får prioritera Vemund och hans utveckling ändå. Vi har börjat ha honom i hage på golvet för att hunden ska få lite lugn och ro och för att Vemund själv inte ska skada sig i sin upptäckariver. Det har ju hänt mer än en gång på sistone att han lyckats klämma handen i en av skrivbordslådorna på kontoret. Som tur är har han inte skadat sig allvarligt.

Min älskade katt har nu äntligen fått ett nytt hem också. Han har varit mitt dåliga samvete under lång tid när han fått bo så gott som ensam i lägenheten. Jag bad en go tjej jag känner (med stort socialt umgänge) att lägga ut en blänkare bland sina kontakter om att Tjärstin ville ha ett nytt hem. Efter en dag hörde hon av sig med numret till en tjej som var intresserad och igår var hon och hälsade på med sin familj. Allt klickade och Tjärstin har nu flyttat ut till en djurkär familj på landet, som har all tid i världen att gosa med honom hela dagarna. En sten föll från mitt hjärta och det bästa är att de som köpte honom sa att jag är välkommen att hälsa på när jag vill! Härligt! Ibland känner man bara hur allt liksom faller på plats.

Hörru Minivalpen, mamma vill sova!

Hallå! Jag vill lämna in en reklamation. Mina 3 övriga barn har följt min dygnsrytm och somnat runt 21-22 på kvällen (ja, jag kanske lagt mig senare, men ändå) och sedan har de vaknat när jag vaknat vid 9-10. Om de vaknat tidigare har det alltid gått att söva om dem och därigenom själv få sova ett par timmar till.

Den här Minivalpen verkar inte riktigt fatta hur det fungerar i den här familjen! Han har nu i över en veckas tid vaknat ett par minuter innan pappans alarmklocka ljudit vid 7.30 och klart och tydligt visat att han inte alls tänker ligga kvar snällt och stilla i sängen. Det hjälper inte ens att erbjuda bröstet. När han snuttat klart i turbofart kravlar han sig målmedvetet ner mot fotändan av sängen, så att jag måste resa på mig och hjälpa honom ner åt rätt håll - fötterna först..

De två senaste dagarna har han drivit saken till sin spets och vaknat kvart i 7! Hallå som sagt.. Tacknämligt nog sover han "middag" en eller två gånger under dagen och har man tur somnar han redan vid 20 så att vi föräldrar får någon timmes vuxentid tillsammans åtminstone. ;)

Misslyckat hörseltest - omigen!

Hmm, Vendel funkar ju bra med medicin, men nu börjar andra sidor komma fram.. De som inte syns när hans överaktivitet överskuggar det mesta. BUP-sköterskan ringde idag och då tog jag upp det. Hon sa att det förmodligen är så att han även har andra diagnoser, förutom ADHD, och närmast tillhands är ju att misstänka autism då. Det var det första hon sa efter att jag berättat för henne om besöket hos hörselkontrollant-tanten igår, se nedan.

Dagis har ju alltid sagt att allt går så bra och att han inte är onormalt sen i talet osv. Igår hade talpedagogen varit där igen och det var tydligen alarmerande dåligt, hans tal. Men vad tusan!! Vi har ju sagt det länge, men bara fått höra att det är vi som är nojjiga.. Gaaaahhh!!! För en månad sedan fanns inget alls att oroa sig över, enligt samma talpedagog!?

Vid nästa utvecklingssamtal ska talpedagogen vara med och då ska vi tillsammans göra upp om hur vi ska gå vidare med hans tal. Antingen kommer hon dit och tränar med honom och det kan tänkas att vi får hem ett träningsprogram, eller så kan det bli tal om att han får flytta över till språkförskolan, vilket ger mig väldigt ambivalenta känslor, men nu ska vi inte ta ut något i förväg, utan vänta till mötet och se vad som kommer fram där.

Ja, så var vi som sagt på hörselkontroll igår.. Det gick inte alls. Vendel GALLSKREK konstant i en halvtimme, från att jag satte honom i bilen (för att han inte fick köra) när vi lämnade bilen (han ville sitta kvar) när vi var inne hos hörseltanten (lurarna och "gubbarna" var inte gröna - då hade jag ändå sagt att lurarna skulle vara svarta och gubbarna röda) tills jag lämnat honom till en av fröknarna (han ville inte till dagis)!!! Han var helt hysterisk, rev sig i ansiktet och tårarna sprutade.. Han upprepade dessutom samma fraser om och omigen och var inte kontaktbar (förrän jag sa att han skulle få välja en glass för att han var duktig och åtminstone följde med in på vårdcentralen.) Riktigt autistiskt och riktigt jobbigt för oss båda. *suuuck*

När vi kom fram till dagis ville han inte ta av sig skorna och inte vara med och leka och ingenting. Jag lämnade honom helt krasst i dagisfrökens famn och gick, medan han fortsatte skrika att allt var fel. Ibland orkar jag inte. Vi hade ändå förberett noga med hörseltestet, pratat om det och han visste precis vad som skulle hända och vad han skulle göra men det sket sig trots det. Förmodligen blev det ju inte som han hade sett det i huvudet. Vi får en ny kallelse till test när han fyller 5 istället. Förhoppningsvis har medicin plus eventuell terapi gjort sitt tills dess.

BUP-sköterskan undrade om vi var intresserade av en s.k. Komet-utbildning. Jo tack! Det är en utbildning för föräldrar där man får verktyg att bemöta, hantera och kanske i viss mån stävja de problem som uppstår hemma med ett barn som är som min älskade lille Vendel. Please, give me!

Författarkväll med Marianne Cedervall

I måndags var jag på "författarkväll" på det lokala biblioteket i mitt kvarter. Det var författaren Marianne Cedervall som var där för att berätta om sina böcker - Svinhugg och Svartvintern - och sitt författarskap. Hon var inte alls som jag förväntat mig, men det var alls inget negativt med det. Hon var lugn och lite smått försynt, precis som jag föreställt mig en av huvudpersonerna i hennes böcker. Till min stora glädje berättade hon att del 3 i serien kommer ut i maj 2011 och hon har skrivit kontrakt med förlaget på två böcker till! :) Jag kan knappt bärga mig till jag får läsa nästa del (som för övrigt kommer att heta Spinnsidan.)

Busy weekend!

I fredags (nästan en vecka sen, skärpning!!) var det ju fullt upp. Efter piercingen var vi iväg på barnkalas. Det var Vemunds söta lilla flickvän A som fyllde 1 år! Grattis sötistösen!! Där åt vi goda cupcakes (icke LCHF) och barnen fick kravla runt lite på golvet med varandra. När alla bebbar började bli trötta och griniga åkte vi hem och jag började rydda inför försäljningen på barnmarknaden ute i Roma. Prismärka det sista, packa allt och köra ut det.. På kvällen hjälptes alla försäljare åt att plocka upp och göra fint.

På lördagen var jag ute vid halv 10. Jag hade fått äran att hjälpa till i caféet! Tusan vad kul det är! En av mina drömmar är ju att ha ett eget litet café nångång i framtiden och det här var en trevlig föraning om hur det kan vara. *ignorerar allt runtomkring som tidiga morgnar, fakturor, städning, etc.* Det kändes i rygg och ben när jag hade stått i nästan 4 timmar, men det var det värt. På eftermiddagen hjälptes alla åt att packa ner det som inte blivit sålt. En del bytesaffärer säljarna emellan gjordes upp också. Numera har Vendel en plastrutschkana att ha inomhus t.ex. :)

På söndagen åkte Saga hem :( men det som gjorde det lättare att uthärda den här gången är vetskapen om att hon kommer tillbaka om en månad redan. Hon ska nämligen göra praktik på Vendels dagis! :D *ser fram emot*

Idag fick jag information om försäljningen.. Jag hade ju inte så mycket saker med mig, men ändå fick jag in lite drygt 1000:- Tyvärr hade jag ju shoppat för 500:- så jag får "bara" in 500:- på mitt konto, men det är ju bättre än inget. Ungarna har iaf flera vinteroveraller vardera nu, så vi ska nog klara den här vintern också. :)

Två piercade fjortisar...

Två fnissiga fjortisar hängde på låset när

piercingstudion öppnade..
Modiga Saga var först ut..

Se så fint det blev!

Tänk att jag också vågade! *nöjd*

Lita på rosa. Farväl till ... pengarna!

Jaha, så föll jag då för reklambudskapet om detta fantastiska undermedel som tar bort fläckar utan minsta ansträngning. Min mamma har lovordat medlet förut och nog tycker jag att hennes handdukar ser vita och fräscha ut, trots användningsområdet (torka bebisbajs..)

Meeen.. Jag säger bara en sak; Det enda som försvinner med medlet är pengarna! Inte försvann en enda fläck från plaggen i min tvätt i alla fall! *surar*

Vendels nya GRÖNA jacka!

Wow en ny jacka! En grööön!
Tack mamma!

Är jag snygg nu?

Kolla lappar..

Brand new!

Me löööv!

Den här vill jag ha på dagis!

Vemund frisk och kry igen!

Hänger med farsan en stund..
Fast nu vill jag nog leka på golvet istället.

Mamma, säg åt honom att sätta ner mig!

Hmm, jag menade inte här, men okej då!

Jo, det här var ganska kul..

Har du koll nu så jag inte ramlar ur?

Det här kan vi göra om nångång!