Att jag aldrig lär mig..

Ibland undrar jag hur jag tänker - om jag tänker alls. Idag promenerade vi hem i det vackra vårvädret från öppna förskolan. Skönt med frisk luft och motion, men attans vad ont det gör i höfterna nu! Sedan bakade jag alltså bullar. Jag kände redan när jag satte degen att det var en dålig idé! Nu har jag bakat en liten sats med bullar, en halvliter degvätska bara, och jag har så ont i axlarna, nacken och armar, händerna, fingrarna att jag vill gråta.. Är det värt det? Varför inte bara köpa en påse bullar? Jo, Vendel fyller 4 år imorgon och jag vill verkligen bjuda på hembakta bullar till fikat här då, men ändå.. Korkat! Det som är ännu mer korkat är att jag när en "hemlig" dröm om att öppna ett café någon gång i tiden, med bara hembakat och ekologiskt nyttigt fika. Jo tjena! Vem skulle baka det då? Inte jag i alla fall! Nu ska jag ta en varm, nybakt bulle och se ett avsnitt av Arkiv X med maken och sedan blir det ett gäng värktabletter och sängen nästa. =)